Ingår i temat
Hjälp en forskare
Läs senare

”Arbetssättet passar alla elever”

Att delta i riktiga forskningsprojekt ökar elevers motivation och intresse för naturvetenskap. Det säger Jenny Hellgren som har forskat om högstadieelever som deltog i Forskarhjälpen.

av Karin Björkman
13 Mar 2017
13 Mar 2017
”Arbetssättet passar alla elever”
Illustration: Spektra

I Forskarhjälpen får skolor varje år möjlighet att delta i olika projekt. 2011 handlade uppdraget om att hjälpa forskare från Umeå universitet att leta efter bakterier som producerar ämnen som skulle kunna ingå i framtidens antibiotika. Jenny Hellgren följde arbetet i sin doktorsavhandling.

Hur gick det till?

– Klasserna, som kom från olika delar av landet, började på vårterminen med att samla in jordprover. De uppmuntrades att hitta ett intressant ställe i sin lokala miljö. Varje grupp tog två prover. Ett som de skulle ha själva och ett som de skickade till forskarna.

– På hösten hade klasserna en serie om fem till sju lektioner där eleverna skulle ta reda på vilka bakterier som fanns i provet. Det ingick också att de fick undervisning om vad antibiotika är och varför det behövs nya typer, samt om vad forskning är. På slutet gjorde varje grupp, på samma sätt som forskare brukar presentera sina resultat på konferenser, en poster.

Jenny Hellgren

Jenny Hellgren är forskarassistent i naturvetenskapernas didaktik vid Umeå universitet. Hennes avhandling heter Forskning på schemat: högstadieelevers motivation för naturvetenskap.
Den finns att läsa här.

Vad hade klasserna för kontakt med forskarna?

– Eleverna kunde kommunicera med forskarna via e-post, Facebook och en blogg. Eftersom forskarna hade samma prov kunde eleverna ställa frågor och forskarna visa exempel på vad som gick att hitta i ett prov. De kunde också kommunicera med andra skolor och se vad de hittat. Jag tror att det är viktigt att känna att man är en del av något större.

Hur passade arbetet med kurs- och läroplaner?

– Det passade bra. I det här fallet var ämnesområdet ett centralt innehåll i biologi. Läroplanen trycker också på att elever ska kunna använda sina kunskaper, kommunicera dem och genomföra systematiska undersökningar.

Vad tyckte eleverna?

– I intervjuerna sa de att de uppskattade arbetssättet mycket. Flera menade att NO annars ofta handlade om att läsa sig till kunskaper i en bok. Det hjälpte dem att nå målen i NO-ämnena.

Vad är ditt viktigaste resultat?

– Arbetssättet verkade passa alla elever, både dem som redan var motiverade och dem som inte var det. Det finns en potential att locka fler att välja att läsa mer naturvetenskap.

– Ett annat viktigt resultat är att eleverna uppskattade att jobba undersökande och praktiskt, utan att det finns ett färdigt svar. De uppskattade att få vara del av något som var på riktigt.

Vad innebar det för elevernas lärande?

– Jag tittade inte på det, men eleverna sa själva att de tyckte att de lärt sig mycket, framför allt vad naturvetenskap är och vad forskare faktiskt gör.

Vad var svårt?

– Jag tror att det, som alltid, framför allt är tidsaspekten. Det är så mycket som ska in i undervisningen.

Har du tips till lärare?

– Många av de här sakerna kan man ta in i mindre skala i sitt klassrum. Det finns större projekt som klassen, i mindre omfattning, kan delta i. Till exempel att följa ett träd eller massexperimentet på Forskarfredag. Det går också att på egen hand söka kontakt med forskare.

Varför är det viktigt?

– Jag tror på mer samarbete mellan forskare och skolor. Det gäller bara att hitta kontakter som fungerar. Det är viktigt för alla i samhället att veta vad forskning är.

ur Lärarförbundets Magasin