Läs senare

Matematik i fokus – både i Sverige och utomlands

Kommer vi att få en gemensam europeisk kursplan i matematik?

26 Aug 2010

Det händer som bekant mycket i den svenska skolan just nu när det gäller matematik. Läroplanen är klubbad och arbetet med kursplanerna fortskrider. Både regeringen och oppositionen har också presenterat idéer om hur utvecklingen ska se ut de närmsta åren.

Och vi i Sverige är inte ensamma. Också i andra länder pågår eller förbereds reformarbete med styrdokument och kursplaner i matematik, bland annat i Norge och Finland. I flera länder märks dessutom ett nytt intresse för matematik i medierna.

NCM informerar på sin hemsida i stort sett dagligen om nyheter inom matematik­utbildningsområdet. Här är några av de viktigaste under sommaren:

Foto: Nicke JohanssonI början av juli presenterade Regeringen en promemoria om satsningar inom utbildningsområdet. Förslagen omfattar bland annat utökad undervisningstid i matematik på lågstadiet och en förlängning till och med 2012 av de pågående satsningarna MNT och Läsa-skriva-räkna. Regeringen har också beslutat införa spetsutbildningar i bland annat matematik på högstadiet. En gissning är att det kommer fler MNT­-initiativ när regeringen tagit ställning till Teknikdelegationens förslag och reaktionerna på den remiss som skickades ut i somras.

Socialdemokraterna har presenterat ett vägvalsdokument med prioriterade frågor för de kommande åren. Partiet vill öka lärartätheten till 9 lärare per 100 elever med målet att Sverige om fem år ska ligga bland de tio bästa i Pisa-undersökningen inom matematik, läsförståelse och naturvetenskap.
De rödgröna vill också starta en försöksverksamhet i fem kommuner där man prövar att ge elever rätt till undervisning i matematik på deras modersmål.

Den 1 augusti trädde den nya skollagen i kraft, och den 12 augusti publicerades den nya läroplanen för förskolan med tydligare mål för barnens lärande i bland annat matematik. Skolverket har fått i uppdrag att ta fram förtydliganden och kompletteringar samt stöd- och stimulansmaterial till implementeringen.
Underlag för detta arbete har regeringen samlat i en särskild promemoria. För matematikens del nämns här sex aktiviteter som ett sätt att konkret närma sig läroplanens mål och där matematiken kan urskiljas, undersökas och upplevas: räkna, lokalisera, mäta, konstruera, leka och förklara.

När det gäller grundskolans kursplaner bereds de för närvarande inom regeringen och beslut väntas inom kort. Gymnasiets kurs­planer har under sommaren varit ute på remiss och arbetet fortsätter nu på Skolverket.

Som tidigare nämnts så pågår det en översyn av styrdokument och kurs­planer i matematik även i andra länder, bland annat i Norge och Finland. Intressant är också det som händer i USA. Där presenterades i början av sommaren ”Common Core State Standards” för engelska och matematik, historiska dokument som snabbt antagits som kursplaner i en majoritet av delstaterna. Reformen följs nu upp med naturvetenskap och teknik och med en mycket stor satsning på att utveckla ett tillhörande nationellt provsystem. Kommer det pågående samarbetet inom EU att leda till motsvarande utbildningsreform som i USA? En gemensam europeisk kursplan i matematik med EU-gemensamma prov?

Även utanför skolans område ser vi hur matematiken uppmärksammas. Exempelvis produceras allt fler inspirerande och välskrivna böcker, och ledande dagstidningar i främst England och USA har startat artikelserier där framstående matematiker berättar om ämnets rikedomar. Förra året publicerades till exempel Marcus du Sautoy’s artikelserie Sexy maths i The Times. I sommar har Ian Stewart påbörjat en ny serie i The Telegraph. Du hittar länkar, och mycket mer, på ncm.gu.se/nyhetslista.

Bengt Johansson är hedersdoktor och föreståndare för Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM). Han är ledamot av Lärarförbundets ämnesråd för matematik och 2009 års vinnare av Kunskapspriset.

ur Lärarförbundets Magasin