Läs senare

”Koppla naturvetenskapen till aktuella frågor”

Gymnasieelever är positiva till naturvetenskap och forskning, men när de fattar beslut i hälsofrågor söker de svar i media och hos familjen.
– Vi måste börja använda fler källor än läroboken i skolan,
säger forskaren Mats Lundström.

15 Mar 2012
”Koppla naturvetenskapen till aktuella frågor”
Foto: Adam Haglund

När Mats Lundström var högstadielärare undrade han ofta om eleverna skulle ha någon nytta av sina nyvunna kunskaper. Dessa funderingar var fröet till doktorsavhandlingen Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses.
Han har i tre delstudier undersökt hur elever resonerar kring tillförlitlighet och hur de motiverar sina ställningstaganden i hälsofrågor. Den första delstudien bygger på vad närmare 300 gymnasieelever från olika program har svarat i en webbaserad enkät om naturvetenskap kontra pseudovetenskap.

I enkäten tog eleverna till exempel ställning till om tankeläsning fungerar och om månens placering spelar någon roll för hälsan. Resultatet visar att elever generellt sett har stor tilltro till naturvetenskap och forskning. Det framkom att elevernas kunskap i humanbiologi inte har någon större betydelse för deras inställning till pseudovetenskap, även om de som läst tre eller fler naturvetenskapliga kurser trodde något mindre på pseudovetenskap.

– Inställningen till pseudovetenskap skilde sig inte åt mellan pojkar och flickor. Det överraskade mig; tidigare forskning har ju visat att tjejer i högre utsträckning tror på dessa förklaringar, säger Mats Lundström.

En viss tilltro visade sig ändå eleverna ha till mindre säkerställd vetenskap, till exempel trodde en tredjedel av eleverna på tankeläsning. Men den andra studien, där forskaren videofilmat gruppdiskussioner i klassrummet med enbart naturvetare, visade att sammanhanget där åsikterna förs fram spelar en stor roll. I den första studien satt de hemma framför datorn och i den andra hävdade de sina åsikter om pseudovetenskap och naturvetenskap i klassrummet.

– I klassrummet var det ingen som trodde på tankeläsning. Det är intressant att se hur eleverna fattar sina beslut beroende på om de är i grupp eller svarar enskilt på frågorna. Här blir det alltså ett grupptryck. Diskussionen förändrades också när läraren deltog, då höjdes nivån, berättar Mats Lundström.

Med vetskapen om att sammanhanget spelar stor roll valde han i den tredje delstudien att låta sju elever från olika gymnasieprogram filma sig själva när de resonerade kring vaccinationsbeslutet

i samband med svininfluensan. Mats Lundström ville komma utanför skolan för att se hur eleverna använde sina naturvetenskapliga kunskaper i vardagen. Videodagböckerna gav honom också möjlighet att fånga elevernas beslut exakt när de fattades och hur de resonerade kring det.

Sex av de sju eleverna valde att ta sprutan och det som främst påverkade deras beslut var media, familj och vänner. En elev från det naturvetenskapliga programmet hänvisade till uppgifter hon läst i skolan om att massvaccination historiskt sett har varit viktigt för att utrota sjukdomar. Men hon var alltså den enda som lyckades göra om skolkunskap till kunskap som fungerar i samhället utanför skolan.

– Det faktum att media och föräldrar styr ungdomars beslut om sin hälsa är det viktigaste resultatet i min avhandling och något som måste diskuteras.

Mats Lundström tror att ett sätt för att få eleverna att använda biologikunskapen utanför skolan, kan vara att utforma läroböckerna på ett annat sätt. I dag hittar man ofta fakta och detaljer i början av ett kapitel och i slutet ges exempel på var kunskapen används. I stället bör det vara tvärtom, tycker han.

– Ibland hinner man inte fram till exemplet förrän tiden för det avsnittet är slut. Om man i stället tar exemplet eller tillämpningarna först så får eleverna en motivering till varför ämnet är intressant. Det blir också lättare att förhålla sig till de fakta som kommer senare.

Han tror också att skolan måste arbeta med fler källor än enbart läroböcker. Elever använder dagligen olika sociala medier, de hämtar uppgifter på nätet, läser tidningar och ser på tv. Men det språk som används i dessa vardagliga sammanhang är inte desamma som de vetenskapliga begrepp som används i skolan, något som ställer till det för ungdomarna.

– Skolan borde ta in tidningar och tv i undervisningen och studera hur till exempel hälsofrågor beskrivs.

Som lärare kan man tillsammans med eleverna jämföra hur ett ämne beskrivs i läroböcker, media och till exempel Wikipedia, anser Mats Lundström. Man måste kritiskt granska nyheter som ofta är tillspetsade, till skillnad från läroboken. Det gör att ungdomarna får en annan beredskap i samhället.

– Sen är det viktigt att jobba med aktuella frågor, som till exempel svininfluensan eller Fuglesangs rymdäventyr. Man måste också våga jobba med frågor där svaren inte är givna, men som ändå har ett naturvetenskapligt innehåll. Där är också svininfluensan ett bra exempel. Debatten pågår ju ännu om huruvida det var rätt eller fel att vaccinera sig.

Mats Lundström undervisar i Naturvetenskap och lärande samt geografi, miljö och lärande vid Malmö Högskola. Hans doktorsavhandling Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses finns att ta del av här, klicka på Publikationer.

ur Lärarförbundets Magasin