Ingår i temat
Knacka koden
Läs senare

De tar kommando över mattespelet

Programmering på schemat? Javisst! Det är en naturlig utveckling av IKT-undervisningen, anser Johan Larsson som undervisar niorna på Sandgärdskolan i ämnet.

09 Mar 2015
De tar kommando över mattespelet
Felsökning. Johan Larsson reder ut en oklarhet i programmets funktion. Foto: Johannes Berner

Trollkarlen riktar sitt magiska spö mot multiplikationsuppgiften. Klarar du talet kommer du ett steg närmare slottet, svarar du fel är det bara att backa. När du lyckas ta dig in i slottet blir det division, förklarar Adrian Olofsson och kontrollerar den långa raden av kodsträngar som styr hans spel.

Maria Andersson kämpar med en ekvation till sitt matematikspel. Även hon har valt en slottsmiljö, men här är det ett litet spöke som är berättare.

– Det är roligt att programmera för att man får skapa något eget, men det är lite svårt och det är många som vill ha hjälp, säger hon.

Johan Larsson, NO- och tekniklärare samt IKT-pedagog på Sandgärdskolan i Sandared utanför Borås, skyndar mellan borden och hjälper eleverna att lösa problemen som uppstår under arbetet.

Det är en koncentrerad klass som håller på att färdigställa sina mattespel. De som är klara får börja med en ny uppgift som går ut på att göra ett idrottsspel som kräver kroppsrörelse, förklarar Johan Larsson.

Terminen lider mot sitt slut. 9A är de första eleverna i Sandgärdskolan som har programmering på schemat. Tidigare har det funnits som elevens val, men sedan höstterminen har skolan utökat timplanen. Alla nior får, under en termin, en lektion i veckan.

– Det var en intensiv lektion och många som ville ha hjälp. Det gäller att arbeta med kamratstöd, konstaterar Johan Larsson.

Mycket handlar om felsökning. Han brukar uppmana eleverna att läsa sitt eget program, be en kompis att göra det eller att kolla på Youtube. Då kan man själv upptäcka enkla fel.

– Jag vill att de ska hitta felen. Det är ett tydligt sätt att visa vad man kan.

För Johan Larsson, som undervisat högstadieeleverna i IKT i flera år, kom programmering som en naturlig utveckling. Han började med att fundera på vilka kreativa idéer eleverna skulle kunna utveckla om de fick möjlighet. Det skulle inte vara en kul grej, utan något de har nytta av. Skolans rektor var med på idén.

– Vi gillar att ligga i framkant och testa nya saker. Förhoppningen är att eleverna inte ska tänka ”Varför är det här programmet så dåligt?” utan ”Hur kan jag göra det bättre?”

Höstterminen började med enkel html-programmering för att visa att allt är baserat på en kod. Efter det började eleverna att arbeta i Scratch, ett programmeringsspråk som utvecklats av en amerikansk forskargrupp för att väcka barns intresse för programmering.

Allt tar längre tid än man tror, konstaterar Johan Larsson.

– Jag hade stora förhoppningar på allt vi skulle hinna med, men verktyget Scratch innehåller så mycket kring förståelsen om hur programmeringsstruktur fungerar, och som är viktigare än att lära sig skriva egen kod, så det blev bra ändå.

Per Selin är lektor på Sandgärdskolan. När skolan bestämt sig för att ha programmering som ett eget ämne sökte han och Johan Larsson efter tidigare forskning och konstaterade att det saknades på grundskolenivå.

De tittade på läroplanen för gymnasiet och anpassade undervisningen efter den. Per Selin föreslog också att de skulle göra en learning study.

– Det är spännande med ett helt nytt område. Då får man chansen att ställa genuina frågor. Vad är det eleverna behöver kunna för att förstå programmeringsstruktur?

Hittills har de genomfört två lektioner i två olika nior. I vår fortsätter de med två nya klasser. Arbetet med de kritiska aspekterna har gett kunskap om hur det går att lära ut saker och framför allt vad man inte ska göra, konstaterar Johan Larsson.

– Vi får fram vilka saker som vi tycker att det är rimligt att de har med sig när de slutar nian.

Han började med elevernas egna erfarenheter av dator- och tv-spel och frågade dem hur poängberäkning går till. Det generella svaret var att ”man klarar något och då får man poäng”.

– Men det säger inget om hur man får poäng.

Johan Larsson introducerade eleverna i att göra algoritmer så att de kan förklara tankegången bakom sina poäng. De kritiska aspekterna handlar om att förstå begreppen matematisk operator, variabel, loop och algoritm.

Filmen från den första lektionen var avslöjande. Det visade sig att han använde olika termer för samma sak.

Tanken var att eleverna skulle använda begreppet loop, men själv använde han det bara en gång. I Scratch, som vänder sig till barn och har enklare språk, används ”repeat”. Nu försöker han säga både loop och repeat.

– Hade jag inte filmat lektionen så hade jag inte upptäckt bristerna.

Det är också viktigt att kontrastera och generalisera det man vill att eleverna ska förstå, betonar Per Selin.

– Har man till exempel ett system med algoritmer måste man kontrastera det mot något som inte är en algoritm eller generalisera med en algoritm som är välkänd för eleverna.

I arbetet med programmeringen arbetar eleverna mycket med matematik och problemlösning. Klassens matematiklärare säger att han har sett klara förbättringar vad gäller koordinatsystemet och räta
linjens ekvation, berättar Johan Larsson.

– Även de som tycker att matte är pest tycker att programmering är rätt kul. De ”luras” att jobba med matte och förstår saker på ett annat sätt.

Programmering handlar också om teknik, bild, digitalt skapande och engelska.

– Programmering kan komplettera och göra ämnen visuella, säger Per Selin.

Varken han eller Johan Larsson tycker att programmering bör bli ett eget ämne, utan hoppas på att det kommer att integreras med andra.

– Skolan behöver inte fler ämnen, men eleverna behöver lära sig programmering och programmeringsstruktur, säger Per Selin.

Att börja med enkel programmering är inte så komplicerat. Alla lärare kan, med någon form av stöd, lära sig det på några timmar, anser Johan Larsson.

– Mycket är gratis och det finns några riktigt bra webbsidor, säger han.

Lättprogrammerat

Programmeringsspråket Scratch är utvecklat av en forskargrupp vid Massachusetts Institute of Technology, MIT, i USA. Tanken är att göra det enklare för barn att undersöka, skapa, reflektera och dela med sig av spel, animerade filmer och interaktiva berättelser samt bygga vidare på det som andra tagit fram. Scratch är gratis.

ur Lärarförbundets Magasin