Ingår i temat
Tala mera
Läs senare

Lösning kräver läsning

Testar en textuppgift elevens matematik­- eller läsförmåga? Anneli Dyrvolds forskning visar att det är viktigt att undervisa om hur man läser och tolkar matematikuppgifter.

av Karin Björkman
28 Okt 2017
28 Okt 2017
Lösning kräver läsning
Bild: Erica Jacobson

Svårt att läsa eller svårt att lösa? Det är titeln på Anneli Dyrvolds avhandling där hon analyserar matematikuppgifter från nationella prov och Pisa.

– Titeln är viktig och sammanfattar det jag utgått ifrån: Är det verkligen matematik vi examinerar eller är det en slags läsförmåga som mer hör hemma i svenskämnet?

Anneli Dyrvold är gymnasielärare i matematik och naturkunskap och har ingått i en nationell forskarskola där ambitionen är att använda redan insamlad data från Pisa och nationella prov.

Hennes forskning handlar om vad i uppgiftstexter som är svårt för elever att läsa och förstå. Finns det speciella egenskaper som gör dem svåra att tolka?

Det handlar om det som uttrycks med ord, men även andra representationsformer som matematiska symboler och olika typer av bilder som tabeller och diagram.

– När jag säger att jag undersökt matematikens språk tänker de flesta intuitivt att det är orden det handlar om, men jag använder ett vidare begrepp som också innefattar matematikens symbolspråk och olika typer av bilder.

I matematisk kommunikationskompetens ingår att både kunna läsa och att producera skriven text. Det finns en risk att lärare tar för givet att elever, genom att lösa olika problem, lär sig det matematiska språket av sig själva, påpekar Anneli Dyrvold.

– När barn ska lära sig att läsa har vi ett strukturerat sätt att undervisa om det. Men att matematikundervisningen behöver fokusera på hur man läser matematisk text tas inte för lika självklart.

Att läsa matematisk text fungerar annorlunda än att läsa litterär text. Du läser den inte nödvändigtvis uppifrån och ner, utan börjar kanske med ett diagram och läser därefter frågan. Två individer kan dessutom läsa textens delar i olika ordning. Hur de olika delarna interagerar är viktigt för textens betydelse, förklarar hon.

Anneli Dyrvolds studier visar bland annat att om uppgifterna innehåller många ord som eleverna är ovana vid att möta i både matematikböcker och i vardagssammanhang finns det en risk för att elever med god läsförmåga gynnas på ett icke önskvärt sätt. Något som i och för sig inte är så förvånande, påpekar hon.

– Det anmärkningsvärda är att det är så i Pisauppgifterna. De är ju noga framtagna av expertgrupper, till skillnad från lärargjorda prov där en enskild lärare inte har samma möjlighet att lägga ner så mycket tid på ordvalet.

Men det finns också egenskaper i uppgiftstexter som är svåra att läsa och som är viktiga att behärska. Då är svårig­heten rimlig, betonar Anneli Dyrvold.

– Det finns en självklar terminologi som du ska kunna. Misslyckas du på provet för att du inte vet vad täljare är så är det rimligt att detta leder till sämre provresultat. Men om det är ord som är kulturellt specifika – och till exempel är svåra för den som inte är uppväxt i en svensk kultur – är det inte en svårighet som är relevant i ett matematikprov.

Anneli Dyrvold

Anneli Dyrvold disputerade 2016 på avhandlingen Svårt att läsa eller svårt att lösa? Aspekter av svårighet i relation till naturligt språk och andra semiotiska resurser i matematikuppgifter.
Umeå universitet.

I matematisk läsförmåga ingår att kunna tolka ord, bilder och symboler och förstå hur de relaterar till varandra.

– Finns det många sådana relationer i matematiktexten är den svårare att lösa. Men det är en relevant svårighet och något vi vill examinera.

Hon anser att det är viktigt att undervisa om hur man läser matematiktexter och hur de olika delarna hänger ihop.

– Det är bra som lärare att vara med­veten om att det inte bara är att säga ”Läs texten en gång till!” utan att det kan handla om hur orden relaterar till exempelvis grafen.

Hon har, efter att hon disputerade, blivit kontaktad av lärare som säger att de känner igen sig i situationen och att de får hjälpa elever att förstå uppgiften. Men när de väl förstått den, kan de lösa den.

– Matematiklärare blir du ofta för att du gillar ämnet. Då kan det hända att du tänker att matematikspråket är ”naturligt” och intuitivt för alla. Det kan vara svårt att förstå vad som gör texten svårtolkad.

Det är viktigt att lyssna till vad det är som eleverna inte förstår eller uppfattar. Låt dem beskriva hur de uppfattar och förstår uppgiften, uppmanar hon. Vad är nödvändig information för att kunna lösa den? Är det något som går att bortse ifrån och ändå komma fram till lösningen?

– Det handlar om att bli mer explicit när du formulerar ett problem eller visar en lösning och vara tydlig med vad alla delarna betyder och hur de relaterar till varandra.

Det finns också många uttryck som är lätt att ta för givet att eleverna tar till sig automatiskt som till exempel ”det ger”, ”vi har” och ”bestäm”.

– Små ord och små syftningar kan vara avgörande för hur du ska tolka texten. Det är viktigt att inse att de, i matematiken, har en exakt betydelse. Det är inte alltid lika viktigt i vardagen.

ur Lärarförbundets Magasin