Ingår i temat
Goda grannar
Läs senare

Eleverna ska fostras att tänka själva

Helhetssyn, kreativitet och digital förmåga står i centrum i den nya läroplan för grundskolan som börjar införas i Finland nästa höst. I de lägre årskurserna slås en hel rad ämnen ihop till ett.

23 Nov 2015
Eleverna ska fostras att tänka själva
Illustration: Spektra design

Omgivningslära. Så kallas från och med årsskiftet ett nytt ämne för elever till och med årskurs 6 i finländska skolor. Det är en sammanslagning av ämnena fysik, kemi, biologi, hälsokunskap och geografi (ja, i Finland betraktas geografi i första hand som ett naturvetenskapligt ämne). Det är en nyordning som utgår från den nya läroplanens ambition att göra skolundervisningen mer ämnesövergripande.

– För framtidens lärande räcker det inte med kunskap i enskilda ämnen, utan det måste till en bredare kompetens. Eleverna måste fostras i att lösa problem, tänka själva och vara kreativa, säger Kristian Smedlund, undervisningsråd på Utbildningsstyrelsen i Helsingfors.

Han är en av dem som varit med och utformat den nya läroplanen, vars övergripande mål är att ”utveckla elevernas mångsidiga kompetens, så att de kan hantera dagens och morgondagens komplexa samhälle”.

Bland annat införs det nya begreppet mångvetenskapliga lärområden, som tar fasta på att vissa fenomen kan och ska angripas från flera läroämnen. Alla skolor måste minst en gång per läsår arbeta ämnesövergripande kring ett tema, och eleverna ska uppmuntras att söka sammanhang mellan till exempel natur och samhälle.

– Vi har haft en ganska konservativ syn på lärande här i landet. LP 2016 är sista steget bort från klassisk katederundervisning, säger Kristian Smedlund.

I den nationella läroplanen finns sju kompetensmål beskrivna. Utifrån dessa får sedan varje kommun utforma sina lokala läroplaner, med mål och innehåll för respektive ämne och årskurs. Hela läroplanen finns tillgänglig på webben, och de skolor som vill kan dessutom dela med sig av sin lokala läroplan genom en molnbaserad webbtjänst.

– Pedagogerna kan gå in i varje enskilt ämne i den nationella läroplanen och filtrera utifrån en viss kompetens, till exempel kommunikation eller entreprenörskap. De får då fram förslag på innehållsområden, som går att använda för just den kompetensen, berättar Kristian Smedlund.

I fysik, kemi och biologi uppmuntras öppna laborationer.

– I öppna laborationer måste eleverna analysera och värdera, vara mer kreativa, än i styrda laborationer. Tanken är också att eleverna ska vara med och påverka vad de ska undersöka.

I högstadiet kommer eleverna även i fortsättningen att läsa enskilda ämnen, som fysik, kemi och så vidare. Men även där har kraven på ämnesöverskridande arbetssätt höjts.

När det gäller matematik betonar LP 2016 kollaborativa arbetssätt, både mellan elever och mellan lärare. Till exempel är det uttalat att hänsyn ska tas till både gruppens och de enskilda gruppmedlemmarnas resultat vid bedömning av grupparbeten. Undervisningen ska också bli tydligare då det gäller matematikens nytta i samhället, och vikten av digital kompetens framhålls.

– Vi har släpat efter vad gäller IKT. Men nu blir till exempel programmering obligatoriskt redan från årskurs 3.

Den nya läroplanen har mötts med både skepsis och entusiasm.

– Omgivningsläran blir förstås en utmaning för klasslärarna, säger Kristian Smedlund.

– De har visserligen en bred utbildning, men i realiteten vet vi att många inte har tillräckliga kunskaper i fysik och kemi. Vi räknar med att lärare jobbar tillsammans för att nå de nya målen.

En skola som redan arbetar i linje med många av de nya målen är Lagstads skola i Esbo, som undervisar barn från årskurs ett till tio. Där beslöt sig lärarna på högstadiet för att börja arbeta i ämnesövergripande teman redan för ett par år sedan. Till exempel har åttondeklassarna arbetat med symmetri i ämnena matematik, slöjd, musik och huslig ekonomi, hem- och konsumentkunskap.

– Det kräver en del av lärarna, men det går. Många av dem uppskattar att samarbeta, säger Annika Fonselius, biträdande rektor.

De utvärderingar skolan gjort visar att flertalet elever, föräldrar och lärare är nöjda med det nya arbetssättet. Annika Fonselius intryck är att elevernas förmåga att se samband har ökat.

– Och det är aldrig så lugnt här i skolan som under projektperioderna.

Ny läroplan nästa höst

LP 2016 träder i kraft hösten 2016 i årskurs ett till sex, och successivt fram till 2019 i årskurs sju till tio. Arbetet med att ta fram en ny läroplan för gymnasiet (GLP 2016) är också snart avslutat.

LP2016 går att ta del av på egrunder.studieinfo.fi

Alla artiklar i temat Goda grannar (6)

ur Lärarförbundets Magasin