Ingår i temat
Vem vinner?
Läs senare

Hoppfull matematik

Tanken med Kängurutävlingen är att sätta matematiken i centrum under en dag. Men de kluriga problemen är bra att jobba med året runt, tycker Tommy Jansson på Rödabergsskolan i Stockholm.
– De skapar spontant lärande och leder till fantastiska diskussioner!

09 Okt 2011

Foto: Linus Meyer
Det är terminens första ”riktiga” skoldag. Tommy Jansson delar in klassen i grupper om tre och skickar iväg dem att arbeta på olika ställen i trapphuset och ljusgården. Han påminner om att det finns multilink-klotsar, tärningar, kortlekar och annat material som de kan använda när de ska lösa problemen.

Varje vår deltar Tommy Janssons klass i Kängurutävlingen. Någon elev brukar få full pott. De andra vill veta exakt vad de missat och varför. Men roligast är att arbeta med Känguruproblemen i grupp under resten av läsåret. Problemen är bra och skapar ett stort engagemang, tycker han.

I dag ska klassen arbeta med Känguruproblem från 2001. Klass 5 har använt så många att Tommy Jansson får leta för att hitta nya. Grupperna försvinner snabbt till sina platser och kastar sig över A-delens lite enklare problem.

På en avsats i trapphuset sitter Ming Lee, Klara och Frida. De första problemen är snabbt avklarade. Klara ritar och förklarar hur de gjort. Tommy Jansson uppmanar dem att skriva ner hur de tänkt.

– Bra jobbat! Är alla med?

– Kul, men lite jobbigt, suckar Frida glatt. En våning ner sitter Edward, Samuel och Ludvig hukade runt häftet. Koncentrationen är total. Det räknas, ritas och diskuteras.

– Ni har lärt er olika metoder, påminner deras lärare.

– Man kan pröva sig fram och göra tabeller, säger någon.

Victor, Noa och Alexander har börjat med B-delen. Alexander går iväg för att kolla ur hur många vinklar han kan se sig själv i en spegel. En annan grupp gestaltar sin lösning genom att testa hur många olika sätt det finns för tre personer att sitta i en kanot. Eleverna är vana vid att testa sina lösningar på olika sätt.

Efter sextio matematikintensiva minuter börjar några grupper bli klara med häftet. Tommy Jansson parar ihop grupperna och uppmanar dem att gå igenom de Foto: Linus Meyerproblem de  har olika svar på.

Temperaturen på diskussionen stiger ordentligt. Eftersom grupperna ägnat en bra stund åt sin egen lösning har de gott om argument och uträkningar.

Det närmar sig lunch, men ingen vill sluta. Efter nittio minuter samlar Tommy Jansson klassen och eleverna flockas runt honom för att få rätt svar. Diskussionen fortsätter mot matsalen. Han lovar att de ska fortsätta efter lunchen och att de då ska få lösningarna.

– Det brukar bli fantastiska diskussioner om vem som har rätt. De problem som det blir mest ”stridigheter” om tar vi på Smartboarden och diskuterar i helklass. En fördel med att jobba på mellanstadiet är att vi kan fortsätta nästa lektion om de tycker att det är roligt.

Tommy Jansson hörde talas om Kängurutävlingen på en föreläsning, letade upp materialet på nätet och skrev ut gamla tävlingar. Han fastnade direkt.

– Det blir en helt annan aktivitet än när man sitter och arbetar i matteboken.

Han upphör aldrig att fascineras över elevernas lösningar.

– Jag kan tänka att de måste använda vissa saker för att lösa ett problem, men de kan ha kommit på en helt egen lösning som jag inte tänkt på.

En annan styrka är att eleverna möter områden och begrepp som de inte kan, men vill lära sig för att lösa ett problem. Det kan vara svårt att få dem att förstå att de måste lära sig multiplikationstabellen, algoritmer och formler. Men under problemlösningen blir det tydligt att de inte kan lösa uppgifterna utan att kunna vissa saker.

– Eleverna börjar tänka matematiskt och förstår vikten av att kunna grunderna. Det blir lättare att lära sig de ”tråkiga” sakerna.

Det är viktigt med uppgifter som innehåller något nytt och kittlande, tycker Tommy Jansson. Eleverna ska ha problem där de inte kan allt. Då blir de nyfikna på nya ord. I facit finns utveckling av problemen.

– Man kan hålla på hur mycket som helst. Det finns alltid något att gå vidare med. När hans nuvarande klass upptäckte att det finns problem för gymnasiet ville de se dem. Att ha tillgång till en Smartboard är en fördel, påpekar han.

– Men det gäller att vara förberedd. Problemen kan vara kluriga även för mig.

Problemlösningen stimulerar eleverna att tänka fritt och lockar fram förmågor som annars kanske inte märks. Det händer att elever som tidigare inte lyckats så bra i matematik kommer med genialiska lösningar, berättar han.

– En kille som lyckades lösa alla problem i tävlingen tog hem och testade dem på sina föräldrar. De fick inte fullt! Han har fått en jättekick och ser att han är bra i matte. Det såg han inte innan.

Vårterminen avslutades med att eleverna fick en klassisk matematikbild och skulle göra tre problem var till den. Sammanlagt blev det 75 problem. En del blev väldigt bra, berättar Tommy Jansson stolt.

– Uppgiften är bra för att eleverna tänker ”bakvägen”, förstår hur problem är uppbyggda och lär sig att formulera sig.

Matematikens hopp

  • Kängurutävlingen, som initierats av Svenska kommittén för matematikutbildning, genomförs i samarbete med NCM, Nationellt centrum för matematikutbildning och stöds av Skolverket.
  • 2010 deltog omkring 5,8 miljoner elever från drygt 40 länder. I år deltog 120 280 svenska elever.
  • Tävlingen äger rum den tredje torsdagen i mars. Eleverna, som har 75 minuter på sig, löser 18, 21 eller 24 uppgifter. Alla problem har fem svarsalternativ.
  • I Sverige finns sex klasser, från förskoleklass till gymnasium. Den officiella tävlingsklassen börjar i årskurs 3, men i Sverige saknade många lärare tävlingen för de yngsta skolbarnen. Därför har den svenska organisationen utvecklat en specialkänguru för förskoleklass till årskurs 3.

www.ncm.gu.se/kanguru

www.ncm.gu.se/node/1525

www.mathkang.org

ur Lärarförbundets Magasin