Läs senare

Kollektiv kunskap ger bättre resultat

Lärare måste ha tid att planera och diskutera ämnesinnehållet med varandra, anser Anna Wernberg. Därför ser hon learning study som ett bra sätt att höja elevers resultat i matematik.

03 Maj 2010

Intresset för learning study har ökat betydligt sedan första gången Anna Wernberg och hennes kollegor föreläste om sitt nystartade projekt. För sex år sedan bestod publiken av en handfull personer, alla bekanta med talarna. Annat var det på årets matematikbiennal då flera hundra ivriga åhör­are fyllde salen till sista plats.
   –  Många säger spontant att de vill jobba med learning study. De vill ha möjlighet att diskutera och utveckla undervisningen tillsammans med sina kollegor.
        Anna Wernberg är 1–7-lärare i matematik och NO. Det var i samband med pedagogikstudier på D-nivå som hon kom i kontakt med fenomenografi, variationsteori, learning study och projektet Lärandets pedagogik. I december disputerade hon på avhandlingen Lärandets objekt. Vad elever förväntas lära sig, vad görs möjligt för dem att lära sig och vad de faktiskt lär sig under lektionerna.
   –  Det som är intressant är att jag som forskare tittar på vad som händer i klassrummet tillsammans med lärarna.
Learning study, som är en variant av den japanska modellen lesson study, har utvecklats av forskare vid Göteborgs universitet. Modellen går ut på att systematiskt undersöka och utveckla undervisningen för att förbättra elevernas res­ultat. I en learning study detaljplanerar arbetslaget en lektion med ett bestämt ämnesinnehåll, lärandeobjektet, det vill säga det som lärarna vill att eleverna ska lära sig. En lärare genomför lektionen som filmas av en kollega. Arbetslaget går i efterhand igenom lektionen och förändrar den. Lektion två och tre genomförs i en annan klass. Elevernas kunskaper testas före och efter lektionen.
        I Anna Wernbergs avhandling ingår tre learning studies med lärare i år 3 och 4. Ett av arbetslagen valde att arbeta med likhetstecknets innebörd, ett annat med avrundning. Arbetslaget som valde att göra en learning study om klockan kunde inte hitta svaret på varför vissa elever fick en timme för lite eller för mycket när de arbetade med tidsskillnad.
   –  Det är intressant att något som kan tyckas så enkelt kan vara så problematiskt. Jag kan se fler och fler nyanser i det.

Testet började med enkel avläsning av klockan. Det visade sig att det svåra inte var att räkna ut tidsskillnaden utan att läsa av klockan. Eleverna räknade rätt utifrån vad de skrev ner.
   –  Ofta tog lärarna för givet att eleverna behärskade vissa områden. Lärarna trodde att eleverna redan kunde läsa av klockan. Det handlar om att analysera vad det innebär att kunna klockan.
        Arbetslaget upptäckte att eleverna hade svårt att läsa av tiden när visarna stod nära varandra och att timvisaren inte var så viktig för dem. Så när de skulle sätta klockan på halv fyra var det många som lät timvisaren peka mot fyra istället för mellan tre och fyra. Det blev viktigt att synliggöra tim- och minut­visarnas placering i förhållande till varandra och betydelsen av timvisaren.
        När lärarna såg filmen tyckte de att den första lektionen blev bra och att ingenting behövde förändras. Men testres­ultatet visade något annat. När de såg inspelningen med andra ögon upptäckte de att eleverna faktiskt inte fått möjlighet att lära sig det som var tänkt.
   – I mina studier såg jag hur viktigt det är att problematisera lärandeobjektet, det man vill att eleverna ska lära sig.

I första lektionen utmanades klassen genom att läraren använde en overheadklocka som det gick att ställa visarna ”fel” på. Eleverna hade riktiga klockor och skulle ställa in dem likadant. Intentionen var att uppmärksamma dem på att det faktiskt inte gick att ställa visarna så. Elevernas första reaktion var att ”det nästan går”, vilket ledde till en diskussion om att timvisaren faktiskt inte kan stå så.
        I nästa moment hade läraren en undervisningsklocka där visarna rör sig samtidigt. Hon ställde in visarna och frågade eleverna vad klockan var. Nu fick eleverna arbeta två och två med att ställa in klockorna på olika klockslag. Läraren gick runt och kollade, men förde ingen diskussion om varför det blev på olika sätt.
   –  Läraren ville gärna att eleverna skulle göra rätt och gick runt och korrigerade. Men det viktiga är ju att de ska förstå. Korrigerar man hjälper man dem bara för stunden.
        Lektion två blev ganska lik lektion ett. Den stora förändringen låg mellan de två första och den tredje lektionen. Nu fokuserade läraren på hur timvisaren stod. En annan skillnad var att läraren gick runt och ställde utmanande frågor.
   –  Vi upptäckte att om eleverna ska få möjlighet att förstå visarnas placering i förhållande till varandra kan klockslagen inte variera för mycket. Då ser de inte hur visarna rör sig i förhållande till varandra. I lektionen innan gjorde läraren för stor variation i klockslagen.
        Testet tio veckor senare visade att de elever som var med på den tredje lektionen fick möjlighet att förstå klockan. Eftersom de möter klockor dagligen utvecklades deras förmåga.
   –  Lärarna tyckte att det var intressant att sitta tillsammans, planera och diskutera. I och med att de gjort lektionen ihop tyckte de att det var lättare att kritisera det som hände under den.

Styrkan med learning study är att arbetslaget gör en gemensam kraftsamling och utvecklar undervisningen utifrån ett ämnesinnehåll. Den största svårigheten är att det tar tid. Mer än en per termin är svårt att klara av, anser Anna Wernberg.
        Det är viktigt att fortsätta att utveckla sitt eget kunnande. I Japan betraktas inte en nyutbildad lärare som färdigutbildad. En god tanke även i Sverige. Fördelen med learning study är att man får kontinuitet i sin fortbildning. Visserligen är lärandeobjektet smalt, men deltagarna fördjupar sin ämneskunskap inom området, påpekar Anna Wernberg.
   –  Min forskning visar att variationsteorin är ett kraftfullt verktyg för att förstå undervisning. Om jag skulle arbeta i skolan i dag så skulle teorin hjälpa mig att problematisera kunskapsmålen i förhållande till elevgruppen.
        Det kan vara svårt för lärare att omformulera läroplanens mål till lektions­innehåll. Det är viktigt att utgå från elevernas faktiska kunskaper och fundera över hur de ska förstå målen.
   –  Jag tror inte att undervisningen blir bättre bara för att vi får fler och tydligare mål. Vi måste bli bättre på att prob­lematisera dem och vad det innebär att lära sig något. Lärare måste själva upptäcka förhållandet mellan undervisning och elevers lärande.

Learning study
Learning study har utvecklats av professor Ference Marton vid Göteborgs universitet. Learning study kan både användas som en forskningsmetod och en kompetensutvecklingsmodell.
        En learning study fokuserar på vad eleven ska lära sig, lärandeobjektet. Det är viktigt att hitta de kritiska aspekterna, det vill säga de nödvändiga kunskaper eleven behöver för att förstå det som undervisningen syftar till. Det är också viktigt att skapa variation av de kritiska aspekterna i undervisningen.

Arbetar ni med learning study eller lesson study på din skola? Berätta för oss:
karin.bjorkman@lararforbundet.se

ur Lärarförbundets Magasin