Ingår i temat
NO + CHOKLAD = SANT
Läs senare

Biologi med praliner

En kort stund står det och väger, men vetgirig­heten vinner över chokladsuget. Åttorna i Sundbyskolan vecklar av godis­papper – och utvecklar ämnes­språket i biologi på samma gång.

Biologi med praliner
Choklad är roligt. Tom Gatsinzi vill bygga temat kropp och hälsa på något som engagerar alla. Foto: Oskar Kullander

Tom Gatsinzi vänder och vrider på den lilla, rosa­glansiga förpackningen.

– Det står ingenting om vad den innehåller, men det hade varit bra om eleverna hade kunnat läsa om ingredienserna.

En stund tidigare har åttondeklassen i Sundbyskolan i Spånga tagit del av hans powerpointpresentation. På bara lite mer än de stipulerade tio minuterna har de lärt sig grunderna om chokladtillverkning. Att den stora kakaofruktens vita fruktkött, i vilket bönorna finns, ser läskigt ut, men smakar utsökt. Att kakaobönorna måste jäsas, torkas, rostas och valsas till kakaomassa. Att kakaosmöret avskiljs för att sedan tillsättas igen i önskad grad när chokladen tillverkas …

Biologiläraren Tom Gatsinzi vill bygga undervisningen i det pågående temat kropp och hälsa på något som eleverna kan relatera till, och choklad intresserar och engagerar alla.

Under presentationen rör han sig energiskt vid duken, klickar sig vidare. Bilder på fylld choklad, mörk choklad och den mer udda vita chokladen, avlöses av foton på chokladdryck och chokladbollar. Världskartan, där delar av Sydamerika, Afrika och Asien är markerade som huvudsakliga produktionsområden, visas. Columbus dyker upp, som den som troligen förde med sig mayafolkets och aztekernas urgamla tradition att tillreda kakao, till Europa. Läraren försummar inte heller att ta upp chokladproduktionens problemområden, såsom barnarbete och miljöförstöring.

Tom Gatsinzi.

Ungefär halvvägs i framförandet låter han en burk som det står ”Smått och gott” på, gå runt i klassen.

– Ät inte på en gång! Vänta tills ni har hört nästa punkt, om choklad är bra eller dåligt för hälsan.

För som det står i kursplanen så ska eleverna kunna pröva egna och andras argument utifrån kunskaper i biologi. På så sätt ska de kunna göra val, till exempel när det gäller hälsa.

Kunskap om chokladens påverkan på kropp och själ är väsentlig för temaarbetet. Men redan innan information om det dyker upp på duken, hörs det fina prassel som godispapper ger upphov till. När burken med praliner skickas runt blir chokladsuget för en stund större än vetgirigheten hos åttorna.

En intressant aspekt, tycker eleven Oliver Dison, är att hjärnan fungerar så att en bild på en chokladbit sätter igång ett sug efter choklad. Hur ska en då kunna motstå en pralin?

”Är choklad bra eller dåligt?” är rubriken på den slide som nu syns på powerpointen. Läraren räknar entusiastiskt upp fakta.

– Kakao innehåller nyttiga ämnen som mineraler och antioxidanter, det kan minska risken för sjukdomar. Särskilt mörk choklad med hög kakaohalt är bra. Man blir glad av choklad, och lagom mycket kan förlänga livet.

– Men, fortsätter han, det dåliga är att den kan vara beroendeframkallande. Och leda till övervikt och diabetes. Och, säger han med eftertryck, den är giftig för hundar och katter.

Men informationen övertygar inte riktigt. ”Ska man avstå helt från choklad?” frågar någon. ”Och om det är beroendeframkallande – kan man sniffa kakao då?” frågar en annan elev. På den sista frågan blir läraren svaret skyldig. Han påpekar att man i en presentation kan be att få ta reda på mer och återkomma.

I bänkarna prasslas det med tomma godispapper. Koncentrerade tar eleverna in kunskaper på två plan: dels lär de sig fakta om choklad, dels noterar de hur själva presentationen genomförs. Det sista är en del i ett språkutvecklande arbete i ämnena som pågår på Sundbyskolan. Tom Gatsinzi beskriver flera nivåer; det akademiska språket, även kallat skolspråket, och själva ämnesspråket. Skolspråket skiljer sig från vardagsspråket bland annat genom att det tenderar att utvecklas utifrån begreppsförklaring. Detsamma gäller det än mer specifika ämnesspråket.

Tom Gatsinzi avrundar sin snålvattenframkallande presentation till elevernas applåder. Som ett sätt att visa sina förmågor i att kunna samtala om frågor kring kropp och hälsa, ska eleverna utvärdera presentationen. Det står klart att de inte har några problem med de skolspråkliga uttrycken.

– Du hade en bra struktur, det fanns en röd tråd, och du höll dig till ämnet, kommenterar en elev.

– Du hade fina slides, blir omdömet från en annan.

Tom Gatsinzi tar några snabba steg framför duken.

– Ja, presentationen var bra, säger han. Nu blir jag självgod!

Han pratar en stund om vad som krävs för en god presentation. Att fånga publikens intresse direkt, och att det faktiskt kan vara en poäng att hålla undan viss information, för då lockas åhörarna att ställa frågor.

– Men vad kan jag förbättra? Var kritiska, uppmanar han klassen.

”Du var inte tillräckligt påläst om detaljerna, till exempel om de olika chokladsorterna. ”Du höll inte tiden”, blir elevernas kommentarer.

– Riktigt, jag hann inte komma in på chokladens påverkan på hjärnan, som jag hade tänkt. Ni ska tänka på att inte dra över tiden, säger Tom Gatsinzi, och syftar på elevernas egna arbeten som ska presenteras kommande vecka.

När burken med ”Smått och gott” har gått ett andra varv och lektionen har avrundats, pratar jag med två elever.

Ella Hedströmmer är uppskattande.

– Det är kul med choklad, för jag älskar att äta det.

Men det finns en annan orsak till att hon är extra intresserad av temat kropp och hälsa. Hennes ett år yngre bästa vän har drabbats av diabetes och Ella Hedströmmer vill skaffa sig ordentliga kunskaper om sjukdomen för att kunna stötta och hjälpa henne. Det är skälet till att Ella Hedströmmers elevgrupp har valt att göra sin presentation om diabetes.

Eleven Oliver Dison hade hoppats att Tom Gatsinzi skulle berätta mer om vad som händer i hjärnan när en blir sugen på choklad, inte minst eftersom läraren faktiskt är doktor i neurokemi.

Trots intresset ansåg gruppen som Oliver Dison ingår i att hjärnan var ett för om­fattande område att studera. I stället valde de sjukdomen malaria som ämne. Av lärarens presentation tog Oliver Dison till sig att choklad kan vara nyttigt, i rätt mängd.

– Man får alltid höra: ”ät inte godis”, men nu får man ett annat perspektiv.

Efter att temaarbetet i biologin avslutats, kommer det så småningom att följas upp i klassrummet intill. Där tar en kollega som är kemilärare vid med arbetsområdet ”livets kemi” eller biokemi. Också där lämpar sig choklad bra som studieobjekt.

Tom Gatsinzi trivs med att undervisa. Så bra att han läste in lärarbehörighet i biologi, kemi, teknik och matematik, efter att ha tagit sin doktorsexamen i neurokemi.

Han synar de två praliner som återstår i burken.

– Hjärnans belöningssystem ska användas i undervisningen, tycker jag. Till exempel brukar jag bjuda eleverna på choklad efter ett prov. Då får de en positiv koppling till det.

ur Lärarförbundets Magasin