Läs senare

Lyft in samhällsfrågorna på NO-lektionerna

Elever vill gärna diskutera samhällsproblem. Och forskning visar att elever som får arbeta med verklighetsanknutna frågor får ett ökat intresse för naturvetenskap.

27 Aug 2010

Klimatförändringar, fågelinfluensa, fosterdiagnostik, genmodifierade växter och mat- och hälsofrågor. Det går inte att slå på tv:n eller öppna en tidning utan att möta samhällsfrågor som har naturvetenskapligt innehåll. De flesta elever kommer inte att bli naturvetare men alla möter frågor som rör naturvetenskap genom massmedia. Frågorna är ofta komplicerade och kräver att man kan ta reda på information och vara källkritisk.

– Ungdomar är intresserade av natur­vetenskap, men inte av skolans NO-under­visning. De vill gärna diskutera egna värderingar och samhällsproblem, men ser inte det naturvetenskapliga innehållet och tycker inte att det har med deras liv att göra, säger Margareta Ekborg som är lärare i biologi och kemi och högskolelektor på Malmö högskola.

Forskning visar att elever upplever att de i naturvetenskap ska lära sig ett bestämt innehåll. I de samhällsvetenskapliga ämnena finns ett helt annat utrymme för diskussion. Att få arbeta med relevanta, verklighetsanknutna frågor kan göra elever mer intresserade av NO, anser Margareta Ekborg.

– Det räcker med att slå upp en kvällstidning för att hitta intressanta ämnen! Ta in det i klassrummet och låt eleverna skaffa relevant information och goda argument. Sedan är allt inte lämpligt att arbeta med i skolan. Det måste finnas ett visst ämnes­innehåll, en spänning, olika intressenter och en anledning till att gå vidare.

I kursplanerna lyfts tre aspekter av NO-ämnena fram: kunskap om natur och människa, kunskap om naturvetenskaplig verksamhet samt förmåga att använda kunskaperna för att ta ställning i värde­frågor som till exempel miljö- och hälsofrågor.
Kursplanen är tydlig med att man ska kunna använda sina kunskaper, påpekar Margareta Ekborg.

– Lärare arbetar mest med den första aspekten. Många är ovana vid att arbeta mediekritiskt och behöver hjälp med det.

Tillsammans med nio forskare från Malmö högskola, Högskolan Kristianstad och Umeå universitet undersöker hon vad som händer med elevers intresse och kunskapsutveckling när de arbetar med samhällsfrågor som har naturvetenskapligt innehåll och vad det innebär för lärarna. I studien ingår elever i årskurs 7 – 9.

Forskarna har konstruerat sex autentiska fall som utgår från aktuella ämnen. Varje fall har en lista på vilka kursplanemål som berörs, exempel på frågor och idéer om hur man kan arbeta med media. Tanken är att fallen ska hjälpa lärare att lägga upp lektionerna. I nästa steg hoppas forskarna att lärarna hittar egna fall. Frågorna har oftast ingång i miljö och hälsa och innehåller alla NO-ämnen.

– Vi valde bort en del fall som bara handlar om biologi, som till exempel genteknik, eftersom eleverna redan är intresserade av det ämnet.

Frågorna har olika karaktär. Dels kan de handla om saker eleverna möter i vardagen, till exempel hälsofrågor och träningsmetoder. Innehållet är välkänt, men det är viktigt att lära sig bedöma vad som är rimligt. Fallet i undersökningen bygger på ett tv-program där personer med viktproblem får kost-
och motionsråd.

– Tanken är att eleverna ska se programmet, skriva upp frågor som de undrar över och diskutera i skolan. De ska söka svar på frågorna och kritiskt granska informationen. Sedan redovisar de på valfritt sätt.

Det kan också handla om frågor där det naturvetenskapliga innehållet är välkänt, men ställningstagandet kan bero på till exempel personliga värderingar eller ekonomi. I undersökningen finns bland annat ett fall som handlar om vad som är ett bra bränsle och ett om att operera närsynthet med laser.

Den tredje typen är frågor där naturvetenskap inte kan ge ett säkert kunskapsunderlag och eleverna behöver lära sig att tolka och diskutera källor. I studien finns ett fall som bygger på tidningsartiklar om risker med att använda mobiltelefoner. Artiklarna ger ibland motstridiga uppgifter.

– Frågorna handlar inte om att eleverna ska veta vad som är rätt och fel utan att de ska argumentera, hitta information och ta ställning. Det är ett bra sätt att komma åt allt som undervisningen i naturvetenskap innefattar.

Fallen fungerade olika bra. Att fallen som handlade om hälsa och vad som är ett bra bränsle var populära bland lärarna berodde nog på att de passade in i det de ändå tänkt göra. Lärarna använde ofta frågorna som introduktion, berättar Margareta Ekborg.

– En bra uppgift ska vara aktuell och intressant för eleverna. Där tror jag bränsle­fallet var intressantare för lärarna än för eleverna. De är intresserade av miljöfrågor, men kan vara trötta på koloxid. De intervjuade lärarna tyckte överlag att innehållet och introduktionen var intressant, men att det var svårt att få eleverna att ställa bra frågor och att få grupparbetet att gå framåt. De fick stor frihet att utforma lektionerna som de ville, eftersom forskarna vet att de inte får fortbildning. Men lärarna vågade inte riktigt lita på arbetssättet, tror Margareta Ekborg.

– Samtidigt som lärarna sa att de alltid hade jobbat så här, så var det något speciellt som de hade svårt att sätta fingret på. Lärarna hade behövt tid att tänka och diskutera vissa saker för att arbetet skulle bli något utöver det vanliga. Det finns inte mycket utrymme till det i skolan.

Lärarna hade olika inställning till att låta elever söka information på nätet. En lärare brukade inte låta dem göra det, eftersom man inte vet vad som kommer upp. När eleverna gjorde det i projektet upptäckte han att de fick olika uppgifter på olika ställen och tyckte att det var bra eftersom det gjorde att klassen började diskutera källor.

– Lärarna gav många exempel på intressekonflikter och olika överväganden som förde in debatt. I projektet kom många goda idéer. En lärare gav till exempel respons på elevernas frågor via en webbplattform.

Forskning pågår

I projektet Naturvetenskap för livet – att arbeta med samhällsfrågor i NO-undervisningen ingår nio forskare från Högskolan Kristianstad, Malmö högskola och Umeå universitet. Forskningsgruppen SISC (Science in Social Contexts) består av projekt­ledarna Margareta Ekborg och Britt Lindahl samt Maria Rosberg, Christina Ottander, Mikael Winberg, Eva Nyström, Malin Ideland, Claes Malmberg och Agneta Rehn. Projektet som är finansierat av Vetenskapsrådet påbörjades i januari 2007. Materialet kommer eventuellt att publiceras i bokform.

 

Margareta Ekborg är lärare i biologi och kemi och doktor i ämnesdidaktik med naturvetenskaplig inriktning. Hon arbetar på lärarutbildningarna i Malmö och Umeå. Hennes avhandling från 2003 heter Naturvetenskaplig utbildning för hållbar utveckling?
 

ur Lärarförbundets Magasin