Läs senare

Andra bullar på mattelektionen

Klass 4 på Folkparksskolan i Norrköping är i full färd med årets smaskigaste matematiktema: kafferep.

09 Feb 2011

Foto: Henrik Witt

Första lektionen tittade de på filmavsnittet där Pippi Långstrump är bjuden på kafferep hemma hos Tommy och Annikas mamma. Pippi tar för många kakor, kletar grädde i ansiktet och strör ut socker på golvet. Dessutom drar hon rövarhistorier om sin mormors hembiträde för fru Settergrens väninnor.

Klass 4:s kafferep ser ut att bli en betydligt lugnare historia. Under drygt en månad jobbar eleverna med att mäta, uppskatta och jämföra olika volymenheter. Mängder ska omvandlas och nya svåra ord läras in. Recepten ska läsas och ingredienser inhandlas. Temat avslutas med ett storslaget kafferep då alla föräldrar bjuds på nybakade kakor.

– Den stora poängen med tema är lusten, att väcka elevernas lust att lära, säger Maria Asplund, lärare och matematikutvecklare.

– Eleverna ser att det de gör sätts i ett sammanhang och att det är något de kan ha nytta av i vardagslivet.

Temaarbetet blir också en övning i att komma överens – vad ska vi baka? – och ett sätt för eleverna att få inflytande över undervisningen.

– Jag är tydlig med ramarna och målen i temat. Men vad de ska baka, till exempel, är fritt.

I början av temaarbetet får eleverna fylla i en matris där de uppskattar hur säkra de är på temats olika moment, till exempel att veta skillnaden mellan liter, deciliter och centiliter. De går också igenom målen för arbetet, där det förutom de rent matematiska punkterna finns sådant som att hålla fokus på den uppgift man håller på med och att lyssna till andras förklaringar. Dessutom finns mål för extra utmaning, som att veta vad en kubikmeter är och att kunna några gamla vikt- och volymmått.

 

När Origo besöker klassen är det dags att jobba med recepten. Men först repeterar de lite klassisk kafferepskunskap:

– Förr i tiden, om man var rik, kunde man bjuda in andra rika som var lediga. Tanterna som var hemma och såg efter barnen hade inte så mycket att göra, berättar Maria Asplund.

– De hade olika sorters kakor! säger en elev.

– Ja. Hur många då?

– Sju!

Maria Asplund läser från listan över mål och berättar att det de ska arbeta med i dag är tsk, msk och krm.

– Men jag säger inte nu vad de betyder. Ni ska också läsa och förstå recepten.

Varje grupp om två till tre elever har fått välja kaka. Här ska bakas både chokladbollar, dammsugare och jordnötskakor. Men när Maria Asplund delar ut recepten står det klart att de inte är beräknade för samma antal personer. Ett recept ger 15 kakor, ett annat 35, ett tredje 60. Och Maria Asplund uppskattar att det kommer att komma ungefär 50 föräldrar på kafferepet.

– Alltså måste ni ta reda på hur ni ska göra för att det ska bli rätt antal kakor i receptet och göra om receptet efter det.

Mia Gaspar och Irvin Dizdarevic har valt att göra jordnötskakor. Enligt receptet ger en sats av smeten 23 bitar. Hur ska de göra för att få 50 bitar? Jo, om man skär lite lite mindre bitar kan nog en sats räcka till 25 kakor. Och om man dubblar alla mängder i receptet får man ju 50 kakor.

Omvandlingen av 1 dl, 2 dl respektive 1 liter går galant. Men när Mia Gaspar och Irvin Dizdarevic ska dubblera en trefjärdedels burk med jordnötssmör blir det svårare. Då åker asken med bråkbrickorna fram. Nu gäller det att hitta de brickor som motsvarar fjärdedelar.

Maria Asplund går runt mellan grupperna och stöttar. Någon räcker upp handen, en annan knackar på axeln och en tredje ropar rakt ut för att påkalla uppmärksamhet.

– Man får inte vara rädd för att det ska bli rörigt! pustar Maria Asplund.

De elever som är färdiga med mängderna går vidare till nästa uppgift: att skriva upp svåra ord ur recepten och förklara vad de betyder. Den som är riktigt snabb hinner även börja laborera med måttsatser och vatten.

 

I slutet av lektionen tar eleverna fram sina reflektionsböcker. Där skriver de ner hur lektionen har varit och vad de har lärt sig. Tillsammans repeterar de också betydelsen av orden milli-, centi- och deci- och vad som händer om man sätter dem framför meter i stället för liter. Mia och Irvin får berätta hur de gjorde för ta en trefjärdedels burk två gånger och Emil får förklara hur man kan skriva en halv på olika sätt.

Varför blev det just tema bakning?

– Det går att få in så mycket i det: tal i bråkform, volym och vikt. När eleverna ska handla ingredienser får de gå till tre affärer i närområdet och jämföra priser. Då kan vi också få in diagram i temat, säger Maria Asplund nöjt.

