Läs senare

Matte på rätt nivå

För lärarna på Nydalaskolan i Malmö har det obligatoriska bedömningsstödet i årskurs 1 blivit både en trygghet och en ryggrad. Resultaten bildar basen för en stor del av undervisningen.

Matte på rätt nivå
Färgkodat. På Nydalaskolan finns en välutrustad matteverkstad. Lådorna har olika färger och här hittar eleverna uppgifter kopplade till de olika förmågorna. Foto: Emil Malmborg

Det är drygt halvtid in på höstterminen. Linda Swärd, ämnes­lärare och mentor i 1A, är på väg över skolgården i den skånska novembervinden. Utanför klassrummet skalar eleverna av sig det som är blött och vått efter rasten.

För några månader sedan gjorde skolans ettor det första testet i Skolverkets obligatoriska bedömningsstöd i matematik för årskurs 1. En och en satt eleverna tillsammans med sin lärare i matematik, gjorde övningar och svarade på frågor. Genom att sammanställa och analysera svaren, både för varje elev och för hela klassen, har lärarna sedan planerat den fortsatta undervisningen.

Här på Nydalaskolan i Malmö har eleverna ämneslärare redan från årskurs 1. Linda Swärd och kollegan Tuva Ingemarsson, som är mentor i 1D, har delat upp sina klasser så att Tuva Ingemarsson undervisar båda klasserna i svenska och NO och Linda Swärd i matte och SO.

– När man ska ha enskilda samtal tror jag inte man ska ha för många elever, då riskerar man att tappa i kvalitet, säger Linda Swärd.

Samtidigt framhåller Linda Swärd vikten av att skapa en bra rutin på skolan för hur man organiserar arbetet kring bedömningsstödet.

– Jag och Tuva pratade ihop oss redan före sommaren och satte oss in i materialet så att vi kände oss trygga med det och vad som förväntades av oss, säger hon.

Ämneslärare. På Nydalaskolan är lärarna ämneslärare redan från årskurs 1. Tuva Ingemarsson undervisar två klasser i svenska och NO.

Inne i klassrummet har Linda Swärd förberett lektionen och skrivit upp på tavlan vad klassen ska arbeta med. Resultatet av bedömningsstödet visade att många elever har svårt med begreppen hälften och dubbelt och därför fokuserar klassen extra mycket på det just nu.

Testsituationen, som Skolverkets bedömningsstöd innebär, är inget nytt för matematiklärarna på skolan. Sedan flera år tillbaka har de använt ett eget system med diagnoser som utgår från boken Förstå och använda tal av Alistair McIntosh. Och precis som Skolverkets material föreslår har de under åren fört in resultatet i ett rutnät så att det blir synligt vilka luckor eleverna har. På så sätt blir det också tydligt hur undervisningen ska anpassas, både individuellt och klassvis.

På Nydalaskolan har man valt att färgkoda sitt system med rutor. Det eleverna klarat av är grönt, luckorna är röda. Linda Swärd kallar det för klassens gräsmatta.

– Ni vet att vi har lite ogräs kvar här när det gäller hälften och dubbelt och därför ska vi jobba mer med det i dag, säger hon till klassen och presenterar de olika stationerna med spel, tärningar och annat material som hon plockat fram.

Lärarna på Nydalaskolan har kommit överens om att använda bedömnings­stödet inte bara i årskurs 1 utan även i tvåan och trean. Lärarna vill försäkra sig om att de får så mycket information som möjligt om varje elev för att kunna ge rätt stöd och utmaningar.

Ettorna gjorde testen, både i svenska och matematik, under september. En bra tid på terminen, tycker Tuva Ingemarsson. Då har eleverna hunnit bli lite varma i kläderna efter sommaren, vant sig vid sitt nya klassrum och vid tider och rutiner. Och samtidigt finns det gott om tid kvar att sätta in relevant stöd. På vårterminen gör de testet i januari.

– Under de dagar vi testar rensar vi schemat och har en särskild planering för att kunna koncentrera oss på det här. Eftersom läraren sitter med var och en av eleverna går fritidspedagogerna in och tar klassen vid de tillfällena, berättar Tuva Ingemarsson.

Tuva Ingemarsson tycker att bedömningsstödet är en tillgång när det gäller att följa elevernas individuella utveckling.

– Som lärare vet du oftast vad eleverna behöver öva mer på, men bedömningsstödet gör att vi får det svart på vitt. Det ger oss ett bra underlag att arbeta vidare med. Det är tydligt vad vi ska göra och vad eleverna faktiskt ska kunna för varje årskurs. Det är också en trygghet att materialet kommer från Skolverket, tycker hon.

