Läs senare

Barnböckerna kryllar av tekniska under

Ny teknik är fascinerande och häftig – men också en fara för naturen, djuren och mänskliga relationer. Det är ett återkommande budskap i svensk barnlitteratur de senaste hundra åren, visar teknikdidaktikern Cecilia Axell i en ny avhandling.

09 Mar 2015
Barnböckerna kryllar av tekniska under
Foto: Henrik Witt

Cecilia Axell är lärare i matematik, naturvetenskap och teknik och undervisade i sjutton år – främst på mellanstadiet – innan hon blev doktorand vid Linköpings universitet. Bland annat arbetade hon på en montessoriskola.

– Då bygger pedagogiken till stor del på berättande. Man förmedlar inte fakta genom läroböcker utan försöker göra en spännande saga av ämnesinnehållet, säger hon.

Med den bakgrunden föll det sig naturligt att som forskare koppla ihop skönlitteratur och teknikdidaktik. Hon bestämde sig för att undersöka hur teknik skildrats i böcker för barn mellan sex och tolv år under en tidsperiod på hundra år. Inte oväntat domineras berättelserna av manliga figurer. Totalt sex författarskap ingår i studien, från Selma Lagerlöf till Sven Nordqvist.

– En utgångspunkt är att skönlitteratur är bärare av budskap om teknik. Främst har jag tittat på vilka kunskaper om teknik som förmedlas och försökt placera dem i ett sammanhang. Då kan man se hur vårt förhållande till teknik förändrats över tid, säger Cecilia Axell.

Den äldsta boken hon studerat är Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (1906), egentligen ett läromedel i geografi.

– Men den innehåller mycket teknik! Industrialiseringen gjorde att samhället genomgick stora förändringar. Bland annat ser huvudpersonen ett järnverk och texten beskriver noggrant hur den tekniska processen därinne går till.

Nils Holgersson är en bråkig pojke i början av boken. När han ser människornas innovationsförmåga häpnar han över teknikens möjligheter. Det blir en viktig del i den uppfostringsprocess han genomgår under den märkvärdiga resan med vildgässen. Men i Selma Lagerlöfs berättelse finns ett ambivalent förhållande till teknik, som framträder i flera av de verk som undersöks i avhandlingen.

– Tekniken beskrivs som häftig, men samtidigt lyfts problemen fram. Vid sjön Tisken har vattnet färgats rött och allt liv är dött på grund av gruvdriften. Nils Holgersson ser teknikutvecklingen som fantastisk, men lär sig att man måste vara snäll mot naturen. Läroböcker som enbart förmedlar fakta kan aldrig ha den ambivalensen, det är unikt för skönlitteraturen, säger Cecilia Axell.

Berättelserna ställer två världsbilder emot varandra. Den antropocentriska där människan är härskare över naturen och den biocentriska där allt levande är en del av samma system, utan inbördes hierarkier. Konflikten gestaltas bland annat genom att djuren blir guider. När Nils Holgersson besöker järnverket är det en björn som förklarar hur produktionen fungerar. Om det är något han inte förstår i sin omgivning så blir han hånad av fåglarna.

Att ge djur, fordon eller bruksföremål namn och mänskliga egenskaper som känslor och förmågan att tala kallas antropomorfism. I den samtida barnkulturen finns många populära exempel på detta, som Blixten McQueen i filmen Bilar, Thomas Tåget och Bella Brandbil i tv-serien Stadens hjältar.

– Det är ett sätt att göra tekniken till vår vän, säger Cecilia Axell.

På 1950-talet kom böckerna om Familjen Tuff Tuff av Karl-Aage Schwartzkopf.

– De är väldigt optimistiska. Tågen föder barn, rymmer och upplever äventyr. Texten innehåller även många begrepp, som växellok, semafor, ångpanna och skenor. Böckerna har en stark tro på tekniken, vilket jag tror var typiskt för den tiden. Men den är också nostalgisk och hyllar gammal teknik. När Familjen Tuff Tuff möter ett elektriskt lok från Amerika blir det problem. Det är ett tecken på konkurrens i den tekniska utvecklingen, säger Cecilia Axell.

Det förekommer också skildringar av hur teknik kan användas i dåliga syften, som i Otto Witts Krigets tekniska sagor där man får lära sig hur gevärskulor, torpedbåtar och taggtråd fungerar.

Elsa Beskow problematiserar i en saga från 1919, Doktor Klokamundus uppfinning, i vilken utsträckning tekniken kan ersätta mänskliga relationer. De vuxna bygger en maskin där stökiga pojkar stoppas in. Efter en månad förväntas pojkarna komma ut som väluppfostrade ljus.

– Det är ju något vi tampas med än i dag – vad tekniken ska lösa åt oss, säger Cecilia Axell.

De nyaste figurerna i avhand­­lingen är gubben Pettson och katten Findus.

– De böckerna går att läsa utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Pettson återvinner det mesta. Han säger att man ska spara allt för man vet aldrig när det kommer till användning. Det intressanta med hans uppfinningar är att de löser problem som knappast finns, eller gör det på ett sätt som är onödigt komplicerat. Tekniken blir konst.

Cecilia Axell hoppas att hennes forskning ska inspirera lärare att använda skönlitteratur för att ge eleverna olika perspektiv på teknikhistorien.

– Skolinspektionen har påpekat att det är stort fokus på tekniska prylar i undervisningen och att det på många skolor begränsar elevernas möjlighet att utveckla förmågan att reflektera över teknik i ett samhälleligt och historiskt sammanhang. Min slutsats är att skön­litterära barnböcker kan bidra till kreativa diskussioner om teknikens natur och dess inverkan på människor, miljö och samhälle både i dag och förr i tiden.

Cecilia Axells avhandling heter Barnlitteraturens tekniklandskap: En didaktisk vandring från Nils Holgersson till Pettson och Findus. Hon disputerade vid Linköpings universitet den 20 februari.

ur Lärarförbundets Magasin