Ingår i temat
Lätt för matte
Läs senare

”Alla behöver kunskap om särskild begåvning”

Elever med särskild begåvning finns i alla skolor. Det är viktigt att fånga upp dem och möta dem i undervisningen, anser Elisabet Mellroth, doktorand vid Karlstads universitet.

av Karin Björkman
23 Jan 2018
23 Jan 2018
”Alla behöver kunskap om särskild begåvning”
Illustration: Spektra

Det var en gymnasieelev som satte Elisabet Mellroth på spåret. Flickan sov sig igenom matte­lektionerna. Men när det var dags för det första provet så överraskade hon sin lärare genom att lämna in ”fantastiskt vackra mattelösningar”.

– Då började jag fundera och tog, eftersom jag var rädd för att göra fel, kontakt med en expert, berättar Elisabet Mellroth.

Hon kollade med rektorn om hon fick stötta eleven lite extra och frågade henne om hon skulle vilja det. Då berättade eleven att hon redan läst in alla gymnasiekurser på egen hand. Hon ville inte tenta av matematiken eller skilja sig från klasskamraterna. De beslöt att eleven skulle läsa universit­ets­matematik med sin lärare en timme, var­annan vecka.

– Hon har senare berättat att det var det som gav henne glädje i vardagen.

Elisabet Mellroth är gymnasielärare i matematik och kemi och doktorand i pedagogiskt arbete. Hennes avhandling, som handlar om elever med särskild begåvning i matematik, beräknas vara klar under 2018.

I sin licentiatavhandling jämförde hon elevers resultat på nationella prov med deras resultat i problemlösningstävlingen Kängurun. Studien visar bland annat att det finns elever som, trots att de presterar väldigt dåligt på det nationella provet, presterar bland de bästa i Kängurutävlingen. Dessa elevers problemlösningsförmåga kommer alltså inte fram i traditionella prov.

– Det är i sig inte förvånande, men var viktigt att visa.

Det finns en grupp elever som har goda matematiska förmågor, men som inte lyfts fram av de nationella proven eller det svenska skolsystemet. Några av dem är kanske särskilt begåvade, konstaterar Elisabet Mellroth, som nu forskar om hur problemet kan åtgärdas.

– Jag är övertygad om att det handlar om lärarnas bristande kunskap om särskild begåvning.

Intresset för elever med särskild begåvning i matematik väcktes redan på lärarutbildningen.

– Vi fick lära oss om elever som har svårigheter, men ingenting om hur vi ska bemöta dem som har det lätt.

Som gymnasielärare mötte Elisabet Mellroth elever som hon uppfattade borde ha lätt för matematik, men som med nöd och näppe nådde upp till ett E. Ofta hade de klarat grundskolan med glans, utan ansträngning. Det var något som inte stämde.

Under ett seminarium på Matematik­biennalen insåg hon att särskild begåvning är ett internationellt forskningsfält. På nästa biennal tog hon kontakt med en föreläsare och sa att hon ville lära sig mer.

– Efter den första utbildningen började jag se på mina elever med andra ögon.

Sedan tre år leder Elisabet Mellroth projektet Med rätt att utmanas – i en skola för alla i Karlstads kommun som handlar om elever med särskild begåvning i matematik. I projektet ingår 15 lärare från sju grundskolor.

Det första året tog lärarna del av forskning om särskilt begåvade elever. Vilka är de? Hur ska de bemötas i undervisningen? Efter det första årets generella utbildning, gick de vidare till att analysera och utveckla ett antal uppgifter. De testades sedan i helklass. Två av uppgifterna testades i alla årskurser 1–9.

– Det är dem vi tycker bäst om. De visar på bredden i uppgifterna.

Just nu håller Elisabet Mellroth på att skriva en rapport från projektet. I den kommer uppgifterna, med lärarnas kommentarer, att finnas med.

– Vi tar även med de uppgifter som inte var så bra. Vårt mål är ju att de ska fungera för alla – från de riktigt svaga till de riktigt begåvade.

Elever med särskild begåvning finns i alla skolor. Skolverket skriver i sitt stödmaterial att omkring fem procent i en årskull i Sverige är särskilt begåvade. Men det är ett genomsnitt, poängterar hon.

I projektet gjorde lärarna en avstämning och kom, när de summerade sina uppskattningar, fram till att de misstänkte att drygt sex procent var särskilt begåvade.

– Vi kan inte med säkerhet veta om det är så, men om jag som lärare misstänker att en elev har någon form av behov så är det nödvändigt att ha strategier för att möta det.

Det är viktigt att uppmärksamma dessa elever, annars finns bland annat en risk att de inte utvecklar studieteknik. Det kan i sin tur leda till att det tar stopp i deras skolutveckling. De kan också känna sig annorlunda, betonar Elisabet Mellroth.

Elisabet Mellroth

Elisabet Mellroth är doktorand i pedagogiskt arbete och skolutvecklare i Karlstads kommun. Följ hennes arbete på: pedagogvarmland.se/blogg/342

– Eleverna behöver bli bekräftade av vuxna, annars kan de må dåligt.

All pedagogisk personal behöver ha en viss kunskap om särskild begåvning, men det bör också finnas någon eller några på skolan som kan mer, anser Elisabet Mellroth.

– Vårt projekt är inom matematik, men kunskapen behövs även inom andra ämnen.

En annan viktig del handlar om övergångar mellan stadier. Som avlämnande lärare måste du tänka på att även lyfta fram de här eleverna. Och det är viktigt att den mottagande läraren visar respekt mot den överlämnande läraren, understryker hon.

Alla har rätt att lyckas

  • Det treåriga projektet Med rätt att utmanas – i en skola för alla som startades 2015 involverar sju grundskolor i Karlstad. En rapport med uppgifterna som utvecklades i projektet kommer under 2018.
  • Projektet fortsätter genom ett Erasmus­projekt där lärarna från skolutvecklingsprojektet ska jobbskugga andra lärare med vana att inkludera särskilt begåvade elever. De besöker fem städer i fyra länder.

På en av skolorna började lärarna att göra en handlingsplan för särskild begåvning. Nu ska den i stället bli en elevhälsoplan.

– Det är riktigt smart, eftersom det då blir ett levande dokument som revideras varje år.

Elisabet Mellroth tror att kunskapen om särskild begåvning har ökat de senaste åren. Det finns flera personer som föreläser om området och det finns stödmaterial på Skolverket och Nationellt centrum för matematikutbildning, NCM.

– Den största vinsten är att vi i Karlstad fått en grupp lärare som har djup kompetens i att uppmärksamma dessa elever och kan möta och stödja dem i sin undervisning. Men vinsten måste förvaltas. Där är vi inte hemma än.

ur Lärarförbundets Magasin