Läs senare

Mina elever har inte grepp om begreppen

av Anna Persson
25 Okt 2017
25 Okt 2017

En av mina nyanlända elever som kommer från Syrien och har en bra skoltid bakom sig sa en dag till mig: ”Anna, det är jobbigt att komma till Sverige och lära sig språk. Först ska man lära sig svenska och sen ska man lära sig NO-språket.” Det är ett exempel på hur viktiga vi lärare är när det handlar om språkutveckling och språkinlärning.

För flera år sedan var jag handledare åt en lärarstudent som skulle bli biologilärare på gymnasiet. Hon hade en lektion i min sjua och pratade om skillnaden mellan ryggradsdjur och ryggradslösa djur.

Själv satt jag längst bak i klassrummet och antecknade. Jag hade mest positiva saker att säga om hennes lektion som var intressant och innehöll bra jämförelser och tydliga exempel. Hon kunde verkligen sin sak. Men efter 15 minuter räcker en av eleverna upp handen:

– Vad är en ryggrad?

Ridå. Studenten tittade lite stressat på mig och ville att jag skulle ta över. Jag frågade om någon av eleverna kunde berätta vad en ryggrad är. Fyra av tjugosju kunde det. Men varför visste inte mina trettonåriga elever vad en ryggrad var? Vad beror det på?

Det verkar som om begreppsförståelsen hos elever sjunker. Många är ordfattiga på ett sätt som jag inte upplevde att de var tidigare. Detta trots att det i den senaste kursplanen trycks hårt på att de ska kunna använda begrepp, teorier och modeller för att beskriva och förklara samband.

Dagens unga lever i ett ständigt mediabrus och matas hela tiden med information, som dock ofta är väldigt enkelspårig. Många läser bara de nyheter som flashar förbi på Facebook. I mitt Facebookflöde är det ett begränsat utbud av vetenskapliga artiklar, trots att jag är med i flera grupper där sådana artiklar sprids och delas.

Väldigt få av mina elever tittar på tv i realtid. De streamar, väljer och vrakar. Det är inte som förr då man fick titta på det som stod till buds. Var det Rapport som pappa skulle titta på, var det det som gällde även för oss barn.

Ännu svårare är det ju förstås för nyanlända elever. De har ett vardagsspråk som de använder med vänner och familj men saknar ord på sitt modersmål för de begrepp som vi använder i skolan.

Och hur ska man förstå en genomgång om växthuseffekt och global uppvärmning om man inte ens har ord för det på sitt eget språk?

Jag vill inte påstå att det var bättre förr. Mina elever har andra kunskaper som de har nytta av nu och i framtiden. Men vi kan inte längre räkna med samma förkunskaper som tidigare, utan måste jobba än mer målmedvetet för att alla elever ska få tillräckligt många begrepp för att kunna förklara och förstå hur den värld de lever i hänger samman.

ur Lärarförbundets Magasin