Ingår i temat
Lära genom språket
Läs senare

Mallad matematik

Genrepedagogik ger matteeleverna mallar att gå efter
och hjälp med att tidigt formulera skriftliga svar. Det gynnar särskilt de som har svårt för ämnet, och de som behöver språkligt stöd, menar läraren Ewa Spiers.

22 Nov 2011
Mallad matematik
Svar direkt. Läraren Ewa Spiers låter eleverna tidigt formulera svaret genom att gå ingeom texten och plocka ut uppgiftens beståndsdelar. Foto: Johannes Frandsen

En trappa ned på Husbygårdsskolan sitter en halv femteklass innanför en glasdörr. Läraren Ewa Spiers klickar fram dagens första matteproblem på den interaktiva tavlan.
– Ibland kan det vara bra att läsa en uppgift högt. Så vem vill läsa den här?

En handfull elever lyfter varsin hand. När en pojke läst fortsätter Ewa Spiers att gå igenom de åtta punkter som står tydligt skrivna strax ovanför uppgiften. Det är mallen. Den återkommer hon ofta till i den här berättelsen om genrepedagogik i matematiken.

Mallens fjärde punkt handlar om att plocka ut de tal och begrepp i texten som behövs för att lösa uppgiften. Medan eleverna går igenom textens beståndsdelar stryker läraren under uttryck som ”12 frukter”, ”en tredjedel”, ”äpplen” och ”bananer”. Grunden till svaret har de redan formulerat i steg tre.

– Genom att låta dem skriva ett svar tidigt måste de ta reda på vad det frågas efter i uppgiften, säger Ewa Spiers.

Med hjälp av mallen kan eleverna strukturera problemet och på köpet få en hållbar metod som kan användas till olika uppgifter, förklarar hon.Foto: Johannes Franden
I Husby, nordväst om Stockholm, bor nästan 12 000 personer. Arbetslösheten är runt åtta procent. Några kliv från tunnelbanestationen ligger Husbygårdsskolan insprängd i en nedförsbacke mellan höghus byggda i början av 1970-talet. Fasaderna lyser nyrenoverat i grönt och rött med kritvita balkonger. Renoveringen har inte varit populär bland vissa föräldrar. Hyrorna har ju höjts, förklarar Ewa Spiers.

Hon har jobbat här sedan slutet av 1980-talet och konstaterar att eleverna inte haft några större problem med rena siffertal genom åren. När det kommer till benämnda tal, det vill säga ordproblem, så blir det värre. Det har med språkutveckling att göra, menar hon. Många har andra modersmål än svenska. En av klassens elever har bara varit i Sverige i tre veckor.

För några år sedan fick Ewa Spiers, som en av två lärare på Husbygårdsskolan, ett erbjudande från Stockholms stad om att gå en fortbildningskurs i genrepedagogik. På kursen lärde hon sig att jobba med språket i matematiken och matematiska texters olika genrer. Nu använder hon genrepedagogik ungefär halva undervisningstiden.

Men egentligen har genrepedagogiken inte förändrat hennes grundläggande sätt att jobba på. Det beror på att hennes elever aldrig haft samma förutsättningar som de från andra, mindre segregerade områden, när det gäller språket.

– Även om jag inte varit lika strukturerad tidigare så har jag har alltid jobbat språkmedvetet. Jag måste det. Det går inte bara att låta dem sitta med matteboken eller släppa dem med ett: ”Läs den här texten!”. Vi behöver gå igenom svåra ord och sätta in orden i handlingen, säger Ewa Spiers.

På kursen upplevde hon, och flera andra lärare som deltog, att det blev tjatigt att göra om allt så många gånger. Tempot kändes lågt. Men när hon intervjuade elever efter lektionerna visade det sig att de oftast tyckte tvärtom.

– Genrepedagogik bygger på att man ska göra uppgifterna väldigt många gånger. När man märker att en elev lärt sig skalar man av henne eller honom, säger Ewa Spiers.

Avskalning låter obehagligt. Men det är det inte, berättar hon. Det kan till exempel göras med plastmuggar. Varje elev får tre muggar. Från början har alla en grön mugg framför sig. Den som byter till gul visar att det börjar bli svårt. En röd betyder att eleven ”är helt borta”. De som sitter med grön mugg vet att de ska kunna förklara för klassen om läraren ber om det.

– De med grön mugg kan fortsätta på egen hand när allt tas om igen. På det sättet skalar man av elever som ändå hänger med. Samtidigt slipper de som inte riktigt förstår att tala om det för hela klassen.

Dagens lektion går ut på att ge eleverna en struktur. Sedan får de testa om den strukturen fungerar i boken.

