Ingår i temat
Rum för teknik
Läs senare

Joakims uppdrag: organisera för tekniken

Hans roll är att utveckla teknikämnet på låg- och mellanstadiet. Det är viktigt att eleverna känner att de har en teknisk förmåga, anser Joakim Svärdh.
– När jag väl fått till ett bra och fungerande koncept så skulle jag vilja sprida det till fler skolor. Det är i de yngre skolåren det brister.

16 Maj 2016
Joakims uppdrag: organisera för tekniken
Foto: Anna Simonsson

Femteklassarna i Vällingbyskolan sopar ihop pappersspillet efter dagens uppgift ”The flying pizza-box” och stoppar ner sina ritningar i gula mappar. Just nu arbetar alla mellanstadieklasser med samma uppgift. Om ett par veckor ska de testa vilket kastflygplan som flyger bäst. Eleverna arbetar parvis. Det par, i varje klass, som lyckas bäst med sitt plan ska få testa det med motor och radiostyrning.

– Glöm inte att svara på frågorna på pappret! Ta till alla knep! Kolla på nätet och fråga föräldrarna! Nästa lektion ska vi diskutera dem! uppmanar deras tekniklärare Joakim Svärdh.

Han plockar in de sista saxarna och pustar ut efter intensivt pass. Det är en gammal, ”klassisk” tekniksal som tömts på verktyg och maskiner, berättar han.

– Jag gillar salen för att den är stor. Den är visserligen litet sliten, men ljus och funktionell och har bra förvaringsmöjligheter.

Joakim Svärdh är slöjd- och tekniklärare och numer även lektor i teknik. Som ganska nyutexaminerad tekniklärare blev han antagen till Forskarskolan för teknikutbildning för framtiden. För tre år sedan var hans licentiatavhandling klar. Sedan ett knappt läsår är han tillbaka i skolan och varvar undervisning med uppdragsforskning.

Förutom undervisning i årskurs 1–6 består lektorsuppdraget av att organisera och skapa ett innehåll för teknikundervisningen på låg- och mellanstadiet. Det är viktigt att skapa en struktur, att det blir en röd tråd genom grundskolan och en bra mix av uppgifter.

Numer har alla årskurser teknik och skolan följer Stockholms stads timplan. Annars är det vanligt att tekniken i de yngre skolåren ”bakas” in i NO:n eller att eleverna har det under en temadag, konstaterar han.

– För mig är det ostrukturerat, ämnet blir inte tydligt för eleverna.

Andra områden som han ska utveckla är dokumentation och bedömningsunderlag. Både lärare, elever och föräldrar ska veta vad det är eleverna ska kunna. Det fanns dokumentation även tidigare, men inte på individnivå. Det blir problematiskt vid betygsättning. I jämförelse med andra ämnen är tekniken ofta misskött, påpekar han.

– Så är det ju inte i svenska. Där har man stenkoll på allt. Men nu börjar nog många skolor vakna till eftersom det finns tydliga krav.

Joakim Svärdh håller som bäst på att bygga upp en teknikinstitution och har köpt in mycket material.

– Rektorn är väldigt intresserad och stödjer arbetet – både moraliskt och ekonomiskt.

Men, poängterar han, det är viktigt att utveckla teknikämnet tillsammans med kollegorna på låg- och mellanstadiet och att skaffa material efterhand.

– Jag vill ha hjälp av dem för att få till ett vettigt innehåll. Kursplanen är bred och ganska fri och det gäller att göra ett urval.

Till hösten ska de förmodligen köpa in läromedel till mellanstadiet.

– Det är ett sätt att höja ämnets status. Eleverna blir förvånade om de får läxa i teknik.

Förra terminen undervisade Joakim Svärdh mycket på lågstadiet. I flera fall tillsammans med klassläraren.

– Jag tror att många tyckte att det var en bra erfarenhet.

I höstas var ambitionen att de lågstadie-lärare som inte hade behörighet i teknik skulle vidareutbilda sig.

– Det sprack eftersom hela skolan är involverad i Matematiklyftet.

Just nu fortbildar sig en av hans kollegor i teknik och ska ansvara för lågstadiet. Själv ska han i höst troligtvis undervisa på mellanstadiet, i så fall i halvklass.

– Teknik är ett praktiskt ämne som är svårt att bedriva i helklass.

Efter ett knappt läsår börjar strukturen ta form, men än finns mycket att göra, betonar Joakim Svärdh, som räknar med att det tar ett par år innan de kommer ”i fas”.

– När jag väl fått till ett bra och fungerande koncept så skulle jag vilja sprida det till fler skolor. Det är på låg- och mellan­stadiet det brister.

Själv har Joakim Svärdh, sedan barnsben, ett stort teknikintresse och har byggt och experimenterat mycket.

Att bygga radiostyrda flygplan, drönare och bilar är en privat hobby som han nu testar i mindre skala i skolan. Även när han undervisade blivande tekniklärare på KTH fick studenterna testa tekniken och byggde svävare, garageportar och tågväxlar.

Dagens lektion, som ska utmynna i ett radiostyrt flygplan, är ett experiment. Joakim Svärdh testar det i alla klasser på mellanstadiet för att se hur det fungerar i olika årskurser.

– Det är roligt och billigt. Många barn har haft sådana leksaker, men vet inte hur de fungerar. Dessutom är det samma teknik som i till exempel elbilar, elcyklar och hoverboards. Det är teknik som är på riktigt.

Nyfiken på tekniken? Se hur Joakim Svärdh testar radiostyrd teknik. Här hittar du Joakims Youtube-kanal.

Alla artiklar i temat Rum för teknik (6)

ur Lärarförbundets Magasin