Läs senare

Ingenjörsbrist – hot eller påhitt?

Det är stor brist på ingenjörer och bland studenterna sjunker intresset för yrket, hävdar vissa experter. Andra menar att det finns ingenjörer så det räcker. Vad innebär egentligen ingenjörs­bristen? Origo frågade dem som bör veta.

03 Maj 2010

Arbetsmarknaden skriker efter ingenjörer. Det saknas elever på ingenjörsutbildningarna och i grundskolan och gymnasiet är intresset för teknik, matematik och naturvetenskap alldeles för lågt. Dessutom vill för få bli lärare i just de ämnena. Detta är den sanning som regeringen och flera av branschens företrädare vill förmedla. Andra vill nyansera bilden och menar att det inte är så farligt. Dit hör arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen som visserligen hävdar att det är brist på ingenjörer. Men inte överallt.
   – När man talar om ingenjörsbrist menar man att det saknas högskoleingenjörer, både nu och i den framtida prognosen, säger Per Fagrell som jobbar med högre utbildning och forskningsfrågor på Teknikföretagen.
        Skillnaden mellan högskoleingenjörer och civilingenjörer är kort och gott två års utbildning. Högskoleingenjören håller i pennan och civilingenjören godkänner ritningen, förklarar Per Fagrell.
        I februari i år var över 11 300 ingenjörer arbetslösa, det är en ökning med nära 3 500 stycken jämfört med samma period året innan. Enligt Origos beräkning ligger dagens arbetslöshet bland ingenjörer dessutom på nästan samma nivå som för tio år sedan. Samtidigt har det utexaminerats ungefär lika många högskoleingenjörer varje år sedan 1994. Det tyder inte på någon akut kris.
        Men så enkelt är det inte. Bristen är tydlig bland vissa ingenjörsgrupper, samtidigt som det inte är brist alls inom andra, menar Per Fagrell. Enligt honom finns i dag ett litet överskott av civilingenjörer. Och så länge den rådande lågkonjunkturen håller i sig är risken för brist på civilingenjörer i det närmaste obefintlig. Däremot är underskottet på högskoleingenjörer kraftigt och ökande.
   – Främsta orsaken till det stavas pensionsavgångar. På arbetsmarknaden ska de gamla gymnasieingenjörerna nu ersättas med högskoleingenjörer, säger Per Fagrell.

Regeringen har också uppmärksammat bristen och befarar i en prognos, baserad på siffror från Statistiska centralbyrån, att efterfrågan på högskoleingenjörer kommer att vara dubbelt så stor som tillgången om 20 år.
        Regeringen får också stöd från fackförbundet och intresseorganisationen Sveriges Ingenjörer. Bristen är så pass akut att det genast krävs massiva insatser. Annars står vi kanske snart där utan ingenjörer, förklarar Peter Larsson, samhällspolitisk direktör på Sveriges Ingenjörer.
        Utan att ge detaljer om hur många fler ingenjörer som behövs, förklarar han att pensionsavgångarna och strukturomvandlingen i samhället är de största utmaningarna. Utvecklingen påskyndas också av varje lågkonjunktur genom att andelen hög­utbildade människor ökar, resonerar Peter Larsson.
   – Sammansättningen av olika bransch­områden förändras. Vi går mot ett näringsliv där man måste ha allt mer kunskaper. Både spets och bredd kommer att behövas.

Lågkonjunkturen fungerar också som bevis för ingenjörsbristen, menar han. Detta eftersom arbetslösheten, trots konjunkturläget, legat på låga 1,5 procent det senaste året bland Sveriges Ingenjörers medlemmar, berättar Peter Larsson.
   – Det visar att det fanns en underliggande brist precis som vi pekade på redan för tre år sedan.
        Mest akut av alla dessa brister är dock den på lärare inom naturvetenskap, teknik och matematik. Det är alldeles för få sökande på lärarutbildningarna och så har det varit under lång tid.
        Även här ger Peter Larsson ett medvetet avvärjande svar på frågan om hur stor bristen egentligen är. Det går inte att ge några detaljer eftersom det är alldeles för svårt att göra beräkningar som sträcker sig långt in i framtiden.
        Peter Larsson tycker inte att det är problematiskt att Sveriges Ingenjörer i egenskap av fackförbund propagerar för att det behövs fler ingenjörer.
   – Risken för att det i stället slår tillbaka i ett överskott är liten eftersom utvecklingen är så stark, säger han.
Han medger att det är bra för hans fackförbund om så många som möjligt blir ingenjörer och ännu bättre om de då blir medlemmar i Sveriges Ingenjörer.
   – Medlemmar har hört av sig och undrat varför förbundet inte vill begränsa antalet utbildningsplatser på samma sätt som läkarutbildningen gjort. Men där finns en skillnad eftersom läkarna i stort sett har en monopolmarknad medan vår är extremt gräns­överskridande. Var ett företag etablerar sig avgörs ju av vilken kompetens som finns att tillgå, säger Peter Larsson.
        Därför kommer Sveriges Ingenjörer inte att propagera för utbildningsstopp. Det är däremot viktigt att ställa höga krav när det gäller relevans och kvalitet på utbildningarna, fortsätter han.

