Läs senare

Locka fram elevernas nyfikenhet

Ny forskningElever som får arbeta enligt samma metod som riktiga forskare blir mer aktiva och engagerade. För att de ska förstå syftet måste NO-undervisningen också sättas in i ett vardagligt samman­hang. Det menar forskaren Susanne Walan.

Locka fram elevernas nyfikenhet
Foto: Ola Håkansson

I över 20 år har Susanne Walan arbetat som lärarutbildare och sett att många NO-lärare på mellanstadiet saknar metoder för sin undervisning.

– Min forskning utgår från lärarnas behov av fler verktyg, säger hon.

Hon har låtit 12 lärare på mellanstadiet testa en undervisningsmetod som kallas undersökande arbetssätt. Det innebär att formulera en fråga, planera hur man kan ta reda på svaret, genomföra ett test, analysera resultatet och dra en slutsats. Detta finns med som ett centralt innehåll i NO-ämnenas kursplaner för år 4–6. Ändå misstolkar många mellanstadie­­­­lärare begreppet undersökande arbetssätt, enligt Susanne Walan.

– De tror att det handlar om att göra experiment. Men så enkelt är det inte. Genom att ta reda på vilket pH-värde ett ämne har lär man sig varken att formulera en fråga eller att planera hur man kan ta reda på svaret. Det eleverna lär sig är att följa ett recept.

Ett annat problem är att lärare har så få undervisningsstrategier med sig från lärarutbildningen, menar hon.

Efter 21 år som lärarutbildare vid Karlstads universitet vet Susanne Walan vad hon pratar om.

– På 90-talet ansågs det fult att lära ut undervisningsmetoder, varje lärare skulle hitta sitt sätt. Vi lär inte ut så mycket metoder i dag heller, men mer av utrymmesskäl, det är så mycket annat som ska in. Jag vet inte hur det ska gå till, men studenterna behöver helt klart få med sig mer kunskap om olika undervisnings­metoder, säger hon.

Avhandlingen

Susanne Walan disputerade 20 maj med avhandlingen From doing to learning: Inquiry- and context-based science education in primary school, den finns att läsa här.

Men i naturvetenskap räcker det inte bara med en undervisningsstrategi, det krävs ett sammanhang som eleverna kan relatera till.

– Annars förstår de inte varför de gör det de gör och då blir det ointressant, säger Susanne Walan.

I sin forskningsstudie lät hon därför lärarna jobba med ett undersökande arbetssätt i ett sammanhang som intresserade eleverna. Ett exempel som hon lyfter fram är en skola där ny tvål skulle köpas in till klassrummens tvättställ. Lärarna lät det bli en uppgift för eleverna att ta reda på vilken tvål som var bäst.

– Först fick eleverna fundera på vad bäst betyder i det här sammanhanget. När de enats om att den tvål som rengör effektivast var bäst fick de komma på ett sätt att testa det. De kom fram till att exakt likadana smutsfläckar och exakt lika mycket tvål var rätt väg att gå. Sedan fick de ta tid, berättar Susanne Walan.

Eleverna visade stort engagemang och intresse för uppgiften och efteråt var lärarna mycket nöjda.

– De tyckte att det fungerade väldigt bra. I början uttryckte de en rädsla för att det skulle bli kaos i klassrummet och att de skulle tappa kontrollen över undervisningen.

Men så blev det inte, snarare tvärtom.

– En väldigt positiv överraskning för både mig och lärarna var att elever som vanligtvis var ganska stökiga lugnade ner sig och arbetade engagerat.

I början av studien fick lärarna lägga ner lite mer tid på planering, de tyckte till exempel att det var svårt att hitta bra frågeställningar. Ett annat problem inledningsvis var att lärarna glömde bort att komplettera det undersökande arbets­sättet med annan undervisning. Vilket resulterade i att kursplanens mål inte riktigt uppfylldes. Susanne Walan ger ett exempel:

– En klass skulle arbeta med vattnets kretslopp och aggregationsformer. Lärarna utgick från den isiga skolgården och lät eleverna klura ut ett sätt att smälta isen. När jag sedan frågade eleverna om syftet med lektionen svarade de att det var att lära sig att göra undersökningar och att smälta is. De kopplade inte övningen till vattnets kretslopp. Där hade läraren behövt komplettera med en genomgång och kanske en demonstration, säger hon.

Trots det anser Susanne Walan att undersökande arbetssätt är en mycket bra undervisningsmetod som bör spridas till grundskollärare i hela landet.

– Det här är en strategi som jag tror kan funka för alla lärare och elever, inte bara på mellanstadiet, utan även på högstadiet. Egentligen tror jag att den kan vara ännu viktigare där eftersom det har visat sig att en stor del av elevernas intressebortfall när det gäller naturvetenskap sker just under högstadiet.

Men att undersökande arbetssätt i ett vardagligt sammanhang är en metod som funkar för alla betyder inte att den funkar jämt, poängterar Susanne Walan.

– Det är en av många undervisnings­metoder. Andra är till exempel digitala spel, drama eller att bygga modeller. Det viktigaste tror jag är att lärare stannar upp och reflekterar över varför de gör som de gör. Är detta det bästa sättet att undervisa om det här

ur Lärarförbundets Magasin