Ingår i temat
Lätt för matte
Läs senare

Låt alla som vill prova svårare matte

Högre studietakt, väl valda matematiska problem och undervisning i särskilda grupper utanför det ordinarie klassrummet. Det kan stärka elever med begåvning i matematik, enligt en ny avhandling.

av Ingvar Lagerlöf
23 Jan 2018
23 Jan 2018
Låt alla som vill prova svårare matte
Illustration: Spektra

Platon och Konfucius ansåg att barns begåvning var en gåva från gudarna. Sedan dess har det utförts mängder av forskning om barns intelligens och begåvning, i regel utifrån helt andra utgångspunkter. Men när Attila Szabo inledde sina studier om elever med hög kapacitet i matematik var det svårt att få en bild av vilka undervisningsmetoder som forskningen rekommenderar för  dessa elever.

– Jag ville gå på djupet med detta, säger han.

I den doktorsavhandling som han lade fram i november ingår en forskningsöversikt om matematikundervisning för begåvade elever som en viktig del.

I debatten uppstår ofta en sammanblandning av högpresterande och begåvade elever. Attila Szabo betonar vikten av att vid behov skilja dem åt.

– Det är en stor överlappning mellan dessa båda grupper, men det är ett problem att det också finns många begåvade elever som är underpresterare. Oftast beror det på att de inte har blivit bemötta på rätt sätt.

Hur ska begåvade elever bemötas i matematikundervisningen? Attila Szabos svar är att det inte finns någon enskild lösning som passar alla elever. Däremot finns det flera olika åtgärder som kan bidra till begåvade elevers kunskapsutveckling i matematik.

En är att erbjuda eleven mer avancerade kurser för sin ålder. Forskningen betonar att ett sådant accelerationsprogram måste vara frivilligt och anpassat till elevens förkunskaper och kapacitet.

Sedan är frågan om den begåvade matematikeleven ska undervisas i samma klassrum som övriga elever, eller om man bör anordna särskilda grupper för de begåvade eleverna. Svaret tycks vara att eleverna utvecklas bäst om de åtminstone tillfälligtvis får arbeta i grupper tillsammans med andra matematikbegåvade elever.

– Det kan vara mycket svårt att ta hand om dem i det vanliga klassrummet. De påverkas negativt av repetition och blir uttråkade av brist på utmaningar och stimulans, säger Attila Szabo.

Det finns visserligen studier som visar att lärare klarar av att differentiera undervisningen för att den ska passa alla elever. Men begåvade elever som vill gå fort fram har ofta svårt att samarbeta med andra elever i klassen. De kan känna sig annorlunda och inte socialt accepterade av klasskamraterna. De kan också lätt bli otåliga och frustrerade under grupparbeten tillsammans med elever som inte arbetar i samma takt.

Hur kan då organiseringen av en undervisning som också stödjer de begåvade eleverna se ut i praktiken? Behovet av att fånga upp de begåvade eleverna uppstår redan från 7–8-årsåldern och i enstaka fall ännu tidigare, enligt Attila Szabo.

Men att försöka identifiera alla matematikbegåvade 7-åringar är inte lätt, och om man ändå försöker är risken stor att man missar många av dem. I stället bör skolorna erbjuda en ”begåvad” undervisning till alla elever, anser Attila Szabo.

Attila Szabo

Attila Szabo disputerade nyligen vid Stockholms universitet. Hans avhandling heter Mathematical abilities and mathematical memory during problem solving and some aspects of mathematics education for gifted pupils.

– Skolorna borde erbjuda eleverna att läsa ett accelerationsprogram eller gå i en särskild matematikgrupp, och låta alla som vill få göra det. Jag tror att man fångar upp fler elever på det sättet än med vilken metod som helst för identifiering. Då behöver man heller inte lägga så mycket fokus på identifieringen, säger han.

Forskningen ger inget stöd för särskilda klasser för yngre begåvade eleverna, och det är inget som Attila Szabo heller förordar. I stället kan eleven till exempel läsa matematik tillsammans med elever från högre årskurser och gärna tillsammans andra jämnåriga på samma nivå. Då behöver det inte bli så dramatiskt att gå tillbaka till det egna klassrummet om man inte trivs eller känner att det blev för svårt.

– Lärarna har en väldigt stor betydelse. För att accelerationsprogram och särskilda grupper ska fungera måste lärarna tycka om att ta sig an de här eleverna, säger Attila Szabo.

Han anser också att de matematikklubbar som finns på många håll är en bra verksamhet som kan utvecklas.

– De betyder mycket socialt. Där kan eleverna träffa andra som har liknande intressen som de själva.

ur Lärarförbundets Magasin