Läs senare

Digital kompetens – mer än programmering

Om ett år ska de förändringar i läro- och kursplanerna som handlar om digitalisering vara implementerade. För teknikämnets del har retoriken innan beslutet togs handlat om digital kompetens i en bred bemärkelse, men i praktiken har fokus mest legat på programmering.

Olyckligt, säger jag. Det som i andra ämnen, framför allt i matematiken, beskrivs som ett medel för att nå ett annat mål, datalogiskt tänkande, framstår i teknikämnet som målet i sig. Här är det programmering som är ”nyheten”.

Jag anser att vi snarare måste rikta in oss på det som inte lyser fram som en nyhet och fokusera mer på det som redan är kopplat till digital kompetens. Även om programmering nämns på några ställen i den reviderade – och övervägande bra – kursplanen är det viktigt att inse att nästan allt som har med digitalisering och digital kompetens att göra faktiskt redan var inskrivet i den gamla.

Det handlar bland annat om styr- och reglerteknik, den digitala teknikens historia och dess förändring och konsekvenser för individ, samhälle och miljö. Andra exempel handlar om vad man kan åstadkomma med programmerad teknik, etik och genus i den digitala världen, drivkrafter, risker och konsekvenser i samband med digitalisering samt relationen mellan digital teknik och stora tekniska system. Detta har funnits sedan Lpo 94 och blev ännu tydligare i Lgr 11. De fem förmågorna och kunskapskraven är dessutom oförändrade i den nya läroplanen.

Vad blir konsekvensen? Om eleverna, till exempel, får färdighetsträna programmering tio timmar varje läsår innebär det att nästan hälften av grundskolans undervisningstid i teknik, det vill säga 200 timmar, tas i anspråk. Det är – även om man samplanerar med matematikämnet – orimligt! Självklart ska eleverna någon gång under sin skoltid få pröva på programmering, men det är inte det de huvudsakligen bör lära sig. Kursplanen är bredare än så.

I sitt remissvar på Skolverkets förslag inskärpte Digitaliseringskommissionen detta i sin definition av digital kompetens: ”Digital kompetens utgörs av i vilken utsträckning man är förtrogen med digitala verktyg och tjänster samt har förmåga att följa med i den digitala utvecklingen och dess påverkan på ens liv.”

Om Claes

Namn Claes Klasander.

Titel Föreståndare för Centrum för tekniken i skolan, CETIS.

Åsikt Det ligger ett viktigt utvecklingsarbete framför oss om teknikundervisningen kring digitaliseringen ska bli ”mer än programmering”.

Kommissionen visar dessutom på kloka didaktiska idéer och lyfter till exempel fram internationella och historiska perspektiv på digitaliseringen av samhället. Inget om programmering där inte – och jag tänker att de vet vad de talar om.

Jag förvånas också över att skolhuvudmännen så lättvindigt accepterade detta kostnadsdrivande förslag. Kanske ser de samordningsvinster med andra IT-satsningar?

Men kostnaderna för inköp och underhåll av materiel och licenser samt de behörighetsgivande och kompetensutvecklande insatserna kommer att bli stora. Och det ser ännu inte ut som om skolor kan räkna med ekonomiskt stöd från regeringen eller annat håll.

Skolhuvudmännen bör prioritera fort­bildande insatser för tekniklärare, så att den nuvarande knappt 50-procentiga behörighetsnivån höjs. Det krävs kompetens för att tolka kursplanens intentioner och att undervisa i teknik.

ur Lärarförbundets Magasin