Ingår i temat
Läsa och skriva i NO
Läs senare

Dyskalkyli eller bara svårt för matte?

Matematiksvårigheter förklaras allt oftare med dyskalkyli. Men begreppet är omstritt och experter avråder skolor från att ha en formell diagnos som krav för att ge elever extra stöd.

15 Okt 2009

– Det är så dumt att man blir bedrövad när man hör talas om det. Elever som har problem ska få hjälp oavsett om de har fått en formell diagnos eller inte, säger Ingvar Lundberg, professor emeritus i psykologi.  

Tillsammans med Görel Sterner, specialpedagog och projektledare vid Nationellt Centrum för Matematikutbildning (NCM), har han nyligen genomfört en forskningsöversikt om dyskalkyli och räknesvårigheter. Slutsatsen som de drar är att det i dag inte finns någon tillräckligt skarp definition av dyskalkyli eller något tillräckligt bra mätinstrument som gör det möjligt att avgöra om en persons matematiksvårigheter beror på dyskalkyli eller på något annat.

Liksom de flesta ledande forskare inom området avvisar Ingvar Lundberg och Görel Sterner dock inte begreppet dyskalkyli helt utan anser att mycket tyder på att det finns en genetisk dysfunktion i hjärnan som ger en del människor en grundläggande oförmåga att handskas med tal och kvantiteter.  

– Men vi rekommenderar återhållsamhet och ett mycket försiktigt användande av begreppet. Jag tror personligen att dyskalkyli är ganska ovanligt och tycker att de som talar om en omfattning på 4 – 6 procent överdriver, säger Ingvar Lundberg.  

En svårighet när det gäller att få en uppfattning om hur vanligt dyskalkyli är, är att många som har svårt för att räkna även är drabbade av andra störningar. Enligt en studie från 2007 hade 6 procent av de undersökta eleverna matematiksvårigheter men endast 1,8 procent uppvisade "ren" dyskalkyli. 

Termen dyskalkyli är fortfarande betydligt mer kontroversiell än termen dyslexi även om de båda ofta ses som "kusiner" av lekmän. Orsaken är att avgränsningskriterierna är mer oklara när det gäller räkning än när det gäller läsning. Forskningsläget är också ett helt annat. Under åren 1966 till 1975 gick det hundra internationella forskningsstudier om läs- och skrivsvårigheter på varje dito om matematiksvårigheter. Intresset för att forska om matematiksvårigheter har visserligen ökat kraftigt under senare år, men fortfarande går det fjorton internationella studier om läs- och skrivsvårigheter på varje studie om matematiksvårigheter.  

På Talkliniken vid Danderyds sjukhus har man utrett räknesvårigheter sedan 2002. Ändå är man mycket försiktig när man uttalar sig om begreppet dyskalkyli.  

– Det råder ingen konsensus kring hur man ska definiera dyskalkyli. Vi försöker därför ha en kritisk hållning till diagnosen och tar absolut inte lättvindigt på den, säger Anna Fabiansson, logoped och dyskalkyliutredare vid kliniken.  

Kriterierna som Talkliniken använder sig av utgår från ICD-10, Världshälsoorganisationens (WHO:s) klassificeringssystem för olika diagnoser. Men dessutom har kliniken lagt till ytterligare några kriterier för att snäva in diagnosen.  

– Vi får väldigt många remisser hit och antalet ökar hela tiden. Just nu har vi 20 månaders väntetid. Men det är långt ifrån alla som vi utreder som får en dyskalkylidiagnos. Hittills i år är det ungefär en fjärdedel, säger Anna Fabiansson.  

Enligt henne är det mycket viktigt att ha en öppen inställning och ett brett perspektiv vid en utredning eftersom det kan finnas en rad bakomliggande orsaker till varför elever har matematiksvårigheter.  

– Det kan till exempel bero på dyslexi, på bristande stimulans i undervisningen, på hög skolfrånvaro eller ha andra neuropsykiatriska orsaker som exempelvis ADHD och språkstörning. I sådana fall är matematiksvårigheterna sekundära och det är inte aktuellt med någon dyskalkylidiagnos, konstaterar Anna Fabiansson.  

Liksom Ingvar Lundberg tycker hon att det är fel att vissa skolhuvudmän kräver att det finns en formell diagnos för att de ska sätta in extra resurser.  

– Jag tycker att det är jättetragiskt och det är verkligen inget som vi förespråkar, säger hon. 

Det viktiga med en utredning är, enligt Anna Fabiansson, inte om den leder till en diagnos utan att det görs en kartläggning av vad eleven har svårt för så att han eller hon kan få rätt hjälp. Hon vill inte gärna nämna någon siffra för hur vanligt dyskalkyli är, forskningsläget är ännu för osäkert, men lutar snarare åt 1,8 procent än åt 6 procent.  

Men alla som ställer dyskalkylidiagnoser har inte en lika restriktiv hållning och det är viktigt att känna till att det inte krävs någon specifik legitimation för att få göra en dyskalkyliutredning. Liksom för dyslexi gäller att den personal inom hälso- och sjukvården som har tillräcklig kunskap om en sjukdom, ett handikapp eller en skada kan ställa en diagnos. En sökning på Internet visar att det också finns ett antal så kallade auktoriserade dyskalkyliutredare. Många av dem är utbildade psykologer, logopeder eller specialpedagoger. Men en auktorisering bör inte blandas ihop med en statlig yrkeslegitimation. Den senare är en garanti för att en person har en viss kunskapsnivå och har godkänts av en statlig myndighet för yrkesverksamhet inom det område som legitimationen avser.  

– En auktorisering är något helt annat. Det är en klart kommersiell term som innebär att man har blivit godkänd på någon privatkurs, vars innehåll är oklart. Det enda man med säkerhet vet, är att kursen kostat mycket pengar, konstaterar Ingvar Lundberg.

Kort om dyskalkyli

Forskarna är ganska eniga om att dyskalkyli innebär en bristfällig taluppfattning som ger sig tillkänna som svårigheter i mycket basala och elementära numeriska färdigheter, som att jämföra antal punkter i två avgränsade mängder. En hypotes är att det finns en avgränsad funktionsenhet i hjärnan, sannolikt intraparietala sulcus (IPS), som är specialiserad för den enkla antalsuppfattningen. Dyskalkyli är då en genetiskt orsakad funktionsnedsättning som drabbat denna enhet hos vissa människor. En analogi skulle kunna vara färgseende.

Källa: Dyskalkyli– finns det? Aktuell forskning om svårigheter att förstå och använda tal

 

Läs mer

Mer information om Ingvar Lundbergs och Görel Sterners forskningsöversikt Dyskalkyli – finns det? Aktuell forskning om svårigheter att förstå och använda tal finns på NCM:s hemsida: http://ncm.gu.se/

En svensk översättning av Brian Butterworths och Dorian Yeos Dyscalculia Guidance: Helping Pupils with Specific Learning Difficulties in Maths ges i december ut av förlaget Natur och Kultur. Titeln blir: Dyskalkyli – att hjälpa elever med specifika matematiksvårigheter.

Vad är din erfarenhet? Skriv till oss på origo@lararforbundet.se

Alla artiklar i temat Läsa och skriva i NO (12)

ur Lärarförbundets Magasin