Ingår i temat
Läsa och skriva i NO
Läs senare

Lappar blir text på biologin

Enligt den norska läroplanen ska alla lärare ta ansvar för läsning och skrivning i sina ämnen. På gymnasiet i Nadderud utanför Oslo hjälper NO-lärarna eleverna att skriva naturvetenskapliga texter. 

25 Nov 2009

Aktivt centrum. Koenzym. Katalysatorer.  

På borden i klassrummet ligger högar av vita papperslappar med stödord om enzymer. Elever diskuterar intensivt i grupper och flyttar om lapparna tills de hamnar på rätt ställe, under rätt rubrik.  

Det är biologilektion i årskurs 3 på Nadderuds videregående skole, ett gymnasium i Bekkestua utanför Oslo. Om två veckor ska eleverna lämna in sina uppsatser om enzymer. Som förberedelse inför skrivandet hjälps de åt att strukturera begrepp och termer. Först skriver varje elev ner de stödord han eller hon tycker ska vara med på papperslappar. Därefter går gruppen tillsammans igenom alla stödorden och lägger dem i en gemensam hög. Högen ska de sedan sortera under tre rubriker, som läraren Randi Fritzvold gett dem. Rubrikerna är: "Vad är enzymer?", "Hur verkar enzymer?" och "Hur regleras enzymaktiviteter?". De ska bestämma till vilken av rubrikerna som ordet passar bäst.  

Sukhjeet Bains och hennes gruppkamrater lägger lapparna med "katalysatorer" och "energibärare" under frågan "Vad är enzymer?" . "Aktivt centrum", "temperatur" och "pH" hamnar under nästa fråga. Ifall ett ord skulle passa under flera rubriker ber Randi Fritzvold dem att göra dubbletter. På så sätt hamnar "aktivt centrum" under både rubrik ett och två. Nästa steg blir att lägga ihop de ord under rubrikerna som hör mer samman än andra – och gärna lägga orden i ordningsföljd, säger hon.  

Hon går runt och tittar på gruppernas arbete och ställer frågor:  

– Vad är det som reglerar enzymaktiviteten? Ja, temperatur och pH. Då måste ni göra nya lappar och lägga under den rubriken också. 

När alla grupper har enats om var lapparna ska ligga går de runt och tittar på varandra. De ser hur klasskamraterna har grupperat orden.  

– Anteckna, se om du får nya tankar som du kan ta med till din grupp. Det kan vara nya stödord också! Använd dem inte direkt, utan tänk över dem tillsammans, säger Randi Fritzvold.  

Kamilla Sandboe tar med sig ordet "livsnödvändig", Sukhjeet Bains lägger "inte förbrukad" vid ordet "energibärare".  

– Ska inte den ligga där, undrar Kamilla och flyttar på en hel ordgrupp, med bland annat "ökar reaktionshastigheten" och "sänker aktiveringsenergin", till rubriken "Hur verkar enzymer?".  

På samma sätt diskuterar eleverna tillsammans var orden ska ligga och vilka som hör ihop. Alla deltar i samtalen. Egentligen skulle de också värdera orden och sortera bort de minst viktiga, men tiden räcker inte till. I stället går Randi Fritzvold runt till grupperna och hjälper dem att ta bort de ord som inte behövs. Det får bli dagens återkoppling.  

Sedan ber hon alla skriva av strukturen de lagt på bordet på ett eget papper. Det ska de ha som underlag när de skriver sin text. Fast Kamilla Sandboe har en bättre idé.  

– Hörni, Kamilla kom med ett lurigt förslag – hon tar en bild av det med mobilen! säger Randi Fritzvold. 

Tanken med arbetet med lapparna är att alla ska få en bra grund för att skriva en bra uppsats, betonar Randi Fritzvold. Genom att arbeta så här grundläggande med stödord och nyckelbegrepp, så får eleverna en tydlig struktur som de kan bygga texten runt.  

– Nu har alla något att skriva om. Nu kan de skriva om vad enzymer är.  

Genom att eleverna tillsammans tar ut stödorden så får de hjälp både att komma på fler idéer och att värdera dem. De olika rubrikerna gör att de ser vad som hör ihop och vilka punkter som hänger samman. Det hjälper dem att hålla en linje och ge texten en logisk struktur.  

