Ingår i temat
Efter lyftet
Läs senare

Goda resultat för mattelyftet

Två preliminära utvärderingar pekar på en framgång för Matematiklyftet, både när det gäller medverkan och resultat. Smolk i glädjebägaren är att många friskolor valt att ställa sig utanför.

05 Sep 2016
Goda resultat för mattelyftet
Illustration: Maja K Zetterberg

Matematiklyftet har pågått i tre år och är nu avslutat. På uppdrag av Skolverket har konsultföretaget Ramböll gjort en utvärdering av fortbildningens genomförande och mottagande ute på skolorna.

Resultatet visar att lärarna är positiva till modellen, som bygger på kollegialt lärande.

Deltagandet är mycket högt. 90 procent av kommunerna och totalt 37 000 lärare har deltagit. Skillnaden mellan kommuner och friskolor är dock stor: bara 29 procent av de fristående huvudmännen har valt att medverka. Men eftersom det främst är mindre friskoleföretag som har ställt sig utanför, så har åtta av tio lärare ändå fått del av fortbildningen.

– Målet har varit att nå alla lärare, vilket är snudd på omöjligt. Men intresset har varit mycket stort, säger Emma Wimmerstedt, undervisningsråd på Skolverket.

Rambölls preliminära resultat – som bygger på enkäter, intervjuer, fokusgrupper och observationer – visar också att det finns statistiskt säkerställda skillnader mellan observerade skolor före respektive under Matematiklyftet.

– Bland deltagande lärare sker under­visningen mer i linje med de didaktiska perspektiven och lärarna reflekterar och planerar mer utifrån dessa, säger Emma Wimmerstedt.

Majoriteten har fortsatt med kollegialt lärande som fortbildningsform.

– Lärarna har fått fler metoder och verktyg att välja mellan och fattar mer medvetna beslut. Viktigast har de kollegiala samtalen med en handledare varit. Det har också visat sig att rektorsrollen har stor betydelse.

Gymnasielärarna är något mindre nöjda än lärarna i grundskolan. På grund av detta, och att en lägre andel friskolor har deltagit, rekommenderar Ramböll ett mer lokalt anpassat upplägg.

Magnus Österholm är docent i matema­tik­­­­didaktik vid Umeå universitet. På uppdrag av Skolverket genomför han en annan utvärdering, med fokus på hur undervisningen har påverkats.

Den slutliga rapporten kommer i oktober men de preliminära resultaten är positiva.

– Matematiklyftet verkar ha förändrat lärares och rektorers arbete i önskvärd riktning. Rektorerna jobbar till exempel mer fokuserat kring lärares kompetensutveckling, säger Magnus Österholm.

Lärarna å sin sida arbetar med planering, genomförande och reflektion på ett annat sätt utifrån de moduler som ingår i Matematiklyftet.

– Det gäller bland annat förmågor, normer och interaktionen i klassrummet.

Magnus Österholm och hans forskarlag undersöker för närvarande om dessa effekter finns kvar ett år efter avslutad fortbildning.

– Vi gör besök ute på skolorna, intervjuar och observerar lärare och rektorer. Studien omfattar 40 skolor och drygt 100 lärare.

Det ska även genomföras en tredje utvärdering. Det är Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, som ska titta på om projektet haft effekt på elevernas resultat.

Även om Matematiklyftet nu formellt är avslutat så kommer Skolverket att fortsätta arbeta med denna fortbildningsform.

– Inom ramen för våra andra uppdrag kan vi välja att förvalta tidigare insatser, vilket vi kommer att göra med mattelyftet. Bland annat ska vi titta på möjligheten för ensamma mattelärare på mindre skolor att delta online, säger Emma Wimmerstedt.

Trots att staten står för finansieringen har 30 kommuner valt att helt stå utanför Matematiklyftet. Den största av dessa är Karlskrona. Göran Palmér, chef för kunskapsförvaltningen, vet inte varför det har blivit så.

– Vi har en ny organisation sedan ett år tillbaka och jag vet inte hur det beslutet har fattats. Det är en trängsel av alla satsningar för närvarande, Läslyftet, Lågstadielyftet och barngrupperna i förskolan. Vi hinner helt enkelt inte med att söka alla projekt, säger Göran Palmér.

 

 

De flesta var med

Nio av tio kommuner…

90 procent av Sveriges kommuner och totalt 37 000 lärare har deltagit i Matematiklyftet.

… men tre av tio friskolor

29 procent av de fristående skolhuvudmännen har valt att medverka i Matematiklyftet.

 

Kommuner som skolkat

Följande kommuner har inte deltagit i Matematiklyftet:
Bengtsfors

Bjurholm

Bjuv

Bollebygd

Borgholm

Burlöv

Dorotea

Eda

Gagnef

Grästorp

Karlsborg

Karlskrona

Krokom

Lilla Edet

Norberg

Nordanstig

Norsjö

Nykvarn

Ockelbo

Orsa

Ronneby

Skinnskatteberg

Storfors

Sundbyberg

Tanum

Vilhelmina

Ystad

Åsele

Älvdalen

Överkalix
 

Dessutom har 575 friskolor och friskoleföretag har valt att stå utanför Matematiklyftet. Se hela listan här.

Matematiklyftet

  • En fortbildning för alla lärare som undervisar i matematik.
  • Syftet är att genom kollegialt lärande förbättra kvaliteten i undervisningen med fokus på arbetet med elevernas eget lärande.
  • Tanken är att lärarna ska reflektera mer över sitt agerande och få en bredare uppsättning undervisningsmetoder och förhållningssätt.
  • Projektet har pågått från 2013 till sommaren 2016 och haft en budget på 654 miljoner.

Så tycker lärarna om lyftet

Resultatet av Rambölls utvärdering av Matematiklyftet i korthet:

 Positivt:

  • Det höga deltagandet.
  • Lärarna är nöjda.
  • Majoriteten har fortsatt med kollegialt lärande efter avslutat mattelyft.

Negativt:

  • Samarbetet har inte stärkts på huvud­mannanivån, mellan exempelvis rektor och förvaltning.
  • Gymnasielärarna är mindre nöjda.
  • Lägre deltagande bland fristående huvudmän.

ur Lärarförbundets Magasin