Bedömningsstöd

  • Sedan 1 juli 2016 är det obligatoriskt att använda bedömningsstöd i svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 1.
  • Syftet är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning.
  • Bedömningsstöden i matematik handlar om elevernas taluppfattning, i svenska om deras läs- och skrivutveckling.
  • Eleverna gör uppgifterna antingen i en klassrumssituation eller enskilt tillsammans med en lärare.
  • På Skolverkets webbplats finns bedömningsstöd även i andra ämnen och årskurser men de är inte obligatoriska.

Källa: Skolverket

Förutom att stödet gör det lättare att upptäcka luckor blir det också tydligt om någon behöver ytterligare utmaningar.

– Vi ska inte slösa bort elevernas undervisningstid genom att träna på det de redan kan. Om någon är redo för multiplikation och sugen på det så får de börja, säger Jessica Håkansson, speciallärare i matematikutveckling på skolan, som just kommit in i klassrummet för att visa resultaten från senaste mattetestet.

Även om mycket i bedömningsstödet handlar om elevernas individuella kunskaper har lärarna på Nydalaskolan kommit fram till att de också ska presentera resultatet på gruppnivå för hela klassen. Inga namn nämns i det sammanhanget men klassen får se vad de kan och vad de behöver öva mer på. I samband med det får eleverna också vara med och välja tre fokusområden, till exempel hälften och dubbelt. När de jobbat klart med de områdena görs ett nytt test på just de delarna. Sedan är det dags att välja tre nya fokusområden.

Jessica Håkansson klickar fram det röd-gröna rutsystemet på tavlan och visar både de gamla och de nya resultaten bredvid varandra så att eleverna kan se vilka framsteg de gjort. Ett spontant jubel utbryter.

– Genom att vi jobbar med fokusområden, testar flera gånger och regelbundet visar eleverna deras framsteg blir de både delaktiga i och medvetna om sitt eget lärande. Och eftersom vi hela tiden fokuserar på gruppen när vi visar resultaten blir eleverna också mer motiverade att hjälpa och förklara för sina klasskamrater, säger Jessica Håkansson.

Det finns flera fördelar med att analysera hela klassens resultat, menar lärarna på Nydalaskolan. Bland annat underlättar det när de delar in eleverna i smågrupper. Ibland passar det att arbeta tillsammans med en kompis som kommit ungefär lika långt men olika kompetenser kan också ge andra perspektiv.

– Det är ju väldigt olika hur långt barnen kommit. Är det några elever som behöver träna extra på något kan jag göra en station med uppgifter som passar just dem, säger Linda Swärd.

På Nydalaskolan arbetar lärarna med resultaten från bedömningsstödet hela terminen. Även om arbetsinsatsen är hög under perioden då testerna görs kan de använda sig av vad de visar i undervisningen under långt tid.

Överlag anser lärarna på Nydalaskolan att bedömningsstödet är bra. Det ökar chansen till likvärdighet över landet och att alla elever får samma grund. För en lärare som inte känner sina elever är det ett bra tillfälle att få reda på vilken nivå eleverna ligger på.

– Är det någon som ligger på en låg nivå så kan du göra en insats direkt. Eller börja utmana en elev som ligger på en hög nivå. Även om testet är en summering av elevernas nuvarande kunskap har vi valt att använda det formativt och låta undervisningen utgå från resultatet, säger Jessica Håkansson.

Organisera för bästa resultat

En förutsättning för att lärare ska kunna använda det obligatoriska bedömningsstödet i årskurs 1 är gott om tid och en bra organisation. Samtidigt är det just det många saknar.

– Arbetet ser väldigt olika ut på skolorna. De som kommit i gång är överlag positiva. Men många tycker att det tar mycket tid och här gäller det att skolledningen ser till att organisera så att det fungerar, säger Anna Jeppsson som är språk-, läs- och skrivutvecklare på Pedagogisk inspiration, en stödjande avdelning inom grundskoleförvaltningen i Malmö stad.

Det är aldrig enkelt att bedöma elevernas kunskaper, menar Anna Jeppsson, men hon tycker att Skolverkets bedömningsstöd är ett bra hjälpmedel. Det är ett konkret och färdigt material som ger en bra bild av elevens kunskaper och en likvärdighet över landet.

– Det ger lärarna ett gemensamt språk för att tala om elevernas läs- och skrivutveckling och deras taluppfattning, säger hon.

Något som Anna Jeppsson och hennes kollegor trycker hårt på när de besöker skolor är att bedömningsstödet ska användas framåtsyftande.

– Det finns en fara om man bara använder det summativt, som en avcheckning. Tanken är ju att lärarna ska använda resultaten som ett underlag för den fortsatta planeringen, säger hon.

ur Lärarförbundets Magasin