– Det betyder att när de skriver kan de göra färdigt ett tema innan de går över till nästa. De hoppar inte fram och tillbaka.  

Hade det funnits mer tid så hade de också kunnat arbeta med inledning och avslutning av texten, påpekar hon. Det har de å andra sidan gått igenom vid andra skrivuppgifter och även i norskan, det vill säga modersmålet.  

Uppsatsen ska sedan bedömas efter en sexgradig skala, både vad gäller ämnesinnehåll och hur väl texten hänger samman. Det är till exempel viktigt att inledningen hänger ihop med diskussionen. Ibland läser Randi Fritzvold igenom och kommenterar ett första utkast, som eleverna sedan arbetar vidare med. Men det tar mycket tid, så det är inte alltid hon hinner det. 

När Randi Fritzvold inleder ett skrivprojekt så brukar hon och eleverna börja med brainstorming. Eleverna får själva skriva ner allt de kommer på om ett ämne, till exempel fotosyntesen. Hon kallar det presskrivning. Det gäller att bara skriva på, inte tänka på om det är rätt eller fel – allt är bra.  

– Då får de i gång tankarna. Man gör eleverna uppmärksamma på att de faktiskt kan mycket redan.  

Därefter arbetar eleverna i par och förklarar för varandra vad de skrivit. Sedan går hela gruppen igenom vad paren har skrivit. Den slutliga uppgiften är ofta att de ska komprimera allt till en enda mening som innehåller det viktigaste. Varje grupp skriver sedan upp sin mening på tavlan så att hela klassen kan samtala om den.  

Den lärare som vill arbeta mer med skrivning råder Randi Fritzvold att börja med den skrivaktivitet som man redan brukar använda. Själv började hon första året i projektet med rapportskrivning, som är den vanligaste texten inom de naturvetenskapliga ämnena.  

– Det kändes tryggt och bekant att börja med det.  

Ganska snabbt hittade hon en mall som hon kunde använda, Imrad. Det är en amerikansk standard som står för Introductions, Methods, Results and Discussion. Sedan har hon arbetat med att förbättra den.  

– Jag arbetade med den redan innan, men jag är stramare nu och bättre på att vägleda eleverna. 

Förra året startade Randi Fritzvold med argumenterande texter. Där kände hon sig inte lika bekväm. I sin projektgrupp fick hon mycket hjälp av norsklärare med hur man kan bygga upp en argumenterande text. Med hjälp av lappar kan man till exempel organisera huvudargument, stödargument och tillägg.  

Det finns många fördelar med att arbeta med naturvetenskapligt skrivande, tycker hon. Många av eleverna kommer att studera vidare och då har texterna samma uppbyggnad.  

– Då kanske jag har varit till god hjälp så att de lärt sig något att ta vidare.  

Förutom att eleverna blir bra på att skriva, så blir undervisningen roligare och mer varierad. Dessutom blir alla elever aktiva. Alla i gruppen jobbar, inte bara en eller två. Det är också tryggare att prata i en grupp där man bara är fyra stycken, jämfört med att prata i helklass. Samma elever arbetar ihop under en längre period, därefter delar Randi Fritzvold in dem i nya grupper.  

– De ska inte sluta skolan utan att ha pratat med alla.  

Klassen vi besöker är duktig och ambitiös, men ganska tyst. Det är få elever som deltar när man ska diskutera i helklass, berättar hon. Med det här sättet att jobba, vågar alla elever prata. Hennes elever tycks hålla med.  

– Det är bra att samarbeta, då får man nya ord och mer inblick i hur andra tänker, tycker Kristine Mella.  

– Det är bra att det är praktiskt, att man får röra på sig, säger Erlend Kloster-Jensen.  

– Det praktiska gör att vi lär oss mer, när vi går runt och ser vad andra gjort, säger Lotte Blichfeldt.  

För Randi Fritzvold betyder det också mycket att arbeta ihop med andra lärare.  

– Det gör att jag får reflektera mycket över min egen undervisning: Varför gör jag det, hur gör jag och har det den nytta som jag tror?

Alla artiklar i temat Läsa och skriva i NO (12)

ur Lärarförbundets Magasin