Läs senare

Matteångest vanligt även bland lärare

Panik, förlamande skräck eller en impuls att fly allt vad matematik heter. Matematikångest kan yttra sig på många olika sätt och finns bland både barn och vuxna, elever och lärare. Men det finns bot, berättar Derek Haylock, brittisk nestor inom matematikundervisning.

av Marianne Nordenlöw
23 Jan 2017
23 Jan 2017

Derek Haylock, lärarutbildare  och läroboksförfattare, har gått igenom merparten av all forskning om så kallad matematik­ångest. Fenomenet är väl beforskat främst i Storbritannien och USA.

Derek Haylock

Derek Haylock är konsult och författare inom matematikutbildning. Han är Senior Fellow in Education vid University of East Anglia, Norwich, Storbritannien. Han har skrivit bland annat Mathematics Explained for Primary Teachers (SAGE).

Vad är matematikångest?

– Först vill jag säga att det är normalt för elever att oroa sig lite för sitt skolarbete. En lagom nivå av oro kan till och med vara positiv. Men forskning visar att det finns ett specifikt fenomen som vi kallar ”matematikångest”, en särskild form av ångest inför just det här ämnet. Det är en komplex, känslomässig reaktion som karaktäriseras av rädsla, fruktan, panik och undvikande. Reaktioner av den omfattningen har inte observerats inom något annat skolämne. Denna ängslan hämmar individens förmåga att lära sig och göra sitt bästa i matematik.

Finns det olika slags matematikångest?

– Ja, liksom inom allt mänskligt finns det grader även av detta. Varje individ kan uppleva en eller flera yttringar.

Matematikångest kan vara att …

  • känna panik eller skräck inför matematikuppgifter, särskilt i sociala situationer
  • inte kunna tänka klart eller komma ihåg sådant man egentligen kan
  • vara överdrivet orolig för att svara fel vara övertygad om att inte kunna matematik
  • förvänta sig att göra dåligt ifrån sig
  • utveckla strategier för undvikande
  • förvänta sig att inte förstå
  • fly till att lära sig utantill och förlita sig på att memorera regler och formler

Vilka bevis finns det för det?

– I min egen forskning har jag intervjuat lärarstudenter som gick ett program för att undervisa yngre barn, om vad de kände inför att undervisa i matematik. Svaren avslöjade att en betydande andel av studenterna hade verklig ångest inför ämnet.

– Andra studier, av bland andra Bursal och Paznokas, bekräftar att det här är ett särskilt problem bland lärare för yngre åldrar, som inte är ämnesspecialister. Annan forskning tyder på att matematikångest är brett utbredd bland vuxna i allmänhet. Många känner ångest, hjälplöshet, rädsla, ogillande och till och med skuld relaterat till matematik. Skuldkänslor förekommer särskilt bland akademiker som tycker att de borde känna sig mer säkra på ämnet.

Vilka är orsakerna?

– Problemet hänger ihop med den allmänna bilden av matematik som viktig men tyvärr också som svår, något för ”smarta” personer. Ibland ses det också som ett manligt område. Det uppfattas som en massa regler att komma ihåg och frågor där svaren är antingen rätt eller fel, så att misstag blir mycket tydligare än i andra ämnen.

– Matematikångest förs över till barn från föräldrar och lärare som själva känner sig osäkra i ämnet, visar forskning av Burnett och Wichman. En annan studie, av Beilock med flera, visar att ”när individer med matematikängslan är kvinnliga grundskollärare, får det negativa konsekvenser för hur deras kvinnliga elever presterar i ämnet”.

Vilka är de viktigaste orsakerna till svårigheterna, enligt dig?

– En av de viktigaste orsakerna anser jag är ett särskilt sätt att undervisa, det sätt som matematik ofta har lärts ut på för yngre åldrar. Där är Karen Newsteads forskning särskilt avslöjande. Hon jämförde två sätt att undervisa. Det ena var traditionellt, där läraren visade, eleverna sedan övade och där problem beskrivna i ord gavs först efter att man övat på metoderna. Det andra var alternativt, där elever använde och diskuterade sina egna strategier för att lösa problem och där icke-rutinuppgifter och diskussioner var det primära. Newsteads viktigaste resultat var att elever som fick traditionell undervisning visade mer matematikångest än de som undervisades på det alternativa sättet.

