Läs senare

Flera syften med programmering

av Pernilla Nilsson
15 Maj 2017
15 Maj 2017

Den 9 mars beslutade regeringen om förtydliganden och förstärkningar av digitaliseringen i grundskolans och gymnasiets läro-, kurs- och ämnesplaner. Syftet är att tydliggöra skolans uppdrag som handlar om att stärka elevers digitala kompetens. Ändringarna rör rektorers och lärares uppdrag, skolbibliotekets roll och undervisningen i enskilda ämnen.

Samtidigt slog regeringen fast att programmering inte blir ett eget ämne, utan ska bakas in i teknik, matematik, samhällskunskap och ytterligare några ämnen. Det skapar goda förutsättningar för lärare att koppla programmering till ett aktuellt ämnesinnehåll, så att den inte bara handlar om ettor och nollor, utan blir ett medel för att utveckla en specifik kunskap.

Och även om det kan tyckas vara gott om tid till höstterminen 2018, då riktlinjerna måste följas, känner landets lärare och skolledare med största sannolikhet en viss oro inför hur de ska genomföras i praktiken. När klassrum utrustas med olika former av digitala verktyg är det viktigt att reflektera över hur, varför och av vem tekniken ska användas. Forskning visar tydligt att det inte bara är mängden tid och tillgången till verktyg som ger framgång.

Skolverkets rapport IT-användning och IT-kompetens i skolan visar att tillgången till digitala verktyg är stor i svenska skolor, men att många lärare känner behov av fortbildning. God teknisk kunskap innebär inte automatiskt kompetens för att skapa bra lärsituationer. Det finns ett stort behov av kompetensutveckling på alla nivåer; från lärare och skolledare till inköpsansvariga.

Pernilla Nilsson

Namn Pernilla Nilsson

Titel Professor i natur­veten­skapernas didaktik.

Plats Högskolan i Halmstad.

Åsikt En digitalt kompetent lärare förstår både när tekniken möjliggör och begränsar
elevernas lärande.

Hur ska vi då tänka kring digitalisering och IT-användning i skolan? Vilken roll ska programmering spela i matematik- och teknikämnena? För att besvara den frågan måste vi titta ovanför det binära talsystemets ettor och nollor och reflektera över hur förändringsprocessen påverkar lärares dagliga verksamhet. Här är kunskapen om hur teknik kan användas som ett verktyg, för att skapa förutsättningar för lärande av ett specifikt ämnesinnehåll, mycket central.

Att lära elever att programmera kan jämföras med att lära dem att genomföra en laboration i naturvetenskap. Laborationens roll är att utveckla förmågan att ställa hypotes, planera och genomföra en undersökning, observera, dra slutsatser och kritiskt granska resultatet.

Det är viktigt att poängtera att laborationer har ett dubbelt syfte. Eleverna ska både utveckla förmågan att tillämpa ett naturvetenskapligt arbetssätt och utveckla en djupare förståelse för det ämnesinnehåll eller fenomen som laborationen belyser.

Programmering måste, precis som laborationer, ha ett mångfacetterat syfte. Eleverna ska dels utveckla tekniska färdigheter och skapa, beskriva och följa stegvisa instruktioner. Men de ska också tillverka egna program eller appar, som har utgångspunkt i det innehåll som de ska lära sig. När elever får utforska naturvetenskapliga frågeställningar och samband kan programmering bli ett verktyg för problemlösning, modellering, simulering och visualisering.

En digitalt kompetent lärare förstår hur tekniken fungerar, hur den kan utveckla undervisningen eller stärka beprövade metoder samt hur den kan användas för att elever lättare ska förstå begrepp. Men att vara digitalt kompetent handlar också om att bedöma teknikens värde för den faktiska under­visningen och kunna välja eller välja bort digitala verktyg.

ur Lärarförbundets Magasin