Läs senare

Kraftsamla för matematiken

28 Jan 2009

Trenden med sämre matematikkunskaper fortsätter. Senaste studien, TIMSS 2007, ger en dyster bild och bekräftar den utveckling matematikdelegationen varnade för hösten 2004:

”Vi tar avstånd från den växande trenden av enskild räkning i svensk skola; allt talar för att denna trend är skadlig … situationen för svensk matematikutbildning är allvarlig”.

Den socialdemokratiska regeringen tog inte varningen på allvar. Den övergav strategiska mål och löften om kraftfulla insatser för matematiken. I stället skedde begränsade punktinsatser utan fokusering och samordning i budgetpropositionen 2005. Detta skedde i skarp kontrast till den bakgrund, analys och ställningstagande med offensiv, långsiktig handlingsplan som matematikdelegationen gav. Delegationens sekretariat fastslog i ett öppet brev till regeringen och utbildningsutskottet hösten 2005 att Socialdemokraternas tidigare deklarerade ambition, ”svenska elevers resultat i matematik vid internationella jämförelser skall vara ledande”, blev alltmer avlägsen.

Sedan regeringsskiftet 2006 pågår och planeras ett antal reformer som berör matematiken: Läsa-skriva-räkna-satsning, mål och nationella prov för årskurs 3, mattebro och gymnasiala spetsutbildningar. En ny skolinspektion med fokus på mate­matiken, grundskola och gymnasieskola med betygsreform. Treårig satsning på matematik, naturvetenskap och teknik. Lärarutbildnings­reform och en fortsatt satsning på matematikutvecklare.

Men hur långt räcker detta om inte initiativ och resurser blir kända och kommer elever och lärare till del? Utvecklingen visar på ett tydligt behov av ökad fokusering och samverkan. Mot denna bakgrund har Nationellt centrum för matematikutbildning vid Göteborgs universitet bjudit in nationella nyckelaktörer till samling för diskussion kring det allvarliga läget. Det är viktigt att inspirera till ett samarbete som kan bryta en negativ trend och ge positiv utveckling av svensk matematikutbildning.

Framför allt måste lokala politiker och beslutsfattare ta matematiken på allvar, stödja lärares engagemang, ge tid och reella möjligheter för kompetensutveckling och att utöva yrket. Lärarnas situation och villkor var matematikdelegationens viktigaste fråga. Som ansvarig utgivare för tidskriften Nämnaren har jag förmånen att nästan dagligen ta del av och inspireras av verksamma lärares berättelser om framgångsrik matematikundervisning, som tydligt visar att det går att bryta den negativa trenden. Goda exempel och yrkesstolthet kopplade till ämnes­kunnande, aktuell forskning och klassrumserfarenhet ger kraft att lyfta matematiken.

Attityder och föreställningar om matematikämnet är en viktig samhällsfråga. Ungdomstrender, massmedia och familj har stort inflytande. Att matematiken blir positivt uppmärksammad utanför skolan är för många barn och unga en förutsättning för framgångsrikt matematiklärande. Arbetet måste fortsätta.

ur Lärarförbundets Magasin