Läs senare

Hellre statistik än laborationer

Elever och lärare har sällan samma syn på vad som väcker engagemang i matematiken. Det är en av de slutsatser som forskaren Rimma Nyman nyligen har kommit fram till i sitt försök att ta reda på vilka aspekter av en matematikuppgift som skapar lust hos elever.

04 Sep 2017
Hellre statistik än laborationer
Foto: Anna-Lena Lundin

Att ta reda på vilka delar i en matematisk uppgift som väcker engagemang hos elever är inte lätt. En som har tagit sig an den frågan är forskaren och lärarutbildaren Rimma Nyman vid Göteborgs universitet. Hon har även försökt att belysa den från både elev- och lärarperspektiv för att se om det finns skillnader mellan elevers och lärares syn på vad som fångar elevernas intresse.

– Ambitionen med den här studien har varit att ge en vidgad förståelse för vad som leder till engagemang och vad vi lärare kan göra åt det i praktiken, säger Rimma Nyman.

Nu har hennes studie resulterat i avhandlingen Interest and Engagement: Perspectives on Mathematics in the Classroom. Undersökningen baseras på både lektionsstudier, videoinspelade episoder i olika klasser och intervjuer med åtta högstadielärare och femton elever.

Rimma Nyman berättar att hon blev förvånad när det visade sig att elever och lärare ofta har olika syn på vad i en uppgift som väcker lust och engagemang. Många av lärarna tyckte att själva aktiviteten i utförandet av uppgiften i klassrummet var avgörande i den här frågan, inte ämnesinnehållet.

– Lärarna ansåg att elevernas intresse blev som mest synligt när de fick diskutera i grupp, laborera på olika sätt eller när de fick jobba med elevnära frågeställningar. Men i mina samtal med eleverna framkom det att de upplevde att det var det matematiska innehållet som fångade deras uppmärksamhet, där ämnesinnehållet var i förgrunden. Det vill säga de delar i uppgifterna som var mer tydligt kopplade till ämnesinnehållet, som statistik och tabeller, säger Rimma Nyman.

Ett exempel är en lektion i algebra som videofilmades och följdes upp med intervjuer med både lärare och elever. Eleverna i en årskurs åtta hade fått i uppdrag att utgå från sin egen och sina familjemedlemmars åldrar och beskriva relationerna mellan de talen uttryckt i matematiskt språk.

– Den här uppgiften engagerade eleverna och lärarna var överens om att det var den elevnära frågeställningen som skapade intresse, snarare än innehållet; i det här fallet att variabler introduceras i form av en funktion. Eleverna, däremot, var väldigt bra på att beskriva uppgiften på detaljnivå och hur de hade valt att lösa den. Det var de delarna i uppgiften som eleverna ansåg var det mest spännande.

I en annan del av studien genomfördes intervjuer med 15 högstadieelever. Den gruppen hade en erfaren lärare som berättade för Rimma Nyman att hon alltid hade som ambition att skapa matematikuppgifter med avsikt att engagera eleverna i ämnesinnehållet. Även där bekräftades Rimma Nymans resultat. Eleverna förklarade att de tyckte att de uppgifter som handlade om geometri och statistik var roligast. En av de populära uppgifterna gick ut på att konstruera en figur med hjälp av papper och kartong bestående av tre geometriska kroppar som skulle rymma fem liter.

– Eleverna nämnde främst att det var intressant att de fick lära sig om kroppar, med motiveringen att det berodde på att de var kopplade till skala, geometri och diagram. Det praktiska ”klippa och klistra-­­momentet” beskrevs som mindre viktigt.

Rimma Nyman

Rimma Nyman är ämneslärare i matematik och verksam som lärarutbildare vid Göteborgs universitet. Hon disputerade med avhandlingen Interest and engagement: Perspectives on mathematics in the classroom den 21 april 2017.

Så vad är då en ”bra” och engagerande matematikuppgift, enligt Rimma Nyman?

– Jag skulle säga att det är uppgifter där matematiken är synlig och utmanande. Och uppgifter där eleverna i viss utsträckning kan göra egna val och presentera sina resultat på olika sätt, säger hon.

Hennes slutsatser skulle på sätt och vis kunna beskrivas som kontroversiella i en tid då mer experimenterande undervisningsmetoder som flipped classroom och andra uppfinningsrika gruppövningar används alltmer i undervisningen.

Är den formen av arbetsmetoder mindre engagerande? Och kanske främst: leder de till sämre kunskapsinhämtning hos eleverna?

– Nej, den slutsatsen kan man inte dra eftersom den typen av undervisning inte måste innebära att det matematiska innehållet nedtonas. Men jag tror ändå att det kan vara bra att vara medveten om matematikinnehållets betydelse för elevengagemang, annars kan det finnas risk för att själva matematiken i matematikundervisningen får en alltför underordnad roll, säger hon och tillägger att hon är övertygad om att de allra flesta lärare brinner för innehållet i sin undervisning och har förmågan att lyfta fram ämnesinnehållet i uppgifterna.

Slutligen poängterar Rimma Nyman att hon inte har studerat relationen mellan intresse och lärande, men att hon har utgått från att det finns ett samband.

– Som jag ser det generellt, så leder intresse och engagemang till lärande. Ju mer intresserad en elev är, desto mer lär den sig.

ur Lärarförbundets Magasin