Läs senare

Lärares villkor en framtidsfråga

01 Maj 2013

Våren är lustens tid. I Svenska akademiens ordlista står ordet lust för en känsla av glädje. Samtidigt duggar de nationella proven tätt. För både lärare och elever handlar våren till stor del om förberedelser och rättning av diverse delprov.

Den samhälleliga retoriken tenderar ofta att ge en negativ bild av läraryrket. Alla fantastiska insatser och goda exempel på initiativrikedom och sätt att stimulera elevers lust att lära drunknar i en orättvis diskussion om otillräcklighet.

Läraryrket är komplext och mångfacetterat och lärare möts dagligen av oförutsedda situationer och frågor som måste hanteras. De engageras också i uppgifter som inte handlar om den direkta klassrumsundervisningen. Därför saknas ofta den värdefulla tid som krävs för att reflektera över lärandets innehåll och struktur.

Detta trots att McKinsey-rapporten, som jämför olika skolsystem, talar sitt tydliga språk: resultaten för de bästa eleverna i världen beror på kvaliteten i deras undervisning och på deras lärare. Att skapa förutsättningar för lärares lärande och stimulera lusten att vara lärare bör alltså vara en naturlig investering för Sveriges framtid.

I detta nummer av Origo diskuteras elevers attityder till naturvetenskap och teknik och hur lärare bör skapa meningsfulla lärsituationer. Aspekter som relevans och samhällsnytta lyfts fram eftersom elever är intresserade av till exempel hur maten påverkar kroppen och av nuet och framtiden.

Det är viktigt att reflektera över de ämnesdidaktiska frågorna ”varför?”, ”vad?”, ”för vem?” och ”när?” i relation till vilka förutsättningar och intressen eleverna har. Läraryrkets komplexitet och samhällets utveckling öppnar för nya spännande möjligheter till förändring. Lärare måste uppmuntras och få stöd att utveckla metoder för bra och meningsfull naturvetenskaplig undervisning och bygga en djupare förståelse för naturvetenskaplig kunskap i en föränderlig värld.

Det finns en diskussion i de naturvetenskapliga ämnena om att innehållet bör förändras. Målet är att utrusta elever med relevant kunskap för att de ska kunna hantera de utmaningar som människor ställs inför i det moderna samhället. De förmågor som lyfts fram i de nya styrdokumenten öppnar för ett samarbete mellan ämnen och lärare och kan skapa nya spännande undervisningsformer.

Till exempel bygger området scientific literacy på att elever ska se sambandet mellan naturvetenskap och världen omkring dem. Detta för att kunna fatta kloka och välgrundade beslut i frågor som till exempel rör miljön, den egna hälsan och att kunna söka, värdera och använda information på ett lämpligt sätt.

Detta kräver en förändrad undervisning och att lärare känner både stöd, lust och mod att pröva nya idéer. Lärares möjligheter, lust och lärande är grundpelaren i en lärande organisation. Lärares professionella kunskap måste tas tillvara och synliggöras! Det handlar inte om att vi måste förändra praktiken, utan snarare om att fundera över vad vi gör bra och hur vi kan dra nytta av varandras kompetens.

Det är inte bara elevers lärande och nyfikenhet som ska stimuleras, utan även lärares lärande och nyfikenhet! Det kan bidra till en långsiktig utveckling. Och så en viktig poäng: Det är inte vad vi säger utan
vad vi gör som spelar roll!

Namn Pernilla Nilsson
Titel Professor i naturvetenskapernas didaktik
Plats Högskolan i Halmstad
Åsikt Det är inte bara elevernas lust att lära utan även lärares lust att vara lärare som ska stimuleras.

ur Lärarförbundets Magasin