– Jag tror också att problemet hör samman med att du kan nå viss framgång i ämnet genom att lära dig utantill, utan att behöva förstå.

Derek Haylocks 10 tips mot matteångest

  1. Undervisa för meningsfullt lärande, snarare än för procedurräkning och lärande utantill. All forskning tyder på att det senare leder till mer ängslan. Elever oroar sig för att inte komma ihåg de rätta reglerna. Det viktigaste för yngre elever är att lära sig se samband, inte att lära sig isolerade regler.
  2. Var uppmärksam på elever som verkar väldigt ängsliga. Det gör skillnad att ingripa. Minska elevernas oro genom uppmuntran och genom att inte utsätta dem för onödig press.
  3. Begränsa inte matematiken till uppgifter som är rätt eller fel.
  4. Var tydlig med att misstag är välkomna! Skapa ett klassrumsklimat där misstag och missförstånd tas väl emot, där eleverna vet att lärarna vill att de frågar och vill veta om de inte förstår.
  5. Skapa balans mellan utmaningar och framgångar. Barn svarar på utmaningar, men om de lyckas för sällan kan det leda till låg självkänsla och oro.
  6. Belöna inte enbart rätta svar. Uppmuntra, kommentera och notera även bra idéer, framsteg på olika plan, kreativt tänkande, att våga försöka och ta risker.
  7. Ge tid att tänka. En del barn behöver mer tid att tänka än andra, så betona inte att de måste räkna eller svara snabbt.
  8. Gör matematiken rolig. Det gör det mer troligt att elever vill medverka och inte känner sig hämmade.
  9. Förmedla en positiv attityd till matematik. Undervisa med entusiasm, humor och visa att du tycker om och värdesätter ämnet.
  10. När du ger någon form av bedömningsuppgift, var tydlig med att huvudsyftet är att hjälpa dig att se hur väl du har under­visat, för att du ska göra det bättre i framtiden.

Vilka konsekvenser kan oron få?

– Det finns tydliga bevis på att matematikångest påverkar elevens förmåga att prestera till sin fulla potential. Det finns två huvudskäl till det. Dels hämmar ängslan arbetsminnet, dels leder den till undvikande. Det blir en ond spiral: en elev som undviker ämnet får allt lägre kompetens, deltar allt mindre och riskerar därmed att hamna utanför i ämnet. Sammantaget leder matematik­ångest till osäkerhet och överdriven försiktighet i ovana situationer.

– Forskning visar att ängslan för matematik förstärker beroendet av att lära sig utantill, ett lärande som inte är meningsfullt, eftersom det inte skapar kognitiva kopplingar. Att lära sig utantill utan att förstå ökar alltså matematikångesten, vilket i sin tur förstärker ett inlärningssätt som stödjer sig just på utantillärande.

– Så gott som alla vuxna som lider av fenomenet härleder det till skoltiden. Det uppstår alltså i skolan men blir kvar i vuxen ålder. Eftersom det även är så utbrett bland lärare för yngre barn finns det belägg för att det kan kopplas till mindre effektiv undervisning.

Kan ”ångest” misstas för ”oförmåga”?

– Det bör den inte göra. Även högpresterande elever kan hämmas av alltför mycket ängslan för ämnet.

I vilka åldrar uppstår denna ängslan?

– Fenomenet brukar observeras hos barn från cirka nio års ålder. Intressant forskning av Newstead och McLeod tyder på att nio- till elvaårsåldern är särskilt kritisk när det gäller känslomässig utveckling och att forma värderingar. Den inställning man då har till matematik tenderar att hålla i sig. Lärare för yngre barn har alltså ett stort ansvar.

Vad känner du själv för matematik?

– Jag är förstås mycket positivt inställd – men det skulle ta en hel artikel till att berätta om!

Alla artiklar i temat Ämnet som väcker känslor (5)

ur Lärarförbundets Magasin