Ingår i temat
Levande biologi
Läs senare

Från ägg till groda

I Monica Thurns klass blir svåra biologiska begrepp begripliga när eleverna får följa grodors livscykel i realtid – från ägg till minigroda.

av Ellen Larsson
04 Sep 2017
04 Sep 2017
Från ägg till groda
Väl förberedda. Efter många faktakollar och skisser vet eleverna precis var grodor väljer att sätta bo. Foto: Emil Malmborg

Ordnade i led vandrar eleverna i årskurs tre till Lillasjön belägen en kilometer från Hästveda skola. Efter några veckors observation i klassrummet – från ägg till grodyngel och minigroda – vankas det nu grodsläpp. Men först måste livsmiljöerna som finns på platsen undersökas noggrant. Både den ringlande bäcken som klassen passerade längst vägen och sjön där bäcken har sitt utlopp är väl möjliga boplatser för grodor – eller? Det ska eleverna själva ta reda på nu med hjälp av sina nyförvärvade grodkunskaper. Deras lärare Monica Thurn delar in klassen i grupper om tre och utrustar dem med penna och papper. Eleverna sprider ut sig, studerar och diskuterar för- och nackdelar med de olika platserna och plitar ner de viktigaste slutsatserna. Efter en stund samlas de för att bestämma vilken som är den bästa boplatsen för grodorna. De enas till sist om bäcken. Här står vattnet stilla, det finns stenar och pinnar som grodorna kan klättra upp på när de blivit lite större och gott om favoritmaten insekter på vattenytan.

Monica Thurn tar locket av den genomskinliga hinken, räcker den till Isabella Kjellkvist som böjer sig ner alldeles intill bäcken. Försiktigt häller hon ut vattnet där små grodor simmar omkring.

– Nej, ropar eleverna unisont i samma ögonblick som strålen träffar vattenytan.

Separationen från de nya små vännerna var visst svårare än eleverna trott. Men när klassen börjar prata om varför de inte kunde behålla grodorna i akvariet längre stillar sig känslostormen.

– Det är lite ledsamt att behöva släppa ut dem, vi kommer att sakna dem hela tiden. Vi har ju skött om dem varje dag, bytt vatten och gett dem mat, säger Isabella Kjellkvist med blicken fäst vid den svarta vattenytan.

– Samtidigt vet vi att de får ett bättre liv nu och det känns bra. De klarar sig ju inte i akvariet hur länge som helst, fyller Alice Jansson i och får nickar och hummanden till svar från sina klasskamrater.

Monica Thurn påminner dem om diskussionen de hade precis efter att hon tagit in de befruktade grodäggen i klassrummet.

– Vi har antagligen räddat några stycken eftersom andelen ägg som blir vuxna grodor i det vilda är få, faktiskt bara omkring 5 av de 3 000 ägg som en groda kan lägga vid ett och samma tillfälle, säger hon.

Klassen, som fått följa grodornas utveckling under deras första veckor i livet, arbetar med levande djur i undervisningen för första gången. Att studera och förstå olika arters livscykler är en obligatorisk del av biologi­undervisningen på lågstadiet, men att få göra sådana här deltagande observationer är inte en självklarhet.

– Det finns inte så många arter som man kan jobba med på ett så här konkret sätt, men jag tycker att det är svårslaget som pedagogiskt verktyg. Det skapar ett engagemang utöver det vanliga bland eleverna, men så klart innebär det också en hel del extra arbete, säger Monica Thurn som arbetat på det här sättet under många år.

Djuren måste få nytt vatten så gott som dagligen. Och inte vilket vatten som helst, utan från vattendraget där äggen samlades in. Monica Thurn har hämtat det på vägen till jobbet och sedan låtit eleverna hjälpa till med att byta vatten och mata grodynglen. På helgen har Monica Thurn åkt in till skolan för att sköta om dem.

– Har du väl tagit in levande djur i klassrummet måste du såklart se till att de överlever. Jag har valt att undervisa på det här sättet av en anledning och är beredd att lägga lite av min fritid på det.

Grodkoll

Huvudregeln är att alla Sveriges groddjur är fridlysta. För några av de vanliga arterna, som exempelvis vanlig groda, finns ett undantag från fridlysningsbestämmelsen som tillåter att man får ta in en mindre mängd ägg och studera utvecklingen till vuxet djur i undervisningssyfte. Det som krävs är bland annat att man sätter ut grodorna i samma vattendrag där man samlat in äggen, så fort de blivit färdiga smågrodor. Fullvuxna grodor får aldrig hållas i fångenskap.

Skötseln av grodynglen är inte bara en spännande observation, det underlättar också elevernas inlärning när de i rollen som vetenskapsmän får studera och reflektera över det som händer i klassrummets akvarium. Genom det handfasta arbetet är det lättare att samtala om större frågor som rör naturens kretslopp eller hur miljöförändringar påverkar grodors och andra djurs livsvillkor. En snabb repetition visar också att barnen redan har full koll på mängder av ämnesspecifika ord som art, livscykel, ekosystem, population och näringskedja.

– Eleverna har lättare att förstå och minnas vad orden betyder när de får följa grodans första utvecklingsstadier i klassrummet. Jag kommer att fortsätta arbetet med grodorna även nu när de släppts ut, så att eleverna får reflektera över allt de upplevt.

På promenaden tillbaka till klassrummet diskuterar eleverna potentiella hot mot grodorna som nu måste klara sig på egen hand. Eleverna är väl medvetna om människans påverkan på ekosystemen och att det på många platser byggs tunnlar under vägar för att inte störa grodornas promenadstråk mellan övervintringsplatser och lekplatser.

– Vi kan sätta upp en skylt som säger att det finns grodor här så kanske folk slutar slänga skräp i vattnet, säger Liam Karlsson och pekar på några tomma plåt­burkar som fastnat under bron som leder dem över bäcken.

Idéerna är många och eleverna vill gärna jobba med djur i undervisningen flera gånger säger de. Det kommer de att få också, de vet bara inte om det än. Men för Origo avslöjar Monica Thurn planerna.

– Ett år är en hel evighet för barn i den här åldern så larverna får bli en överraskning då. Arbetet från larv till fjäril blir enklare för mig eftersom vi kommer att kunna släppa ut dem på skolgården. För eleverna däremot brukar det bli en ännu mer häpnadsväckande upplevelse när djuren förvandlas från grå puppor till vackra fjärilar över en natt. Det ser jag fram emot.

ur Lärarförbundets Magasin