Ingår i temat
Räkna ut(e)!
Läs senare

Bråk blir roligare i skogen

Det behöver inte vara så krångligt att flytta ut klassrummet. Här ger Mats Wejdmark och Robert Lättman-Masch vid Nynäshamns Naturskola några tips på hur man kan arbeta med matematik utomhus.

25 Aug 2013


Kluriga 10-kamrater

Börja med att tillsammans fundera över hur man kan dela upp 10 (fingrar, kottar eller något annat). Hur många olika sätt finns det?

  • Lägg ett antal kottar på en vit duk och låt barnen hämta fler så att det blir 10.
  • Ta 10 kottar. Be barnen att blunda och göm några av kottarna bakom ryggen. Barnen får sedan titta och gissa hur många du har gömt. När barnen förstår hur det går till kan de göra övningen själva två och två.

Ni behöver: Kottar och en vit duk.

Syfte: Att handgripligen få känna på 10-kamraterna, använda sin kunskap i ett nytt sammanhang och att få en introduktion till obekanta tal.

Övningen passar framför allt till årskurs 1–3.


Rekordbråk

I den här övningen får eleverna mäta sig både mot de stora friidrottsstjärnorna – och en riktigt liten storhoppare. Dela in klassen i grupper om fyra till fem elever. Varje grupp får ett uppdrag att utföra
– först uppskatta och sedan pröva.

  • Carolina Klüft hoppade som längst nästan 7 meter i längdhopp. Kan ni hoppa en tredjedel så långt?
  • Christian Olssons rekord i tresteg är nästan 18 meter. Kan ni hoppa en fjärdedel så långt?
  • En loppa hoppar ungefär 40 centimeter.
    Hur många gånger längre kan ni hoppa?
  • Världens snabbaste löpare springer 100 meter på ungefär 10 sekunder. Kan ni springa hälften så fort?

Ni behöver: Uppdragskort, måttband eller enmetersrep till varje grupp, tidtagarur till sista uppgiften(till exempel i mobilen).

Syfte: Att träna bråk, uppskattning, rimlighetsbedömning och mätning. Eleverna ska få en känslomässig upplevelse (glädje och lust) när de inser hur fantastiska idrottsstjärnornas prestationer är. De får tillämpa sina kunskaper i ett nytt sammanhang.

Övningen passar framför allt till årskurs 4–6.


Procent av en pinne

Dela upp eleverna i par och låt varje par hämta var sin pinne i skogen. Pinnen ska vara så tunn att den går att bryta av. Varje par får ett kort med ett bråk- eller ett procenttal på. Elevernas uppgift blir att bryta av en så stor del av pinnen som kortet säger. Den avbrutna delen göms i fickan och sedan får eleverna byta pinne och kort med ett annat par. Det paret ska nu lista ut hur lång den ursprungliga pinnen var.

Det här är en ganska avancerad övning: jämför med att räkna ut moms på en vara. Momsen är ju 25 % när man lägger på den, men 20 % när man ska räkna ut hur stor del av totalsumman som är moms.

Ni behöver: Kort med bråk- eller procenttal samt pinnar.

Syfte: Att öva på att använda procent- eller bråktal för att uttrycka förändring och att öka förståelsen för proportionella samband. Eleverna får tillämpa sina kunskaper i ett nytt sammanhang.

Övningen passar framför allt till årskurs 4–6.


Bygg en kubikmeter

Övningen kan göras både när det är fullt av snö ute och när marken är bar. Dela in klassen i grupper om ungefär fem elever. Uppdraget är att med hjälp av pinnar och rep – eller av snö – bygga en volym som är 1 kubikmeter. Diskutera först med eleverna hur det kan se ut och hitta på olika sätt att göra det tillsammans. En kubikmeter kan till exempel ha måtten 1 x 1 x 1 meter, 0,5 x 0,5 x 4 meter eller cirka 0,7 x 0,7 x 2 meter. Den kan också ha en form där kortsidorna är trianglar och långsidorna rektanglar. Eller mer avancerat: formen av en tetraeder eller kon. Rita upp de olika sätten och låt eleverna välja en och bygga – alla ska vara olika.

Gå sedan runt tillsammans och titta på de olika lösningarna: vad finns det för likheter och skillnader? Hur räknar man ut volymen på elevernas skapelser?

Ni behöver: snören, pinnar, måttband eller enmetersrep. En såg eller snö och spade.

Syfte: Att träna på att mäta volym och konstruera geometriska projekt. Eleverna ska få uppleva en kubikmeter för att i senare matematiska problemlösningssituationer eller i samband med abstrakta matematiska uppgifter kunna göra sannolika rimlighetsbedömningar – de ska få en konkret känsla för volymen 1 m3. Eleverna får tillämpa sina kunskaper i ett nytt sammanhang.

Övningen passar framför allt till årskurs 4–9.


Gå på pi-jakt

Övningen görs med fördel i stadsmiljö. Dela in klassen i grupper och låt varje grupp undersöka var sin cirkelformad företeelse i närheten av skolan. Det kan till exempel vara en plantering eller en fontän. Hittar ni inga lämpliga former kan eleverna konstruera egna cirklar genom att använda ett rep som radie, en elev som mittpunkt och en annan elev som ritar omkretsen med hjälp av en krita eller med foten i gruset.

Uppgiften är att mäta omkretsens och diameterns längd. De kan mäta med vilken enhet som helst – skor, meter, steg – bara de håller sig till en enhet för varje objekt. Eleverna för protokoll över sina resultat och sedan sammanfattas de i en tabell på tavlan: en kolumn för omkrets, en för diameter och en för omkretsen dividerat med diametern. Om alla har mätt noga ska det bli ungefär samma värde i sista kolumnen – då har eleverna upptäckt pi!

Ni behöver: måttband, papper och penna.

Syfte: Att eleverna ska förstå att det mystiska pi finns på riktigt överallt. Att de ska få en konkret känsla för sambandet mellan diameter och omkrets för framtida uppskattningar och rimlighetsbedömningar i nya situationer. Eleverna får tillämpa sina kunskaper i ett nytt sammanhang.

Övningen passar framför allt till årskurs 4–9.

 Så passar övningarna in i läroplanen

1. Kluriga 10-kamrater.
Övar taluppfattning och tals användning, år 1–3: Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och användas för att ange antal och ordning.

2. Rekordbråk
Övar dels taluppfattning och tals användning, dels geometri i år 4–6: Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer, rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar.

Geometri: Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder.

3. Procent av en pinne
Övar taluppfattning och tals användning, år 4–6: Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform. Tar även upp samband och förändring, proportionalitet och procent samt deras samband.

4. Bygg en kubikmeter
Övning i geometri, finns i centralt innehåll
i år 4–6 och 7–9:

År 4–6: Grundläggande geometriska objekt däribland polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt. Konstruktion av geometriska objekt. Skala och dess användning i vardagliga situationer.

År 7–9: Förutom ovanstånde, kan man även öva metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.

5. Gå på pi-jakt
Geometri i år 4–6: Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas.

Geometri i år 7–9: Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa objekt. Satser och formler och behovet av argumentation för deras giltighet.

Taluppfattning och tals användning, år 7–9: Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden.
 

Övningarna är hämtade ur böckerna: Leka och lära matematik ute förskola och Att lära in matematik ute 2

ur Lärarförbundets Magasin