– Hämta era matteböcker och skrivhäften nu. Behåll pappret med de åtta stegen, säger Ewa Spiers.

Eleverna reser sig och skyndar fram och tillbaka från sina träskåp. Ewa Spiers klickar återigen fram en uppgift på den interaktiva tavlan. Den här gången kommer den från klassens vanliga mattebok.

Hon ritar tre fiskar av olika storlek bredvid texten. En väger 170 gram och en annan 235. Storgäddan ska väga dubbelt så mycket som de två tillsammans, läser en tjej högt.

De följer mallen. Någon formulerar svaret. Två tjejer turas om att gå fram och räkna. Den ena adderar och den andra multiplicerar.

– Kan vi komma överens om att mallen fungerade på den här uppgiften nu? säger Ewa Spiers.

I 1980-talets Australien rapporterades att elever från socialt utsatta områden lyckades sämre i skolan än de som kom från mer välbärgade områden. Landets språkforskare och lärare bestämde sig för att gemensamt lösa problemet. Genrepedagogiken utvecklades. Kortfattat handlar det om en mer språkinriktad undervisning. Det ska leda till att undervisningen blir mer likvärdig, oavsett vilken språkbakgrund eleverna har. De får lära sig både ämnet och det ämnesspecifika språket.

En av nackdelarna med genrepedagogik är att det tar tid. Men det är i och för sig också en fördel, resonerar Ewa Spiers. Ibland blir det för många moment i matematikundervisning och då kan det vara bra att stanna upp.

– Det är så mycket man måste kunna i dagens samhälle och allting kan inte stoppas in i skolan. Eleverna måste få hållbara metoder för att lära sig att själva söka kunskap. Det och att de kan läsa och skriva ordentligt är det viktigaste vi lärare kan ge dem.

En annan nackdel med genrepedagogik är att de duktigaste eleverna inte alltid utmanas, menar hon. Att följa en mall skapar trygghet, en trygghet som duktiga elever oftast redan har. Men när de kommer till svårare uppgifter är det ändå bra att de kan plocka fram en mall och få in rätt tänk, förklarar Ewa Spiers.

Just nu har hon ingen egen klass. De är i stället tre kollegor som delar på två klasser. Det så kallade ”trelärarsystemet” är en extraresurs. Eleverna delas upp i halvklasser i alla ämnen, oftast efter vilken kunskapsnivå de ligger på. Men det gäller inte i matematik. Där delas de i stället upp för att undervisningen ska kunna bli mer praktisk. Halva klassen får ha matematik utomhus, eller jobba i matteverkstaden. Andra halvan får sitta i lektionssalen.

Ibland agerar Ewa Spiers också speciallärare. De som av olika anledningar inte hängt med i veckans arbete får då extra stöd enskilt.

Genrepedagogiken är alltså extra användbar på skolor med övervägande flerspråkiga elever. Men den passar också på andra skolor, menar Ewa Spiers.

– Pisa och Timss och allt vad undersökningarna heter visar ju att mattekunskaperna faller generellt. Inte bara på invandrartäta skolor.

Att hon bara använder genrepedagogik halva tiden beror på att den ibland är onödig. När eleverna lär sig matematik som inte fokuserar på språket lika mycket, till exempel rena räkneoperationer, behövs inte alla åtta stegen. Däremot är det alltid bra med en mall att gå efter, förklarar Ewa Spiers.

Hur elevernas resultat har påverkats sedan genrepedagogikens ankomst är det för tidigt att uttala sig om. Det har bara gått något år. Men i kombination med mer praktisk matematik har genrepedagogiken gjort eleverna mer medvetna om vad de gör. Känslan är därför att resultatkurvan pekar uppåt. Markant faktiskt, understryker Ewa Spiers.

– Har de språket går oftast de andra ämnena bättre. Jag har ju de här eleverna i både svenska, matte och engelska och det är färre som har problem nu.

En mall för ordproblem

Ewas Spiers mall för benämnda tal består av åtta steg.

1. Eleverna ska först läsa uppgiften och, 2, sedan komma fram till vad det frågas efter.

3. Därefter är det dags att formulera svaret. Exempelvis: ”Det är __ bilar i garaget.”

4. Eleverna ska sedan plocka ut de begrepp och ord som behövs för att lösa uppgiften. Antingen genom att stryka under eller skriva upp.

5. Därefter väljer de vilka räknesätt som behövs.

6. När uträkningen är gjord, sammanfattas svaret i en vald enhet, 7.

8. Om eleverna tycker att uppgiften är svår, kan de som ett sista steg rita en bild för att förtydliga för sig själva.

ur Lärarförbundets Magasin