Per Fagrell på Teknikföretagen har tät kontakt med landets skolor i sitt arbete. Och han håller med Peter Larsson. När det talas om ingenjörskrisen är det just i skolan som det i särklass största problemet finns. I grundskolan finns nämligen inte alls tillräckligt med tekniklärare. Däremot finns det enligt honom inga signaler på att det skulle vara någon akut brist på lärare i vare sig naturvetenskap eller matematik, varken i grundskolan eller på gymnasiet.
   – Antalet elever på naturvetarprogrammet har ju också minskat stadigt de senaste åren. Då behövs det knappast fler lärare, säger Per Fagrell.
        Grundskolans verkliga problem är snarare att det är fel på själva lärarutbildningen.
        Studenterna får inte tillräckliga ämnes­kunskaper, vilket gör att de blir otrygga som lärare. Det gäller särskilt de som undervisar i yngre åldrar, säger han.
        I stället för att, som Peter Larsson, använda lågkonjunkturen som bevis på att han har rätt, ser Per Fagrell den som orsak till både företagens och skolornas problem. Det fungerar inte att dela in blivande arbetskraft i tolvårscykler eller lärarstudenter i femårscykler, det vill säga längden på skolgång respektive lärarutbildning, för att ta reda på hur många ingenjörer det att kommer finnas i fram­tiden. Konjunkturen svänger snabbt. Brist i dag kan vara överskott om ett år. Det gör det mycket svårt för företag och dem som planerar utbildningar och lärarutbildningar att veta hur de ska tänka. Därför lägger även Per Fagrell till ”med reservation för” efter vart och vartannat svar han ger.
        Det är alltså svårt, för att inte säga omöjligt, att svara på hur allvarlig ingenjörsbristen är. Olika intressenter ger olika bud om var bristen finns och var den är som störst, eftersom det inte går att förutse svängningar i efterfrågan.

Hur dagens eventuella brist kommer att påverka Sverige i framtiden går inte heller att veta. Experter som Peter Larsson och Per Fagrell menar att samhället kan se ut på ett helt oväntat sätt om tjugo år, vilket gör det besvärligt för näringsliv och skola att planera. Därför går det inte heller att spekulera i vilka i branschen som kommer att skrika högst efter ingenjörer i framtiden. Klart är att det saknas elever på ingenjörsutbildningarna och de utbildningar i tidigare år som leder fram till ingenjörs­yrket. Men det kanske inte är så konstigt, eftersom ingen verkar veta vad som egentligen finns att göra när utbildningen är slut.

Tycker du att det behövs fler eller färre ingenjörer? Skriv till oss på origo@lararforbundet.se.

Lärarutbildningen bekräftar elevbrist

På Stockholms universitet står över hälften av platserna på lärarutbildningen i de naturvetenskapliga ämnena tomma. Framför allt är det svårt att rekrytera studenter till fysik- och kemilärarutbildningarna. När det gäller matematik är läget ljusare, men även där saknas studenter. Samma trend finns i hela Sverige och det är ingen större skillnad när det gäller antalet studenter som vill bli grund- respektive gymnasielärare, säger Bengt-Olov Molander, docent på institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik i Stockholm.
   – Det såg bra ut för tio år sedan men nu är läget katastrofalt. Även om det inte gått spikrakt nedåt har det dalat för varje år.
        De senaste fyra terminerna har en enda student antagits till kemilärarutbildningen på Stockholms universitet. Samtidigt har ingen börjat studera till fysiklärare. På biologi- och matematiklärarutbildningarna har totalt 13 respektive 35 elever antagits under samma period. Siffrorna gäller för de som ska bli lärare i år 7 – 9 samt gymnasieskolan.

Över 11 000 ingenjörer utan jobb – precis som före krisen

I februari 2009 var 7 828 ingenjörer arbetslösa. Ett år senare var de 11 313. Experter menar att den ökningen till stor del beror på lågkonjunkturen som tog fart under hösten 2008. Siffrorna visar dock att antalet ingenjörer utan jobb var nära hälften så många när lågkonjunkturen började som året innan, det vill säga 2007. I dag är antalet arbetslösa ingenjörer återigen uppe på ungefär samma nivå som innan konjunkturen vek nedåt.
        För tio år sedan var 15 054 ingenjörer arbetslösa, var fjärde fanns inom byggbranschen. Sedan dess har antalet arbetslösa ingenjörer inom byggsektorn minskat kraftigt för varje år. Under 2010 fanns endast var tionde arbetslös ingenjör inom byggsektorn. Om byggingenjörerna exkluderas ligger dagens arbetslöshet bland ingenjörer på ungefär samma nivå som för tio år sedan.

Alla artiklar i temat Vem vill bli ingenjör? (7)

ur Lärarförbundets Magasin