Ingår i temat
Bedömning som lyfter
Läs senare

Bedöma teknik – svårast av alla ämnen

Att synliggöra lärande är svårt. Teknikämnet är extra besvärligt att bedöma eftersom det finns så lite forskning om vad som skapar förståelse, anser Eva Hartell.

15 Mar 2012
Bedöma teknik – svårast av alla ämnen
Foto: Olivia Jeczmyk

Teknik har haft en undanskymd plats i många grundskolor. Frågan om bedömning av elevers kunskaper har i princip varit obefintlig. Det har varit svårt för lärare att konkretisera målen, anser Eva Hartell.– Förhoppningsvis kommer den nya kursplanen med centralt innehåll att ändra på det.

Ett problem är att det aldrig gjorts någon nationell utvärdering av teknikämnet. I den nationella utvärderingen NU03 är teknik det enda obligatoriska ämnet som inte är med. Att göra jämförelser på nationell nivå är inte möjligt.

– Det får konsekvenser för både lärare och elever. Elever har rätt till kunskap och en rättvis och likvärdig bedömning.

Eva Hartell är matematik-, NO- och tekniklärare. Sedan 2009 är hon också en av tolv deltagare i forskarskolan Tuff. Hennes licentiatavhandling handlar om hur lärare gör när de bedömer elevers teknikkunskaper i årskurs 4–6.

– Jag ville lära mig av andra lärare hur man kan uttrycka sig om elevers kunskaper i teknik.

Enligt Skolverkets statistik från 2009 hör teknik till de ämnen som har högst måluppfyllelse. Något som förvånar henne, eftersom många elever inte får tillräckligt mycket undervisning för att uppfylla målen.

Hur skolor organiserar teknikundervisningen ser olika ut. Vissa har det bara i årskurs 8 och 9 och med varierande antal lektioner. Eva Hartell berättar om en högstadieskola där teknik var integrerad i ”alla ämnen” och betyget sattes av NO-läraren. Ibland var det inte riktigt tydligt för eleverna att de hade ämnet.

Ett problem med att ha få lektioner är att det är svårt att utveckla sina arbeten. Elever måste få möjlighet att arbeta vidare efter att de fått feedback, poängterar hon.

– Vad gör man med kommentaren ”Du fick G, men om du gjort det här hade du kunnat få VG” om man inte har någon mer undervisning?

Därför handlar bedömning inte bara om ett visst antal lektioner. Det handlar också om undervisningens kvalitet och på vilka grunder lärare sätter betyg.

Det är viktigt att varje elev får många tillfällen att visa vad han eller hon kan, anser Eva Hartell.

Forskning visar att lärande främjas av att elever vet vilka kriterier de ska bedömas efter och att undervisningen måste anpassas efter bedömningen.

– Det som är karaktäristiskt för formativ bedömning är att det sker kontinuerligt och inte bara i slutet av ett område. Eleverna är aktiva.

Metoden Två stjärnor och en önskan är ett exempel på hur formativ bedömning kan användas i teknikämnet, tipsar Eva Hartell och beskriver hur kamratbedömning kan gå till.

Eleverna får i uppgift att konstruera exempelvis en kaffemugg som man inte bränner sig på. Först gör de en skiss med några beskrivande ord. Sedan ger de skissen till en kamrat som pekar på två positiva saker och ett förslag på förbättring. Allt skrivs ner.

Eleven värderar synpunkterna och gör en ny skiss att arbeta efter. När produkten är klar visar eleven den för kompisen som återigen föreslår två stjärnor och en önskan.

Nu är det dags för självbedömning. Eleven gör samma sak och kan till exempel fråga sig vad hon eller han kunde ha gjort bättre om det till exempel funnits mer tid.

I kursplanen står att eleven ska planera och dokumentera sin undersökning. Att fotografera material och verktyg som man ska använda är ett bra sätt att börja på, tycker Eva Hartell.

– Det är ofta ont om material i teknikämnet. Om läraren har dokumentation så blir det lättare att planera nya lektioner.

Att fotodokumentera processen ger lärare en bra möjlighet att spara elevarbeten och dela med sig till kollegor. Med hjälp av digital teknik går det lika bra att diskutera med lärare på den egna skolan som i en helt annan landsända.

Dokumentationen är också bra när lärare ska sambedöma. Det handlar inte bara om slutprodukten, utan hela processen.

– Elevexempel av olika kvalitet är bra underlag för bedömningsdiskussioner. De är också bra för nya elever som kan relatera till de gamla arbetena och se exempel som gett olika betyg, säger Eva Hartell.

Att hinna med den kontinuerliga bedömningen om man är ensam lärare kan vara svårt. Ett knep för att synliggöra lärandet och minska ”handuppräckningsstressen” är att ha färgade muggar, exempelvis en grön, en gul och en röd. Metoden gör det lättare att bedöma läget i klassen.

Den gröna muggen signalerar att ”Jag förstår”, den gula att det är ”lite knepigt, men inte akut” och den röda ”Jag har kört fast”. Om eleverna arbetar två och två kan de uppmuntras att börja med att fråga varandra.

– Man lär sig av att förklara för en kompis och av att lyssna på andra.

Både Två stjärnor och en önskan samt de färgade muggarna kräver mycket träning, poängterar Eva Hartell.

– Det tar tid, gör ont men lönar sig!

I höst ska många lärare sätta betyg i årskurs 6 för första gången. Det bästa sättet att stärka sin bedömarkompetens är att samtala med andra lärare, anser hon.

– Rektorer måste se till att lärare får möjlighet att göra det. Och det måste ske under ordnade former. Det är viktigt med system och dokumentation för gruppdiskussioner. Just nu finns ett guldläge, tycker Eva Hartell.

– Ta hjälp av kursplanen och kräv mer stöd av rektorerna för att få tid att diskutera med kollegor, få fortbildning och det material som behövs.

Eva Hartell, matematikutvecklare i Haninge kommun och doktorand på forskarskolan Tuff samt lärarutbildare på KTH.

Perspektiv på teknikämnen
  • Forskarskolan Tuff, Teknikutbildning för framtiden, är ett samarbete mellan Stockholms universitet, Högskolan i Gävle och Kungliga Tekniska Högskolan.
  • Forskarskolans första bok heter Teknikutbildning för framtiden – perspektiv på teknikundervisningen i grundskola och gymnasium. Den recenseras här.
  • Läs mer om teknik och bedömning på Eva Hartells blogg.

ur Lärarförbundets Magasin