Läs senare

Matematik ur 41 perspektiv berikar undervisningen

17 Nov 2010

Jag har inga elever med invandrarbakgrund i min klass. Därför undrade jag om boken Kulturmöten i matematiken skulle tillföra mig något, men min undran övergick direkt i intresse och engagemang eftersom boken berikade mig, både som lärare och som människa.

I det första kapitlet läser jag om lärare och elever som invandrat till Sverige och som genom sina iakttagelser och erfarenheter av den svenska skolan och den svenska kulturen både kritiserar och lovordar den. Författarna presenterar vidare hur bland annat talens namn, tal och begrepp, grundläggande aritmetik, algoritmer, klockan och kalendern lärs ut på 41 olika språk och kulturer världen över.

Jag inser när jag läser att det finns många likheter med hur vi lär oss matematik i Sverige men också att det finns stora skillnader. Det i sin tur kan skapa förvirring hos en elev som kommer till Sverige med andra matematikkunskaper än de som vi lär ut här. Övergången från att kommunicera matematik på sitt modersmål till att göra det på ett andraspråk är inte alltid så lätt. Det sätt man uttrycker sig på för att beskriva tal och för att bygga upp begrepp kan se mycket olika ut i olika kulturer och på olika språk. En elev med invandrarbakgrund bör därför ha tillgång till sitt modersmål och det nya undervisningsspråket parallellt i matematikundervisningen för att eleven ska ha möjlighet att utveckla nya matematiska ord och begrepp på det nya språket. Vid byte av undervisningsspråk tappar barnet under en tid förutsättningarna för att vidareutveckla sitt kunnande och riskerar att få börja om från början på det nya språket. En modersmålslärare som arbetar tillsammans med en lärare känns därför som en självklarhet.

Den mottagande läraren måste ha kännedom om hur den enskilda eleven har lärt sig matematik på sitt språk och i sin kultur. Detta för att läraren ska ha förståelse och kunskap om hur man ska möta eleven och samtidigt låta eleven få behålla den matematikkunskap han eller hon har med sig och inte låta den stanna av på grund av kulturella, språkliga och matematiska skillnader.

I kapitel 2 och 3 finns många hänvisningar till forskning inom det språkliga och matematiska området vilket gör mig nyfiken på att läsa mer.

I den andra delen av boken presenteras skolmatematik, språk för språk. Att sträckläsa det känns lite segt men att göra nedslag i det språk som är aktuellt för berörd elev ger en förståelse hos läraren som kan vara avgörande för elevens fortsatta matematikutveckling. Till boken hör också en webbplats som tyvärr inte är i funktion när detta skrivs. Där ska man bland annat kunna ta del av en föreläsning kring boken som ges av författarna. En viktig och intressant bok för alla. Läs den!

Kulturmöten i matematikundervisningen

Wiggo Kilborn, Madeleine Löwing

Studentlitteratur

ur Lärarförbundets Magasin