Ingår i temat
Lätt för matte
Läs senare

Här får även de snabba eleverna extra stöd

Det är viktigt att ha rutiner så att alla elever får den undervisning de behöver. Numera tänker lärarna på Kronoparksskolan alltid på att elever kan vara särskilt begåvade.

av Karin Björkman
23 Jan 2018
23 Jan 2018

Belysningen i klassrummetär dämpad. En efter en tassar eleverna in. Dagen inleds med tyst läsning. Det enda som hörs är prasslet när blad vänds och en elev viskande testar en mening. När alla är på plats vrids belysningen upp. Efter en kort samling är det dags för matematik.

Klass 2A i Kronoparksskolan i Karlstad har hållit på ett tag med geometri. Alla elever har arbetat med det som de förväntas kunna utifrån kunskapskraven. Eftersom klassen har två lärare kan den delas upp efter behov. I dag går halva klassen iväg med Maj Thuvander för att repetera. De som behöver en extra utmaning stannar kvar med Mari Malmborg.

Nya rutiner. Marie Malmborg och AnnMarie Danielsson har under två år deltagit
i projektet Med rätt att utmanas – i en skola för alla. Projektet har gett bra kunskap
om hur de tillsammans kan uppmärksamma särskilt begåvade elever.

Hon delar in gruppen i par och förklarar att de ska tänka geometri. På en bänk ligger olika geometriska former. Den ena eleven ska hämta en form, den andra gissa vad det är.

I dag är målet att eleverna ska beskriva, samtala och argumentera. De ska också kunna vad formerna heter.

– Många yngre elever behöver prata om och sätta ord på det vi arbetar med. Det är väldigt många begrepp som de ska sätta i samband med de olika områdena i matematik. Men framför allt behöver de tid, ofta går det alldeles för fort.

Mari Malmborg förtydligar instruktionerna genom att skriva upp dem på tavlan. Tillsammans räknar de upp olika begrepp som hörn, sidor, två- och tredimensionell.

– Det saknas ett tredimensionellt geometriskt objekt. Det ska jag hämta, säger hon och går iväg för att hämta ett klot.

Plötsligt är det full fart i klassrummet. Eleverna kilar kvickt mellan bänken med formerna och kompisen som de arbetar med. En elev, som inte kommer i gång med upp­giften och rör sig lite rastlöst i klassrummet, får en annan uppgift.

Sadaf och Hala jobbar koncentrerat.

– Är det en kropp? frågar Hala.

– Nej!

– Har den hörn?

– Ja!

– Har den sidor?

– Ja!

– Jag tror att det är en kvadrat?

– High five, säger Sadaf nöjt.

Mari Malmborg pinglar i klockan för att fånga elevernas uppmärksamhet. Hon repeterar formerna en gång till och klassen säger tillsammans: kvadrat, kub, cirkel, boll nej klot.

– Det är som en cirkel fast tredimensionell, förtydligar Anja.

Flera elever vet att prismat har fem sidor och att pyramiden har fyra sidor plus en kvadrat i botten.

Nu blir det klurigare. Paren får var sitt papper. Uppgiften går ut på att jämföra åtta torn av kuber och att hitta två som är lika, vilket inte är så enkelt eftersom de är avbildade från olika håll. För att de lättare ska kunna jämföra får de multilänkkuber att bygga med. Det gäller att vrida och vända på modellen.

Lektionen gick bra. Mari Malmborg tycker att eleverna pratade, beskrev, samarbetade och använde begreppen.

– Sedan blev det inte riktigt som jag tänkt mig eftersom alla blev klara samtidigt. Som tur var hade jag fler aktiviteter planerade. Vi måste tänka till innan och förbereda utmaningar.

Mari Malmborg och AnnMarie Danielsson är två av fem lärare på Kronoparksskolan som deltar i projektet Med rätt att utmanas – i en skola för alla (Läs mer på sidan 24). Syftet är att särskilt begåvade elever ska kunna utvecklas och känna stimulans på samma sätt som sina klasskamrater.

Första året, av projektet som varade i två år, handlade mycket om vad särskild begåvning är och hur de eleverna kan identifieras. I nästa steg tog lärarna fram ett antal uppgifter som testades på skolorna. Tanken är att det ska vara uppgifter som alla elever kan vara med på, men att det ska finnas stegring i samma uppgift.

– Att sätta sig in i forskning om särskild begåvning var nytt och viktigt. Det hade jag inte fått med mig i min lärarutbildning, säger Mari Malmborg.

Projektet har gett lärarna en förändrad syn på undervisning. Tidigare har det extra
stödet riktats mot dem som inte har så lätt för matematik.

– Nu tänker vi att vi ska möta alla så mycket som möjligt i klassrummet, påpekar AnnMarie Danielsson.

– Förut lät jag dem som var snabba jobba vidare på egen hand i ett annat material. Men även de som är långt framme eller som vi misstänker är extra begåvade ska bli utmanade.

I projektet fick de också ta del av vuxnas berättelser om deras skolerfarenheter. Många vittnade om att de inte haft det lätt.

– Det vi absolut vill undvika är att barn som har höga förväntningar på skolan när de börjar blir besvikna och går igenom hela skolsystemet utan att trivas, säger Mari Malmborg.

På kursen lärde de sig om olika kriterier som kan peka på att en elev kan vara särskilt begåvad. Men målet är inte att de bestämt ska veta att någon är det, utan att uppmärksamma den elevgruppen och se till att eleverna blir utmanade.

– Funderar jag på om någon är särskilt begåvad så diskuterar jag det med mina kollegor. Vi måste ge eleven många tillfällen att visa att den till exempel blir uppslukad av ett problem, säger Mari Malmborg.

Särskild begåvning kan visa sig på olika sätt. Det kan vara en elev som ligger långt framme i ett ämne eller en som, trots att lärarna märker att den kan mycket, inte får så mycket gjort. Det kan också vara någon som utmärker sig på ett negativt sätt, förklarar hon.

– Har jag en elev som inte verkar trivas, är utåtagerande eller stökig så tänker jag att den kanske inte får vad den behöver. Vi måste ta reda på om den är särbegåvad.

Det är viktigt att ha en strukturerad rutin och förbereda bra fortsättningsuppgifter. Det är också viktigt att ge aktiviteterna tid och att eleverna själva får känna hur länge de behöver sitta och klura för att känna sig färdiga.

– Vi har haft elever som är långt framme, till exempel en som gick i ettan, men som var på en femmas eller sexas nivå. Vi försöker möta dem i våra klassrum.

På Kronoparksskolan, som är en F–3-skola, börjar arbetet i förskoleklassen. Förra året såg förskollärarna tydligt att några barn var långt framme i sitt matematiska tänkande. De fick en extra utmaning, berättar AnnMarie Danielsson som hade dem i en liten grupp en gång i veckan.

– Vi tycker att det är viktigt att uppmärksamma dem och att de får undervisning. Det gäller att hela tiden prova sig fram och hitta lösningar.

Båda lärarna lyfter fram att de har stöd av sin rektor och att hela skolan tänker i samma banor. Specialläraren, som deltar i projektet, hjälper till att kartlägga elever som de har frågor kring.

Sättet att arbeta färgar av sig på övrig undervisning.

– Vi är väldigt sugna på att arbeta på samma sätt i fler ämnen, säger AnnMarie Danielsson.

ur Lärarförbundets Magasin