Ingår i temat
Hjälp en forskare
Läs senare

Alla kan bidra till forskning

Klassificera galaxer, räkna fåglar eller dokumentera anslagstavlor. Att ta allmänheten till hjälp för att samla in data är en växande trend.
– Det finns stor potential för medborgarforskning i skolan, anser forskaren Dick Kasperowski.

av Karin Björkman
13 Mar 2017
13 Mar 2017
Alla kan bidra till forskning
Illustration: Spektra

Intresset för medborgarforskning har ökat stort det senaste decenniet. Men fenomenet är inte nytt. Redan på 1800-talet tog forskare hjälp av allmänheten för att observera och klassificera djur och växter. När universiteten professionaliserades blev arbetssättet osynligt, det ansågs inte riktigt fint, berättar Dick Kasperowski, lektor i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet.

– Medborgarforskning är ett nytt ord på något som funnits länge. Och sedan tio år kan det inte vara nog synligt. Numer kan del­tagarna också få delat författarskap.

Han ser flera anledningar till det ökade intresset. En är att ny teknik gör det lättare att övervaka vad människor gör, så att det inte blir fel. En annan orsak är att vetenskapen har behov av att legitimera sig och visa att universiteten är öppna. Medborgarforskning ger också människor möjlighet att förstå hur vetenskap fungerar.

– Vi hör också allt fler kommentarer om att det är viktigt i dag, i ett faktaresistent samhälle.

Dick Kasperowski leder ett forsknings­­projekt som undersöker drivkrafterna bakom och effekterna av medborgarforskning, eller citizen science som det också kallas. I projektet har han och hans kollegor bland annat gått igenom 700 internationella studier som gjorts med hjälp av medborgarforskning, vilket är den största metastudien hittills.

Det finns olika former av medborgarforskning, berättar han. En är att be allmän­heten om hjälp. En annan är när allmänheten själv tar initiativ för att till exempel driva opinion i miljöfrågor. I Louisiana Bucket Brigade samlar medborgare, med hjälp av enkel vetenskaplig utrustning, in luftprover och skickar till ett laboratorium för att kunna driva rättsprocesser.

– Det är, jämfört med att samla in 10 000 namnunderskrifter, ett kraftfullt redskap för att påverka rätts- och policyprocesser.

Dick Kasperowski

Dick Kasperowski är lektor i vetenskaps­teori vid Göteborgs universitet. Han leder det tvär­vetenskapliga forskningsprojektet Taking Science to the Crowd.

Medborgarforskning är vanlig inom biologi, miljö­vetenskap och geografi. Att kartlägga djurs och fåglars vandringsmönster är viktigt för att förstå klimatförändringar. Ofta är det människor som redan är engagerade i olika nätverk, exempelvis ornitologi, som deltar.

– Tillsammans genomför människor miljontals observationer som forskarna själva inte skulle ha möjlighet att göra.

I Sverige finns en lång tradition att ta hjälp av allmänheten. På webbplatsen Artportalen, som drivs av Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet, kan vem som helst rapportera in observationer av växter, djur och svampar eller söka bland 50 miljoner fynduppgifter.

– Det är en av de största databaserna i världen där människor som inte är forskare hjälper till att samla in data. Materialet används inte så mycket i forskning, men är viktig på kommunal och regional nivå när man exempelvis ska bygga nya vägar eller bostäder.

Ett annat område där forskare fått hjälp av volontärer är astronomi. Astrofysikern Kevin Schawinski skapade sajten Galaxy Zoo och bad allmänheten om hjälp med att klassificera bilder av galaxer. Responsen blev enorm. Totalt bidrog omkring 400 000 personer till att arbetet gick betydligt fortare än om en enskild forskare slitit med samma uppgift.

Det låter kanske avancerat att klassificera galaxer, men för det mesta är med­borgarforskning ganska enkel. Annars kan man inte motivera människor, säger Dick Kasperowski.

– Den kognitiva tröskeln är ofta ganska låg. Du behöver inte kunna något om galaxer för att klassificera dem, men du lär dig saker under resans gång.

Det har också blivit vanligt att skolor samlar in data åt forskare. Men det gäller att komma in på ett tidigt stadium så att arbetet går att anpassa till kursplaner och planering, betonar han.

– Jag tror att det finns stor potential för medborgarforskning i läroplanen. Man lär sig mest och bäst om man får göra saker på riktigt, under god ledning.

Ett exempel när elever och forskare skapar ny kunskap tillsammans är massexperimentet Anslagstavlan som genomfördes i höstas. Omkring 1 200 elever från hela landet gick man ur huse för att ta reda på vilken roll anslagstavlor spelar i dag, vilka språk och budskap som finns. Fynden rapporterades och klassificerades via en mobilapp.

– Det är det första svenska exemplet inom humanistisk forskning där forskare får hjälp av elever att samla in data genom medborgarforskning.

Hjälp till här!

Forskarhjälpen

I år är det sjunde året som Forskar­hjälpen arrangeras. Projektet leds av Nobelmuseet och finansieras av Stiftelsen för strategisk forskning. Årets uppdrag heter Bi-jakten. Eleverna kommer att få hjälpa till att rädda honungsbin genom att undersöka deras mjölksyrebakterier. Bi-jakten sker i samarbete med forskare från Lunds universitet.

www.nobelmuseum.se

Forskarfredag

Massexperiment är en del av Forskar­fredag och samordnas av föreningen Veten­skap & Allmänhet. Skolklasser bjuds in att delta. Grönsaksförsöket, Tepåseförsöket och Anslagstavlan är några tidigare exempel.

forskarfredag.se

Artportalen

Artportalen är en webbplats för observationer av Sveriges växter, djur och svampar. Vem som helst kan rapportera arter de sett och söka bland fynduppgifterna. Portalen drivs av Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniver­sitet på uppdrag av Naturvårdsverket.

artportalen.se

Vår- och hösttecken

Naturens kalender drivs av Svenska fenologinätverket, som är ett nätverk av flera universitet, myndigheter och föreningar. Sveriges lantbruksuniversitet är nätverkets huvudman.

www.naturenskalender.se/hf16.php

Höstförsöket

Massexperimentet Höstförsöket är en del av Naturens kalender som vänder sig till skolor. Elever i alla åldrar kan delta och göra observationer av höstlövsfärgernas utveckling.

www.naturenskalender.se/hf16.php

Dagfjärilsövervakning

Fjärilar kan hjälpa forskare att upptäcka och förstå klimatförändringar. På Svensk
dagfjärilsövervakning övervakas förändringar i de svenska dagfjärilarnas antal.

www.dagfjarilar.lu.se

Zooniverse

Zooniverse är en av världens största plattformar för medborgarforskning med många olika projekt. På Galaxy Zoo får forskare hjälp av allmänheten att klassificera bilder av galaxer. Snapshot Serengeti har kameror med värmesensorer som känner av djurens närvaro i nationalparken Serengeti i Tanzania. Allmänheten hjälper forskarna att räkna och artbestämma djuren.
www.zooniverse.org

 

ur Lärarförbundets Magasin