Läs senare

De räknar med verkligheten

Linda Stenkilsson fick en idé om en mattebok som
kunde engagera eleverna. En bok som i sig själv svarade på frågan: Vilken nytta har vi av detta? Nu finns boken Matte i Ljungby, som bygger på vanliga räkneproblem
från ortens arbetsplatser.

28 Nov 2011

Det finns ett stort akvarium i korridoren på Astradskolan, nästan mitt emot vaktmästaren Pelles lokal. Alla elever passerar akvariet flera gånger om dagen. Ungefär 100 meter därifrån, längre ned i korridoren efter några svängar, står matematiklärare Linda Stenkilsson framför klass 9D. De har tillsammans precis räknat ut hur många liter friskt vatten Pelle ska fylla akvariet med om han tömmer ut en tredjedel av det gamla vattnet. De har också räknat ut hur många elever han behöver till hjälp, om varje elev fyller en sexlitershink med vatten. Genom de angivna måtten har de till slut kommit fram till att det krävs elva elever. Lektionen går vidare.– Vad betyder allmän kirurgi? frågar Linda Stenkilsson.

Frågan är helt normal för den här matematiklektionen.

– Att de gör många olika saker, olika operationer, svarar en av eleverna.

– Just det, säger Linda Stenkilsson.

Och är det någon av er som känner någon som jobbar på Ljungby lasarett?

Ett par elever räcker upp handen.

Återigen är det en fråga med relevans, trots att det är en matematiklektion, eftersom dagens lektion bygger på matematikboken Matte i Ljungby 7–9. I Ljungby, en småländsk kommun med 27 000 invånare, ligger ett lasarett. Och den sjuksköterska som jobbar på lasarettet måste kunna viss matematik, till exempel vid dosering av Panodil. Frågan i boken gäller hur många gram verksam substans patienten får per dygn när högsta dosen ges.

Foto: Erik MårtenssonNär lektionen är över berättar Linda Stenkilsson, som varit projektledare för boken, att den kom till av flera skäl. Dels är hon som många andra matematiklärare oroad över att svenska elever har försämrat sina resultat i matematik. Dels ville hon tala om för eleverna att matematik behövs på vilken arbetsplats som helst i den vuxna arbetande världen – boken visar att det inte bara är ingenjörer som behöver räkna: En förskolechef måste kunna räkna ut personalbehovet, och en kökschef måste kunna räkna ut vad det innebär när man köper in ingredienser till korv stroganoff, när storköket på en skola ska minska sina 2 500 portioner med 600. För att nämna två exempel.

– Som matematiklärare får man ofta frågan: Vad har vi för nytta av detta? Då är det jättebra att komma med exempel som företagen själva har fått skicka in, inte exempel som någon läroboksförfattare har hittat på, säger Linda Stenkilsson och tar en av sina favorituppgifter som exempel:

– Vi har en uppgift med Pythagoras sats på en fotbollsplan i Ljungby. Eleverna ska räkna på att planen blir vinkelrät och inte lutar. Där används ju Pythagoras sats på riktigt. Exemplet med gipsskivan i vår vanliga mattebok räknar många elever fel på, för de har ingen anknytning till det.

Boken har finansierats av Skolverkets projektpengar till lokala satsningar i matematik, men är också en del i Framkom (Framtidens Kompetens) som är ett kommunalt projekt för att öka samarbetet mellan skola och företag.

Alla tre parter – skola, kommun och näringsliv – vill med matematikboken visa vilka yrken det finns inom Ljungby kommun för eleverna när de växer upp. Med Linda Stenkilssons ord:

– Detta är ett sätt att visa vad du kan jobba med i Ljungby, ett sätt att hålla dem kvar i kommunen.

I boken nämns bland annat matbutiken City Gross, bilförsäljaren Ahlberg Bil och en rad av Ljungby kommuns tillverkningsföretag. Alla har svarat på enkla frågor om sin verksamhet, och den förklarande företagspresentationen inleder varje räkneuppgift.

