Ingår i temat
Tala mera
Läs senare

Matematik – en väg till svenskan

Nyanlända och andra flerspråkiga elever lär sig ämnet bäst om de under­visas på både svenska och sitt modersmål, enligt forskaren Eva Norén.

28 Okt 2017
Matematik – en väg till svenskan
Bild: Erica Jacobson

Matematik är ett kommunikationsämne där eleverna – och lärarna –måste kunna uttrycka sig och resonera språkligt, både skriftligt och muntligt. Kraven ställs på sin spets när det gäller nyanlända och andra elever som inte kan så mycket svenska, för då blir svårigheterna tydliga. Det konstaterar matematikdidaktikern Eva Norén.

– Det är väldigt svårt att lära sig något som man inte kan prata om. Lösningen är att se alla språk som en resurs. Vissa lärare är rädda att eleverna inte ska lära sig svenska om de undervisas även på sitt förstaspråk, men det är en missuppfattning. Språken hänger ihop– en satsning på det ena gynnar även det andra.

Men det är viktigt att skilja på skolspråket och vardagsspråket, påpekar Eva Norén. Det senare kan nyanlända lära sig på ett par år, men att behärska det ämnesspecifika akademiska språket kräver vanligtvis minst fem år i skolan.

Många nyanlända elever har ett matematikspråk, men kanske på arabiska. Då är det naturligtvis en fördel om de kan använda det även här. Förstaspråket förenklar inlärningen av både matematiken och de svenska begreppen. Eleverna behöver inte lära sig svenska först och matematiken sedan; matematiken kan tvärtom vara ett sätt att lära sig svenska.

I det arbetet är matematikläraren betydelsefull, inte minst på högre stadier där det oftast bara är läraren som behärskar det matematiska skolspråket. För att eleverna ska kunna utveckla det behöver undervisningen också bedrivas språkligt. De bör alltså inte lämnas för mycket åt sig själva, för tyst eget arbete är inte så gynnsamt för fortsatt lärande.

Det är viktigt att de flerspråkiga eleverna verkligen inkluderas i de samtal som pågår i klassrummet. Om de känner sig alltför bedömda utifrån sina svenskkunskaper – alltså hur de säger något snarare än vad de säger – finns en risk att de tystnar.

För att nyanlända ska våga ta för sig rekommenderar Eva Norén också lärare att stärka deras identitet och självkänsla, till exempel genom att intressera sig för och ställa frågor om deras förstaspråk och tidigare matematikundervisning.

Man kan lära sig räkna till tio på språket eller låta eleverna visa hur de gör uppställningar. Det brukar också vara roligt att diskutera talraden; för att räkna till hundra används 100 ord i vissa indiska språk, tio på kinesiska och 28 – tror jag det är – på svenska.

Eva Norén

Eva Norén är lektor och studierektor vid institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik på Stockholms universitet. Hon föreläser för blivande lärare och forskar om flerspråkighet och matematikundervisning.

Lärare som behärskar något av elevernas förstaspråk ska självklart använda det när det passar, menar Eva Norén. Övriga lärare får söka språklig hjälp där den står att finna – hos modersmålslärare, lärare i svenska som andraspråk och studiehandledare.

Matematiklärare kan också sätta sig tillsammans och granska sina läromedel, för att upptäcka vad som är svårbegripligt för elever som inte behärskar svenska så bra. Då blir det naturligt att också fundera på hur det svåra ska förklaras. Ett bra sätt är att ta reda på vad eleverna eventuellt redan kan inom ämnesområdet och utgå ifrån det. Man kanske inte går igenom varje sida i läroboken, men får ändå med det viktigaste.

En annan möjlighet är att låta elever hjälpa varandra. I en klass där flera har samma förstaspråk kan det ibland vara bra att låta dem bilda en egen grupp.

– Eleverna är dessutom ofta duktiga på att hitta användbara verktyg på nätet. Skolverket har till exempel ett lexikon där termer översätts till olika språk och på webbmatte.se finns filmer om olika matematikområden, från årskurs sex till och med gymnasiet. De sidorna är populära bland flerspråkiga elever.

Eva Norén manar även lärare som har många nyanlända elever – kanske från flera olika länder och med mycket skiftande förkunskaper – att ställa rimliga krav på sig själva och den egna undervisningen.

– Det är jättesvårt att i sin klass samtidigt ha nyanlända som är på helt olika nivåer i matematiken. Det gäller att testa olika saker för att se vad som hjälper varje enskild elev. Som lärare får man vara glad för de goda resultat som nås och inte känna sig misslyckad när ett inslag i undervisningen ibland inte fungerar så bra.

ur Lärarförbundets Magasin