Ingår i temat
Bedömning som lyfter
Läs senare

Kunskapskoll på minuten

Namnlappar och skrivtavlor är några av de tekniker Ulrika Blomstedt använder för att få en snabb överblick av elevernas kunskaper.
- Jag försöker hela tiden få med formativa inslag i undervisningen, säger hon.

Foto: Andreas Nilsson
Det är vårterminens
första dag. Efter en lång mörk höst finns äntligen mängder av härlig snö på skolgården. Det tar en liten stund innan hela 4A i Böleängsskolan i Umeå är på plats efter rasten.I dag ska de arbeta med tid, tabeller och diagram på mattelektionen. Ulrika Blomstedt inleder med en diskussion om begreppen. På bordet har hon en liten ask med elevernas namn som hon drar efter hand. Alla elever ska vara beredda på att vara aktiva och få en chans att berätta hur de tänker.

– Vad kan tid handla om? När kan man ha nytta av att kunna om det?

Tid kan handla om att komma i tid och att ha koll på klockan. Det kan vara bra att kunna datum när man skriver dagbok eller när man ska lämna in ett skoljobb, kommer klassen fram till.

De pratar vidare om tågtabeller, idrottsresultatstabeller, diagram och användningsområden. Ulrika Blomstedt avrundar och ber en flicka läsa upp kapitlets mål. Det handlar om att kunna olika enheter för tid, skriva datum på olika sätt och göra tre olika sorters diagram.

Foto: Andreas Nilsson– Våra egna mål handlar om att vi ska bli bättre på att lösa problem och att prata om matte med andra, säger Ulrika Blomstedt och leder in samtalet på olika typer av klockor och sätt att uttrycka tid.

Hon tar fram en stor gul analog klocka och uppmanar eleverna att säga vad olika klockslag heter. Att skilja på analog och digital tid verkar inte vara något problem i den här klassen.

Fixarna Niki och Robin delar ut pennor och skrivtavlor till kompisarna.

– Hur många sekunder är det på en minut? Skriv och vänta med att visa tills jag säger till. Det går bra att gissa om man inte vet!

Att en minut har sextio sekunder syns tydligt när klassen viftar med de vita tavlorna. Att tänka ut hur många minuter det är på en halvtimme tar lite mer möda.

– Skriv 15 minuter! Kan man kalla det för något annat?

– En kvart, viftar nästan alla.

Dags för en stunds arbete i boken. Eleverna får själva avgöra vilka uppgifter de redan kan och vilka de bör arbeta med. Det är ingen idé att använda tiden till uppgifter man redan kan, poängterar deras lärare.

– Glöm inte vårt motto: Lära och låta andra lära! Man får prata matte med grannen.

För drygt ett år sedan kom Ulrika Blomstedt med i ett projekt som handlar om formativ bedömning och matematik. Att under en termin, en dag i veckan, få tid att läsa, reflektera, diskutera, testa i klassrummet, diskutera och prova igen var jätteinspirerande, tycker hon.

– Det är den bästa fortbildning jag har haft i mitt lärarliv!

Eftersom skolområdet haft ett arbete som handlade om betyg och bedömning var hon insatt i skillnaden mellan summativ och formativ bedömning, men hade mest arbetat med omdömen och matriser.

– Nu ser jag vad formativ bedömning innebär i vardagen.

Det handlar om att hela tiden justera undervisningen efter det man ser. Det gäller också att vara medveten om att alla elevgrupper är olika. Ulrika Blomstedt funderar hela tiden på hur hon ska göra och vilka tekniker som finns.

– Man kan inte slå sig till ro och göra som förra gången. Det gäller att vara här och nu. På första kursträffen pratade de om att bedömning ofta ses som lite fult, berättar hon.

– Nu har det blivit mer självklart att prata om mål och vad som ska bedömas. Att ha en gemensam måltolkning med eleverna är viktigt.

På fortbildningen fick deltagarna lära sig fem olika nyckelstrategier (läs mer på här) och olika tekniker för att arbeta med dem. Att ha möjlighet att träna lite med sin dåvarande klass var en fördel, tycker hon.

– Det var jättekul att använda de olika teknikerna. Eleverna upplevde det positivt. Då kände jag att det kommer att fungera.

Under dagens lektion använder Ulrika Blomstedt bland annat namnlappar och skrivtavlor. Lapparna är bra tycker hon. Om eleven inte kan svaret går det bra att gissa. Ett ”felaktigt” svar ger ett bra tillfälle till en diskussion om något som säkert fler elever har svårt för. Skrivtavlorna är ett snabbt sätt att få en överblick av elevernas kunskaper.

– I dag såg jag till exempel att eleverna förstod förhållandet mellan sekunder och minuter.

Tavlorna kan också användas som en diagnos på den egna genomgången.

– Ställer jag ett antal frågor och ser att halva klassen inte är med så har jag antingen gjort en dålig genomgång eller så är det ett svårt område. Är det bara två som inte är med kan jag prata enskilt med dem.

Foto: Andreas NilssonTidigare brukade Ulrika Blomstedt utvärdera efter att ett arbetsområde var avslutat och ändra till nästa gång. Nu tänker hon varje vecka på hur eleverna ligger till.

– Jag är mer medveten om att jag hela tiden måste försäkra mig om att eleverna är med och, om det behövs, förändra min undervisning.

Hon försöker att hela tiden få in formativa inslag i planeringen och funderar över hur elevernas kunskaper kan kollas av. Hur kan deras aktivitet öka? Målen och det som ska bedömas måste vara tydliga.

– Jag är mycket mer medveten om att det jag gör, till exempel val av material och diskussioner, påverkar elevernas måluppfyllelse.

Feedback är viktigt. Det gäller att vid till exempel en skriftlig diagnos inte skriva ”du klarade sju av åtta uppgifter” utan ”det här kan du och det här behöver du träna mer på”.

– Det blir ett sätt att tänka om undervisning. Jag använder det i alla ämnen. En annan stor skillnad är att både lärare och elever hela tiden måste ta större ansvar för det de arbetar med, tycker Ulrika Blomstedt.

Hon arbetar också med att eleverna ska äga sitt eget lärande. Det handlar bland annat om att bli medveten om att tiden är viktig. Som i dag när de fick titta i boken och avgöra vad de redan kunde och vad de behövde arbeta med.

– Det är knepigt i början när klassen är ny. Jag känner inte alla så väl. Dessutom sitter inte de olika teknikerna i ryggmärgen än.

Ulrika Blomstedt ser bara fördelar med det nya arbetssättet. Det enda negativa hon kan komma på är att det är tidskrävande. Men om två år kanske det tillhör vardagen.

– Som klasslärare har du många uppgifter. I höstas var det mycket som var nytt: ny skola, ny teknik, nytt arbetslag och nya elever. Dessutom skulle jag tänka formativt!

Projekt tar slut. Ibland innan den nya vanan satt sig. Efter kursen fortsätter deltagarna att träffas i nätverk. Det har en viktig funktion, tycker hon.

– Det är lätt att falla tillbaka i gamla hjulspår. Vi diskuterar problem och ger varandra tips.

Bedömning för lärande
Formativ bedömning kallas också bedömning för lärande. Syftet är att stärka elevens lärande via modifieringar av lärarens undervisning.

Att tydliggöra undervisningens mål, undersöka var eleverna befinner sig i förhållande till målen och att ge dem återkoppling som handlar om hur målet kan uppnås är centralt.

ur Lärarförbundets Magasin