Hon har jobbat med matematiktema på Folkparksskolan i sju år. Det började som ett utvecklingsprojekt när de såg att eleverna hade brister i sin förståelse. Med tema skulle matten bli mer vardagsnära, lustfylld och satt i ett sammanhang. Tema är också ett fiffigt sätt att kunna ge lagom stora utmaningar åt alla elever – både åt de allra duktigaste och åt dem som behöver mer stöd.

– Vi kan inte lägga nivån på en gyllene medelväg. Samtidigt är det viktigt att alla elever jobbar med samma sak. Annars kan de inte prata med varandra – och då lär de inte av varandra, säger Maria Asplund.

Skolan har en plan för hur eleverna ska träna att arbeta i grupp. Först får de öva på att berätta för en vuxen hur de tänker. Sedan att berätta för ett annat barn. Samtidigt får det andra barnet träna på att lyssna.

I fyran är de redo att jobba tre och tre och då har alla i gruppen ett gemensamt ansvar för att alla har förstått och kan redovisa sina kunskaper.

– Vi har sällan större grupper än 20 elever. Men det går att ha tema med 25 elever också bara man är tillräckligt tydlig med ramarna, säger Maria Asplund.

Hon börjar sällan en lektion med att prata. I stället får eleverna sätta igång direkt med dagens arbetsuppgift. När eleverna ställs inför ett problem avbryter hon arbetet och går igenom momentet.

I slutet av lektionen går de tillsammans igenom vad som har hänt och vad de har lärt sig.

– Men jag måste också se till att alla lär sig något nytt då, det är jätteviktigt. Jag som lärare måste tillföra nya saker – generalisera och dra slutsatser, lyfta det till en abstraktionsnivå, på mattespråket.

 

Eftersom varje tema inleds med att eleven själv får uppskatta hur mycket han eller hon kan får Maria Asplund bra koll på elevernas nivå. Genom reflektionsböckerna och genom att lyssna på när eleverna pratar med varandra kan hon följa deras utveckling under hela temat. Och när temat är slut går eleverna tillbaka i temat, bläddrar i boken, samlar ihop bilder, repeterar, skriver en sammanfattning och gör en ny självbedömning.

– Vi pratar och följer upp hela tiden. Man kan laborera och plaska hur mycket som helst, men om man inte följer upp, då ger det inte så mycket, säger Maria Asplund.

Så gör du klassens smaskiga kakor

Dammsugare, cirka 15 stycken

Du behöver:

  • 100 g smör
  • 1 dl florsocker
  • 1 tsk vaniljsocker
  • 2 msk kakao
  • 3 dl brödsmulor av småkakor eller sockerkaka
  • Grön marsipan
  • 125 g blockchoklad

Rör matfett, florsocker, vaniljsocker och kakaopulver poröst. Tillsätt kaksmulorna och rör tills det är blandat. Ställ degen kallt en stund. Forma degen till små rullar, cirka 5 centimeter långa. Klä dem med kavlad mandelmassa. Doppa ändarna i smält blockchoklad. 

 

Kärleksmums, cirka 24 stycken

Du behöver:

  • 150 g margarin
  • 2 ägg
  • 3 dl socker
  • 2 tsk vaniljsocker
  • 1 msk kakao
  • 4 ½ dl vetemjöl
  • 2 tsk bakpulver
  • 1 ½ dl mjölk

Glasyr:

  • 75 g margarin
  • 1 ½ msk vatten eller kallt kaffe
  • 1 msk kakao
  • 2 tsk vaniljsocker
  • 3 ½ dl florsocker
  • Kokosflingor

Smält smöret. Vispa ägg och socker pösigt. Tillsätt de torra ingredienserna blandat med mjölken och smöret. Häll smeten i en långpanna. Grädda kakan i ugnen i 175 grader i cirka 15 min. Låt kakan svalna. Blanda allt till glasyren utom kokosflingorna. Bre glasyren över kakan, strö över kokos.

Smaka och njut!

3 teman på Folkparksskolan

  • Fritidsaktiviteter. Eleverna får välja tre fritidsaktiviteter och ta reda på vad till exempel en fotbollsutrustning kostar. I vilken affär är benskydden billigast? Vad är medelpriset på ett par fotbollsskor? Eleverna tränar bland annat divisionsberäkning och medelvärde.
  • Pepparkakshus. Först gör eleverna en modell i papp av det hus de vill bygga. De får jobba med geometriska former och vinklar. Och sedan ska huset bakas. Ett tema som rymmer både matematik och teknik.
  • Ikea. Det har brunnit hemma hos eleverna och de måste köpa nytt av allt. Golv, färg till väggar, möbler. Temat handlar om skala, area, omkrets och överslagsräkning. Dessutom blir det förklaringar av konstiga ord och förkortningar i Ikea-katalogen: – Vad betyder egentligen L 82 och B 75?

ur Lärarförbundets Magasin