Läs senare

Forskning på riktigt motiverar eleverna

När elever på högstadiet fick bidra till ett riktigt forskningsprojekt ökade deras motivation och intresse för naturvetenskap. Det visar Jenny Hellgren i sin avhandling. – Verklighetskopplingen gör skillnad, säger hon.

24 Okt 2016

Jenny Hellgren har studerat högstadieelever som 2011 deltog i Forskarhjälpen – Medicinjakten, ett projekt där lärare och elever på 18 skolor hjälpte forskare från Umeå universitet i jakten på bakterier som producerar ämnen som skulle kunna ingå i framtidens antibiotika. Skolornas uppdrag var att samla in jordprover från intressanta miljöer runt om i Sverige och leta efter bakterier i dessa.

Genom enkäter, elevintervjuer och klassrumsobservationer har Jenny Hellgren försökt ta reda på hur projektet påverkat elevernas motivation för de naturvetenskapliga ämnena.

– Det råder inga tvivel om att motivation är centralt för elevernas resultat och därmed av största vikt, säger Jenny Hellgren som är utbildad högstadie- och gymnasielärare i kemi och biologi. Hon har även undervisat yngre barn och vuxna.

– Min uppfattning är att små barn i allmänhet är intresserade och motiverade att lära sig om naturvetenskap, men att motivationen avtar för många när de blir lite äldre, ungefär i övergången från mellan- till högstadiet. Jag ville undersöka om det finns sätt att få upp motivationen igen. Skulle till exempel ett autentiskt forskningsprojekt kunna bidra till ökat intresse bland eleverna?

Hennes resultat visar att så är fallet.

– Det här sättet att arbeta, under­sökande och verklighetsnära, verkar passa alla, även de elever som sa att de inte var intresserade av naturvetenskap innan, säger Jenny Hellgren.

Innan hon intervjuade eleverna hade hon en föreställning om att de flesta skulle vara positiva till projektet för att det var ett nytt och annorlunda sätt att arbeta.

– Intressant nog så visade det sig att nästan allt som eleverna tyckte var roligt med projektet var relaterat till det naturvetenskapliga. Att få arbeta undersökande och lära sig mer om hur naturvetenskap ”är på riktigt” visade sig vara mycket motiverande.

En annan sak eleverna upplevde som positivt var kontinuiteten i arbetet. De samlade in sina jordprover i maj och jobbade sedan vidare med projektet fram till december. I klassrummet var elevernas uppgift bland annat att isolera fram bakterier, så kallade aktinomyceter, ur jordproverna och beskriva hur de såg ut och var de hittat dem. Under hela tiden hade de kontakt med forskarna i Umeå via en blogg och Facebook.

– Projektet utgjorde en substantiell del av den naturvetenskapliga undervisningen den terminen, säger Jenny Hellgren.

I Forskarhjälpen, som är ett årligt återkommande projekt koordinerat av Nobelmuseum i Stockholm, har lärarna stor frihet att lägga upp arbetet i klassrummet på det sätt de tycker passar bäst. I de tre åttondeklasser som Jenny Hellgren observerade gjorde lärarna på ganska olika sätt. Ändå var elevernas upplevelser likartade.

– Det är viktigt att det finns en bra balans mellan att ge eleverna frihet att undersöka och upptäcka och att ge dem tydliga mål och stöd. Då består motivationen och engagemanget.

Jenny Hellgren menar att om dagens naturvetenskapliga undervisning gjordes lite mer varierad så skulle den kunna nå fler.

I Sverige är samarbeten mellan skolor och forskningsinstitutioner inte så vanliga. Jenny Hellgren känner inte till några andra lika omfattande projekt som Forskningshjälpen. I USA däremot är det vanligare och utvärderingar av liknande projekt där visar även de på fördjupat lärande hos eleverna, mer positiva attityder till naturvetenskap och forskare och stolthet över att delta i autentisk forskning.

– Jag hoppas att min forskning kan stötta fler svenska lärare och forskare i att våga ta steget att samarbeta. Det allra bästa vore så klart om vi kunde få till fler tjänster där lärare jobbar i skolan och forskar samtidigt. Det skulle vara ett naturligt sätt att bygga broar och börja samarbeta, säger hon.

Men till att börja med hoppas hon att avhandlingen kan inspirera lärare att göra sin undervisning mer praktisk.

– De aspekter som eleverna i min studie uppskattade med Forskarhjälpen – Medicinjakten går i stor utsträckning att uppnå i vanlig undervisning oavsett möjligheterna att delta i något stort projekt. Det behöver inte vara svårare än att utgå från en relevant vardagsfråga och göra något praktiskt och undersökande av det och låta det bli ett omfattande moment. Ett sätt kan vara att samarbeta mellan olika ämnen, att till exempel koppla samhällskunskapen till naturvetenskapen.

Personligen skulle hon gärna vilja fortsätta forska om naturvetenskap och motivation.

– Det är ett komplext område eftersom motivation inte går att mäta på något enkelt sätt. Det är svårt att komma åt och min avhandling är bara en början, det behövs mer forskning inom området.

Jenny Hellgren disputerade i juni 2016 med avhandlingen Students as scientists: a study of motivation in the science classroom vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Umeå universitet. Den finns att läsa här.

ur Lärarförbundets Magasin