Ingår i temat
På djupet
Läs senare

Husrum för havets hemlösa

Tångloppor, sjögräs och alger är några av de arter som har flyttat in i elevernas flytande bostäder. Att projektet är ett samarbete med universitetet gör arbetet extra meningsfullt, säger biologiläraren och NT-utvecklaren Johanna Blom.

31 Aug 2015
Husrum för havets hemlösa
Foto: Ola Kjelbye

Med händerna fulla av baljor, uppslagsböcker, vågar och stereoluppar åker Johanna Blom och hennes elever från klass 9A på Ytterbyskolan med färjan Lasse-Maja ut till Marstrand. De ska träffa elever i årskurs 2 och 4 på Marstrandsskolan. För tre månader sedan sänkte eleverna ner egentillverkade rack med cd-skivor i vattnet vid bryggorna i hamnen. I dag ska skivorna tas upp.

– Det är många djur och växter i havet som är hemlösa och letar bostad. Vi ska ta reda på vilka som har flyttat in i era femvåningshus, förklarar Johanna Blom när de samlas på skolan.

Hon håller upp ett rack som består av ett rep med dubbla cd-skivor fästade i fem nivåer med korta rör emellan. En sandfylld petflaska fungerar som tyngd i botten.

– Jag tror att det har flyttat in musslor och krabbor, säger Eric Petersson som går i andra klass.

Foto: Ola KjelbyeEleverna och deras lärare beger sig nedför öns branta gator till båtbryggorna. De samarbetar i smågrupper och niorna tar ansvar för de yngre. Jesper Toreld, som går i nian, lägger sig raklång på en brygga och lossar på repknuten till ett av racken. Tillsammans med John Helder i klass 2, drar han sakta upp repet med cd-skivor.

– Det är bara brun gegga. Inte en enda sjöpung! utbrister John besviket.

– Vänta. Vi ska ta loss skivorna och undersöka dem mer noggrant, säger Jesper.

Varje cd-skiva ska vägas och eleverna artbestämmer påväxten. Jesper antecknar observationerna i ett protokoll.

– Ser ni någon anemon? undrar han.

Klasskompisen Josefin Olsson känner med fingret i den geggiga påväxten och fjärdeklassaren Hannes Lampret tittar genom en lupp.

– Ser du någon anemon? Den ska ha fotplatta och tentakler som sticker ut, säger Josefin.

– Nej, jag ser något blått som rör sig, säger Hannes.

Josefin tittar också i luppen. De jämför med bilder i en uppslagsbok och kommer fram till att det troligtvis är en tångloppa.

Eleverna i gruppen har upptäckt att det är mer påväxt på ovansidorna på cd-skivorna, än på undersidorna.

– Vad beror det på? undrar läraren Johanna Blom.

– Påväxten kanske sitter kvar lättare på ovansidan, föreslår Josefin.

– Jag tror att vattnet blir varmare ovanpå och därför växer det mer, säger Jesper.

– Det handlar framförallt om att växter på ovansidan får starkare solljus. Vi kan prata mer om den processen på nästa biologi­lektion, säger Johanna.

I en annan grupp funderar eleverna över varför det växer fintrådiga alger på cd-­skivorna, när det växer bladformiga alger vid bryggorna.

– Det är underligt. Kan det bero på att de fintrådiga algerna flyter med strömmen och därför har fäst sig snabbare på racken? Det är min hypotes, säger Oscar Samuelsson i nian.

Arbetet med cd-skivorna är en del av Virtue, ett rikstäckande skolprojekt för elever och lärare i förskola, grundskola och gymnasium i samarbete med Göteborgs universitet och Sjöfartsmuseet Akvariet.

– Metoden med att sänka ner cd-skivor och artbestämma påväxten är enkel och passar olika åldrar. Det praktiska arbetet sätter i gång elevernas egna frågor som vi kan fördjupa oss kring. säger Johanna Blom.

Kopplingen till universitetet gör dessutom arbetet spännande och meningsfullt för eleverna. De rapporterar in sina observationer till Virtues databas, vilket gör att andra skolklasser och forskare kan använda resultaten.

– Nu är det en forskare som vill att vi ska kontrollera om det japanska jätteostronet finns med i våra rack. Hon kartlägger hur ostronet sprider sig i Sverige.

Som NT-utvecklare i Kungälvs kommun försöker Johanna få med fler skolor i Virtue- projektet. Sedan några månader samarbetar hon med F–6-skolan på Marstrand. Hon märker att hennes högstadieelever växer av ansvaret för de yngre eleverna. De läser in sig på arter och presterar mer än de brukar. De utvecklar också kunskaper som beskrivs i läroplanen.

– Att genomföra systematiska observationer, ställa frågor, dra slutsatser och dokumentera blir en naturlig del i arbetssättet.

Karin Jansson, som är lärare i klass 2 på Marstrandsskolan, ser många fördelar.

– Mina elever får fördjupa sig kring havet som är deras närmiljö. De äldre eleverna fungerar ungefär som handledare och de gör gemensamma hypoteser om vad de tror att de ska hitta på racken.

Efter artbestämningen på bryggan går grupperna tillbaka till klassrummet för att studera påväxten i stereoluppar. Det luktar hav när eleverna bär in baljor med alger och sjögräs.

– Kolla! Det kryllar av djur i sjögräset. Där är något vitt slemmigt, säger Lucas Frohm i fjärde klass när han tittar i stereoluppen.

Lisa Ramnemark i årskurs 9 försöker hjälpa honom med artbestämningen. De slår i uppslagsböcker och tittar på bilder i Virtues databas. Med mobiltelefonen tar Lisa bilder och filmar genom stereoluppens okular för att dokumentera vad de ser.

– Det kan vara en havsanemon. Man jag tycker att vi mejlar en forskare som kan hjälpa oss att artbestämma, föreslår deras lärare Johanna Blom.

Vid en annan stereolupp sitter åttaårige William Hättander. Han fascineras av vad han ser.

– Det är som en liten, liten värld som finns i algerna.

Fotnot. Forskarna tror att djuret som eleverna hittade är en nakensnäcka med det svenska namnet ryggfotsnuding. Läs mer om Virtue på www.virtue.science.gu.se.

ur Lärarförbundets Magasin