Läs senare

Etiska dilemman gör NO spännande

Gruppdiskussioner om kontroversiella frågor gör att eleverna flätar samman
naturvetenskap och etik, visar Birgitta Bernes forskning.
– De tycker att det är intressant och blir reflekterande samhälls­medborgare.

12 Okt 2015
Etiska dilemman gör NO spännande
Foto: Christer Ehrling

Det är dagen före terminsstart och Birgitta Berne är tillbaka i skolan efter sitt första sommarlov på många år. Under tio år har hon forskat och arbetat samtidigt. I juni disputerade hon på avhandlingen Naturvetenskap möter etik där hon gjort en klassrumsstudie av elevers gruppdiskussioner.

Birgitta Berne är mellanstadieläraren som vidareutbildat sig till gymnasielärare i biologi och kemi, men som arbetar på högstadiet.

– Jag vill ha eleverna innan de valt inriktning och gillar dynamiken i diskussionerna på högstadiet.

I höst ska hon undervisa nior i matematik, NO och teknik och fortsätta med uppdraget som NT-utvecklare. Dessutom har hon precis blivit lektor.

– Jag har aldrig velat flytta in till akademin, utan vill vara en länk emellan den och skolan.

Birgitta Berne har undersökt hur elever i en högstadieklass argumenterade före och efter att de diskuterat kontroversiella samhällsfrågor, så kallade Socio-scientific issues (SSI), i grupp.

– Jag såg i styrdokumenten att eleverna ska utveckla sin förmåga att argumentera, men när jag tog upp frågor till diskussion så var det bara några som var engagerade.

Trots flera försök att skapa debatt lyckades hon inte aktivera eleverna. Hur skulle även de som inte pratade bli bättre på att argumentera och nå målen? Genom en aktionsforskningsstudie där diskussionsfrågorna innebar en cykel av planering, genomförande, utvärdering och ny planering, befruktade forskningen och undervisningen varandra. Men att forska på sin egen klass är speciellt. Från början sa många ”Gör det inte!”, berättar Birgitta Berne.

– Jag visste att det skulle bli tufft att forska och jobba samtidigt, men trodde verkligen på det. Nu har tiden kommit ikapp mig, nu ska alla göra det.

Tidigare forskning, om hur elever formulerar argument när de diskuterar kontroversiella frågor, har visat att eleverna inte fått möjlighet att förbereda sig. Birgitta Berne valde ett annat angreppssätt. Hon började med att undervisa om naturvetenskapliga fakta och klassen fick läsa in sig på olika texter om genetik samt söka på nätet.

I förberedelsen ingick också att de fick skriva ner sina argument. Var de till exempel för eller emot DNA-register?

Deras lärare valde fyra frågor, hämtade från bioteknikens forskningsfront, och som förutom DNA-register handlade om genetiskt modifierade organismer, bioteknikens användning och odling av stamceller.

Efter hela arbetsområdet, som tog ungefär fyra veckor, fick eleverna svara på frågor igen. Samma sak upprepades efter ett halvår, för att se vad de kom ihåg. Studiens resultat visade att gruppdiskussionerna var betydelsefulla.

– Eleverna blev reflekterande samhällsmedborgare och flätade samman naturvetenskap och etik när de diskuterade. De fick in naturvetenskapliga begrepp i sina argument.

I stället för att bara tänka på sig själva funderade de på vad som var bra för samhället. De såg inte heller bara till vad som var bra nu, utan även i ett längre perspektiv. Eleverna började också ta in fler aspekter och tänkte på vad som var rätt och fel. Vem ska ha rätt till bioteknik?

Själv höll sig Birgitta Berne utanför gruppdiskussionerna. Något som är viktigt, poängterar hon.

– För att det inte skulle bli en makt­obalans mellan mig och eleverna fick de själva filma sina diskussioner. Efteråt fick de skriva ner om de fått några nya idéer.

Det faktum att diskussionerna filmades styrde säkert eleverna till att bli bättre, eftersom de visste att deras lärare skulle titta på filmerna. Men de insåg också att filmerna kunde visa saker som läraren annars missade, påpekar Birgitta Berne.

– Jag ser kameran som ett didaktiskt verktyg som går att använda även vid andra tillfällen.

Hon fascinerades av hur bra eleverna var på att stötta och lyfta varandra.

– Jag blev helt rörd när jag hörde deras uppmuntrande kommentarer på film­inspelningarna. Nu vågar jag tro mer på gruppsamtal.

Även de som vanligtvis inte sa något i helklass blev engagerade på ett annat sätt.

– När de skrivit ner argumenten i förväg har de större chans att uttrycka sig.

De grupper där deltagarna gick i konflikt med och utmanade varandra blev ännu bättre på att argumentera.

Grupperna sattes samman av läraren, men vissa omstruktureringar var nödvändiga, eftersom inte alla elever fick en diskussionsvänlig miljö.

– Det kan finnas en maktobalans även mellan eleverna. Men som lärare känner du dina elever och kan ändra om.

Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll engagerar unga. Men det gäller att välja ut exempel som är aktuella och finns i deras närhet, konstaterar Birgitta Berne. Hon använde bland annat artiklar från lokalpressen, till exempel ett våldtäktsfall.

– Alla elever tyckte att frågorna var intressanta, även de som annars inte sa eller skrev så mycket. Det pratas mycket om elevernas intresse för naturvetenskap. Jag ser att de verkligen har det.

I höst är det dags för Birgitta Berne att undervisa om bioteknik igen. Hon är ständigt på jakt efter intressant material.

– Jag har testat arbetssättet flera gånger, men förra gången slarvade jag lite och gjorde en kortversion. Det blev inte lika bra, utan det behövs minst tre olika diskussioner.

Arbetet med avhandlingen har påverkat hennes undervisning. Bland annat låter hon eleverna hjälpa varandra även i matematiken och tekniken. Numer vet hon också att en lärare kan forska på sin egen klass.

– Lärare ska ges mandat att forska på sin egen undervisning, då kan man lätt ändra på den.

Birgitta Bernes avhandling Naturvetenskap möter etik. En klassrumsstudie av elevers diskussioner om samhällsfrågor relaterade till bioteknik (Göteborgs universitet) går att ladda ner här.

ur Lärarförbundets Magasin