Läs senare

Mental träning löser matteproblem

Många barn och unga ser sig själva som helt odugliga i matematik. I Umeå får eleverna mental träning för att stärka självförtroendet i ämnet. Resultatet blir att fler elever når godkänt betyg.

av Ingvar Lagerlöf
23 Jan 2017
23 Jan 2017
Mental träning löser matteproblem
Tydliga mål. Efter varje arbetspass skattar eleverna sin utveckling i ett protokoll. Foto: Johan Gunséus

– Matematik är styrketräning för hjärnan!

Läraren Mike Bergström har bett eleverna att fundera på vad de kan använda matematik till och kan inte låta bli att ge sin egna kärnfulla sammanfattning. Eleverna sätter genast i gång att skriva och några skrattar till. Det verkar inte vara första gången de funderar över meningen med detta trassliga skolämne.

Det är ingen tillfällighet att Mike Bergströms metafor är hämtad från idrottens värld. Med hjälp av mental träning, till stor del inspirerad av idrottspsykologin, ska gruppens 14 elever i årskurs 9 från olika skolor i Umeå lyckas väcka sina matematiska förmågor till liv igen.

Gruppen ingår i Umeå kommuns satsning Umematte. Den startade 2009 som ett tidsbegränsat projekt men har nu etablerat sig som en stadigvarande verksamhet och vänder sig till elever i årskurserna 6 och 9 i matematiksvårigheter. Antalet platser är begränsat och eleverna ansöker själva om att få delta.

Verksamheten bedrivs efter ordinarie skoltid under ett tvåtimmarspass en gång i veckan så det gäller att eleverna verkligen är motiverade att ta tag i matematiksvårigheter. Ett annat villkor för deltagande är att eleven klarar målen i skolans övriga ämnen.

Mental träning. Mike Bergström hjälper eleverna att stärka självförtroendet.

Dagens arbetspass tar sin början i kaféet i det så kallade Umevatoriet i det gamla regementsområdets företagspark. Mike Bergström och kollegan Carola Lindberg står beredda med smörgåsar och saft när eleverna droppar in en efter en.

Efter lite småprat och skratt vid de små kaféborden tar Mike Bergström fram en bärbar dator för att markera att arbetspasset sätter igång på allvar. Det är dags för en liten tävling som går ut på att gissa datorns vikt.

– Väger den mer eller mindre än ett kilo, frågar Mike Bergström för att ge eleverna en ledtråd om vilken storleksordning det handlar om.

Datorn skickas runt bland eleverna som väger den i handflatorna och funderar.

– Elever som har problem med taluppfattningen har ofta svårt att uppskatta mått och vikter, förklarar Mike Bergström efteråt.

Svårigheter med den grundläggande taluppfattningen är ett typiskt problem för eleverna i denna grupp. När eleverna är färdig­fikade går de till en sal en trappa upp och delar in sig i två mindre grupper som får byta plats efter halva tiden. Den ena gruppen börjar med taluppfattningen och får ta del av några fiffiga knep för att lära sig multiplikations­tabellen. Den andra gruppen gnuggas extra i niornas ordinarie matematik och går igenom proportionalitet och avläsning av grafer. Denna uppdelning – taluppfattning och komplement till skolans lektioner – är återkommande under Umemattes läsår.

– Vi har kommit fram till att det är en bra uppdelning. Eleverna är stressade över allt de inte fixar i skolan samtidigt som de är frustrerade över att inte kunna grunderna, säger Cicki Nyberg som tillsammans med Mike Bergström har jobbat med Umematte sedan starten.

Den mentala träningen genomsyrar hela verksamheten och finns med som ett eget moment en kort stund vid varje arbetspass. Det kan vara små övningar för att visa tankens kraft som exempelvis att få en pendel att börja pendla genom att fokusera på den.

Lärarna vill också att eleverna ska förstå hur de lär sig. Därför presenterar de olika teorier om hur hjärnan och inlärning fungerar för eleverna.

– Elever som har haft svårigheter länge tänker ofta att de är dumma i huvudet och inte lika smarta som sina klasskamrater. Då kan vi presentera forskning som visar att det inte är så och att det går att lära sig även om det är tufft ibland, säger Cicki Nyberg.

En stor inspiration har varit psykologen Carol Dwecks teorier om learners och non-learners och senare om statiska och dynamiska tankesätt. Hjärnforskaren Torkel Klingbergs aktuella begrepp ”grit” – ungefär ”sisu” eller ”jävlar anamma” – har en liknande betydelse.

– Det är lätt att få eleverna att tro att man går i skolan för att visa vad man redan kan. Om du inte kan svaret direkt halkar du efter på en gång och känner dig dum. Vi måste få eleverna att förstå att de är i skolan för att lära och att barn lär sig i olika takt, säger Cicki Nyberg.

Syftet är att eleverna ska välja kamp och därmed vara vad Carol Dweck kallar för en learner, i motsats till att fly som en non-learner. Med hjälp av ett lån från idrottspsykologin peppar eleverna sig själva med affirmationer, alltså positiva målbilder där ordet ”inte” är tabu. Precis som höjdhopparen tänker att hen ska över ribban – och inte tänka på att inte riva – sätter eleverna upp egna mål att ta sig över.

Det finns också mål för varje arbetspass. Eleverna har var sitt protokoll som de fyller i efter varje lektion där de med gula och gröna färgpennor får skatta hur väl de har nått målen. I Clara Vändins protokoll har det blivit allt grönare vid rubriken ”huvudräkning”, vilket signalerar en positiv utveckling. En knallgul ruta för ”grafer och koordinatsystem” har följts av två gröna.

– Jag börjar se resultat och nu har jag lyckats få ett D på ett prov, berättar hon.

Alla fina teorier och tillämpningar till trots bidrar verksamhetens yttre former lika mycket till framgångarna, enligt lärarna. Lokalerna tillhör inte skolan och gruppen är liten, vilket bidrar till en god arbetsro. Stämningen bidrar till att eleverna kan slappna av något från pressen de har hängande över sig att nå godkänt betyg till våren. Känslan av nystart kan få eleverna att skärpa sin förmåga.

När det är dags för rast blir det ännu ett lokalbyte till ett av Umevatoriets många spännande rum. Brysselkuber – ett slags pussel – plockas fram och eleverna tävlar om att lösa någon av dem. De flesta elever känner inte varandra sedan tidigare men det blir ändå en del skratt och flams under rasten.

Lärarna på Umematte radar upp exempel på elever som har fått ett helt annat självförtroende i matematik sedan de kom hit. De får också mängder av respons från föräldrar om deras barns positiva utveckling. Utvärderingarna visar att över 80 procent av Umemattes elever får godkänt betyg i matematik i nian och att det håller i sig under gymnasieskolans första år. Det kan tyckas vara ett anmärkningsvärt resultat utifrån endast två timmar i veckan under ett enda läsår.

– Det gör inte så mycket att vi inte hinner med hela kursen i matematik. Vårt viktigaste bidrag är att eleverna kan få ett bättre självförtroende och en förändrad självbild, säger Mike Bergström.

Alla artiklar i temat Ämnet som väcker känslor (5)

ur Lärarförbundets Magasin