Läs senare

Lektion inför publik för lärandet framåt

Sparsörskolan i Borås har tagit det kollegiala lärandet ett steg längre. Med öppna lektioner inför kollegorna kan lärare närstudera vad som fungerar i undervisningen.

av Ingvar Lagerlöf
04 Sep 2017
04 Sep 2017
Lektion inför publik för lärandet framåt
Utvärdering. Ann-Marie Antonsson i turkos tröja leder den uppföljande diskussionen efter lektionen. Foto: Emelie Asplund

När eleverna i klass 2B kommer in i klassrummet tittar de sig förundrat omkring, trots att de känner till vad som väntar dem. Inne i salen finns inte bara deras ordinarie lärare Malin Häggström. Längs med väggarna står och sitter ett 15-tal lärare från skolor runt om i Borås och dessutom tre lärare och en lärarutbildare från Hongkong som bjudits in av skolan.

– Välkomna in från rasten. Passa på nu om ni vill säga hej och välkomna våra gäster. Resten av lektionen ska vi inte bry oss om dem, säger Malin Häggström till eleverna.

På Sparsörskolan har lärarna under flera år arbetat med olika former av kollegialt lärande. Som en del av det arbetet har Malin Häggström nu öppnat sitt klassrum för en public lesson i matematik om tallinjen, eller mer precist uttryckt att sätta ut tal på olika tallinjer där inte alla värden är markerade.

Lektionen inleds med att Malin Häggström delar ut en första uppgift om tallinjer som eleverna ska lösa på egen hand. Hon kan då se vad eleverna kan innan lektionen börjar och eleverna får en uppfattning av målet med dagens lektion. Efter några minuter med eget arbete slår Malin Häggström på projektorn och visar ett par linjer med tal markerade.

– Är detta två tallinjer? Eller den ena av dem eller kanske ingen? Diskutera med er bänkgranne, uppmanar hon eleverna.

När eleverna sätter i gång att diskutera blir det mer aktivitet bland lärarna som fram tills nu har hållit sig i bakgrunden. Lärarna ska observera elevernas lärande och har blivit tilldelade ett par elever var som de ska följa under hela lektionen. De får gå runt i klassrummet som de vill och lyssna och titta medan eleverna har blivit instruerade att så gott de kan ignorera läraren som hänger över axeln.

Nå, är linjerna tallinjer eller inte? Malin Häggström avbryter samtalen och låter eleverna berätta för de andra i klassen hur de tänkte. Eleverna är inte riktigt överens om vilka linjer som är tallinjer, och i den livaktiga diskussionen som uppstår framkommer flera olika motiveringar för och emot de olika ståndpunkterna.

Efter att frågan retts ut ordentligt visar Malin Häggström två nya linjer som eleverna ska diskutera och sedan fortsätter det med ytterligare linjer. Uppgifterna blir allt knepigare ju längre lektionen fortskrider.

Dagens lektion genomförs och analyseras med hjälp av de metoder för learning studies och public lessons som har utvecklats de senaste åren framför allt i östra Asien. En viktig utgångspunkt är den så kallade variationsteorin med den svenske pedagogikforskaren Ference Marton som upphovsman. Utgångspunkten för dagens lektion är att variationen mellan de olika linjerna ska ge eleverna en förståelse för vad som är en tallinje och vad som inte är det.

För de långväga gästerna från Hongkong är det som sker under dagens lektion inget nytt. Det är vanligt med public lessons i Hongkong, berättar lärarutbildaren Ellen Yuefeng Zhang som är expert inom detta område.

– De första skolorna i Hongkong började med learning studies år 2000. Fyra år senare kunde vi starta i stor skala efter att vi visat för regeringen hur effektivt det är. Public lessons har hela tiden ingått som en del av denna satsning. Det finns ett stort sug bland lärare att få ta del av praktiska exempel i undervisningen, säger hon.

Förklarar. Malin Häggströms lektion i matematik handlar om tallinjen.

Malin Häggström låter eleverna åter­igen lösa samma uppgift om tallinjer som lektionen startade med på egen hand. Det ger en snabb utvärdering av vad eleverna har lärt sig under lektionen, både för henne och för eleverna. Lektionen börjar gå mot sitt slut och eleverna blir nu befriade från sina ”överrockar”.