– Jag har frågat alla företag om de vill vara med. De som har tackat ja har skickat in typiska matematiska uppgifter till mig som rör deras verksamhet, och sedan har lärare på våra tre kommunala skolor anpassat problemen efter årskurs 7–9, och sett till att det är ett språk som ungdomarna förstår, säger Linda Stenkilsson.

– Sedan har jag visat upp mattetalen för företagen så att de ser att vi inte har ändrat allt för mycket.

Projektpengarna har gått till att trycka boken, men också till löner för till exempel vikarier som har täckt upp när ordinarie lärare har jobbat med att finslipa matematikproblemen.

Faktum är att Matte i Ljungby 7–9 är den andra boken i projektet. Linda Stenkilsson gjorde redan hösten 2010 den första boken, som riktade sig till gymnasiet. Den erfarenheten, och en fysisk bok att visa upp, har underlättat när det till exempel gällde att få företag att ställa upp.

– Med boken får vi igång diskussionen i klassrummet, det är inget material som man bara sätter igång och räknar med utan jag vill att man ska diskutera. Vi tar företagspresentationen, kollar om någon har en förälder eller granne eller bekant som jobbar på företaget. Vi förklarar svåra ord i presentationerna, som vad en CNC-maskin är, och diskuterar lösningen ihop eller i mindre grupper, och går i så fall sedan igenom det.

Matematiklärare från hela landet har hört av sig och undrar om de kan ha nytta av boken. Skolor i till exempel Växjö är intresserade, de har frågat Linda Stenkilsson hur hon arbetar och hur hon tagit fram boken.

– Fram till i dag har vi sålt tjugo stycken, säger Linda Stenkilsson.

Hade detta fungerat i en större kommun eller ort, som Göteborg?

– De stora bolagen som finns i boken, som Electrolux och City Gross, finns även på större orter. Men man kanske kan göra boken per stadsdel? Jag har faktiskt fått en förfrågan om man skulle kunna göra den här boken på riksnivå, för hela Sverige med nationella företag. Jag tycker det låter som en bra idé, då kan flera elever ha nytta av matteboken.

Det finns en klar nackdel med en rikstäckande bok: Den lokala och intima anknytningen kan försvinna. Det finns också en klar fördel: förståelsen och nyfikenheten på matematik i verkligheten kommer fler till nytta.

– Om man gör en rikstäckande bok kan läraren vinkla frågorna annorlunda, till exempel säga att ”detta företag gör detta, har vi något sådant företag i vår närhet och känner ni någon som jobbar där?”

Från de matematiklärare i Ljungby som nu har använt boken i snart en månad är responsen bra. Linda Stenkilsson säger att den är uppskattad för att lärarna får en verklighetskoppling till matematiken.

– Boken är ju ett komplement till den vanliga matteboken, den ersätter inte den.

De plockar in Matte i Ljungby när det finns läge – pratar de om geometri så kan de ta vaktmästaruppgiften, eller uppgiften från Kultur- och fritidsnämnden: Hur mycket vatten ska de tömma när de tömmer bassängen till vintern?

– Vi kan lika gärna göra den här uppgiften i stället för något i vanliga matteboken. Det är roligare när det är något eleverna känner från sin verklighet. Alla har badat i bassängen.

2 exempel ur boken
  • Astradskolan Vid elevkafeterian på Astradskolan finns ett akvarium. För att hålla vattnet friskt tömmer vaktmästare Pelle ut 1/3 av vattnet ur akvariet. Akvariet håller måtten 110 x 40 x 45 cm. För att fylla på akvariet igen bär elever vatten i 6-litershinkar. Hur många elever behöver han som hjälper till om varje elev fyller en hink vatten?
     
  • Sundström SafetyFamiljeföretaget Sundström Safety AB bildades 1926 och är sedan många år en välrenommerad leverantör av högkvalitativa andningsskydd. […] Produktionsanläggningen ligger i Lagan (Ljungby kommun) cirka 5 mil väster om Växjö. Vårt huvudkontor ligger på Lidingö, Stockholm. Gasfilter SR 218 har en skyddstid på 46 minuter. Det nya filtret som testades hade 20 procents längre skyddstid. Hur lång skyddstid har det nya filtret? Svara i hela minuter.

ur Lärarförbundets Magasin