– Det var lite pirrigt och spännande, tycker eleven Sam Thörnqvist.

– När jag skulle prata kände jag först att jag inte ville men det gick bra, säger klasskamraten Signe Lyckelid.

Inte heller Malin Häggström var opåverkad av närvaron av så många andra lärare under lektionen, trots att det inte var första gången.

– Det var lite nervöst till en början men jag kunde snabbt släppa att de andra stod där. Man kommer in i lärarbubblan där det är jag och mina elever, säger hon efter lektionen.

Eleverna går på rast, men för lärarna återstår mer arbete innan dagens public lesson är över. Tillsammans går de till en annan sal för att gemensamt utvärdera lektionen.

Läraren Ann-Marie Antonsson leder den 45 minuter långa diskussionen. Hon inleder med att berätta om lektionens upplägg och sedan släpps de övriga lärarna in i samtalet för att delge sina observationer av elevernas lärande under lektionen. Nyckelfrågan är vad i lektionen som fungerade och inte fungerade för att utveckla elevernas förståelse av tallinjen.

– Det var spännande och givande att få ta del av detta. Vi har arbetat på liknande sätt utifrån variationsteorin under något år. Nu fick man se hur bra det kan bli, det blir fokus på elevernas lärande i stället för på hur läraren lär ut, säger Emelie Andersson, lärare på Engelbrektskolan efteråt.

Begrepp inom kollegialt lärande

Lesson study: En grupp lärare planerar en lektion tillsammans. En av lärarna genomför den med de andra som observatörer. Efter en gemensam utvärdering och modifiering genomför någon av de andra lärarna lektionen.

Learning study: Vidareutveckling av lesson study. Kärnan är den så kallade variationsteorin. Lektionerna filmas ofta och analyseras gemensamt av lärarna.

Public lesson: En lektion inför en större publik som observerar undervisningen. Ingår ofta inom ramen för en learning study.

Variationsteorin:Undervisningsteori utvecklad av forskaren Ference Marton. Läraren urskiljer aspekter som eleverna ännu inte behärskar eller har svårt att lära sig inom ett område. Läraren belyser sedan olika varianter av detta så kallade lärandeobjekt och vad som inte ingår i det.

Hon är på plats tillsammans med sin kollega Malena Repits. De har ännu inte genomfört någon öppen lektion.

– Det krävs mycket mod och förmåga att kunna skilja sig själv från sitt yrke för att bjuda in till en lektion. I Sverige är man lärare snarare än arbetar som lärare. Det gör att även konstruktiv kritik kan ta väldigt djupt mot din person, säger Malena Repits.

Inom learning studies är det vanligt att filma lektionen och titta på den tillsammans med kollegiet efteråt. Ellen Yuefeng Zhang ser flera fördelar med att också vara personligen närvarande.

– Det går att följa lektionen med en större närhet. Det är också lättare att se hur eleverna engagerar sig och deltar i lärandeprocessen. Men den tekniska utvecklingen förbättrar förstås möjligheten att filma. Man kan ha flera kameror för att få med både lärare och elever, och för att filma hur eleverna arbetar tillsammans, säger hon.

Besöket från Hongkong är en del av ett internationellt utbyte. Malin Häggström och ett par andra lärare från Sparsörskolan har tidigare varit i Hongkong för att delta i deras arbete med kollegialt lärande.

Hon tycker att det är utvecklande och stimulerande att ha andra lärare som ser hennes undervisning. Men det kräver en hel del förberedelse och inte bara av henne som undervisande lärare. Det är också en konst att observera en annan lärares undervisning och elevernas reaktioner på den.

– Det är lätt att koncentrera sig exempelvis på om eleverna är pratsamma eller tysta. Men det väsentliga är att se hur undervisningen bidrar till elevernas lärande och det måste vi lärare träna oss på att se, säger Malin Häggström.

På vilket sätt har det kollegiala lärandet utvecklat dig som lärare?

– Tidigare tänkte jag mycket på vad vi skulle göra på lektionen och vilket material jag skulle använda. Det blev ganska mycket form framför innehåll. Nu har jag allt fokus på eleverna och deras lärande.

ur Lärarförbundets Magasin