Läs senare

Modeller för en renare stad

Flygplan som drivs med solceller och vindkraft. Återvinning av duschvatten. Livsmedelsaffär med grönsaksodling på taket. Under teknikveckan på Alléskolan i Floda skapar eleverna hållbara lösningar för framtidens byggande och transporter.

03 Mar 2014

– Hur ska avloppsvattnet renas? Kan det vara bakterier som äter upp andra bakterier eller tänker du använda rening med UV-ljus? undrar läraren Charlotte Limberg när hon studerar Calle Fredrikssons idé om hur duschvatten ska återvinnas.

Med hjälp av en stor spånplatta, piprensare, sugrör, flirtkulor, glasspinnar och limpistol har Calle byggt en egen modell av hur duschvatten kan tillvaratas, renas och användas på nytt. Han pekar ut i modellen hur vattnet från duschen först rinner igenom ett reningsfilter och därefter hamnar
i två reningstunnor.

– De allra minsta bakterierna kan inte renas utan hamnar i reningstunnorna som måste tömmas ibland, berättar Calle.

– Jag tycker att du ska fundera mer på vart de bakterier som inte kan renas ska ta vägen, säger Charlotte och uppmanar honom att fortsätta tänka kring de tekniska lösningarna.

Marika Klevell gör en modell av en framtida trafikplats vid påfarten till motorvägen utanför Floda. Hon vill bygga magnetbanor för tåg och elbilar ovanför den befintliga motorvägen till Göteborg. Hennes vision är att motorvägen så småningom helt ska kunna tas bort.

– Den som vill kan ta med sig sin elbil. Då behöver batteriet inte användas förrän man kör av magnetbanan. Kombinationen av magnetdrift och el är mer miljövänlig än dagens bensinbilar. Det gör inte heller så mycket att elbilen inte kan färdas så snabbt om den bara körs i stadstrafik, säger hon.

Marika försöker räkna ut hur höga magnetbanor hon ska bygga i sin modell. Hennes klasskompis Emelie Börjesson hjälper till.

– Börja med att googla och ta reda på hur höga tåg brukar vara, föreslår Emelie.

Marika googlar efter uppgifter på sin mobiltelefon.

– Skalan får inte hindra dig. Det viktigaste är att du får fram din idé, säger Charlotte Limberg när hon tittar på Marikas skisser och uträkningar.

Marika har stött på ett problem. Hon funderar över om magnetfälten från de olika magnetbanorna kommer att påverka varandra.

– Du skulle kunna lägga hönsnät mellan banorna i modellen för att visa att du vill isolera magnetfälten i banorna från varandra, föreslår Charlotte Limberg.

Foto: Nicke JohanssonSedan några år har eleverna i årskurs 6–9 teknik under en vecka per läsår. Från början var intensivläsningen en nödlösning när teknikläraren gick i pension.

– Nu uppskattar vi verkligen teknikveckan! Jag älskar när eleverna går in i en kreativ bubbla och har ordentligt med tid till att utveckla egna idéer. Jag uppmuntrar eleverna till att hitta miljösmarta lösningar, eftersom vi fokuserar på hållbar utveckling och teknik som ska användas i framtiden, säger Charlotte Limberg.

Uppgiften för årskurs 9 är att hitta hållbara lösningar för framtida transporter och byggande. Det behöver inte handla om nya uppfinningar, det kan lika gärna vara att kombinera befintliga lösningar på nya sätt. Under teknikveckan i årskurs 8 konstruerar eleverna miljövänliga hus och i årskurs 6 och 7 bygger de egna leksaker och löser uppgifter kring hållfasthet och transportsystem.

Charlotte Limberg anser att arbetssättet passar de flesta elever. De som inte kan arbeta koncentrerat under lång tid får ta många korta raster under dagen. Det be­höver inte vara de högpresterande eleverna som kommer med de bästa lösningarna.

– Det kreativa arbetssättet lockar fram nya sidor hos de flesta elever. De tänker utanför de vanliga ramarna och kommer ibland med lösningar som jag tror att många som arbetar med frågorna i dag faktiskt missar.

Charlotte Limberg har tidigare arbetat som pedagog vid vetenskapscentret Universeum i Göteborg och har tagit med sig ett praktiskt förhållningssätt till teknik och naturvetenskap till Alléskolan.

– Det är så tydligt att elevernas engagemang väcks när vi gör övningar som är kopplade till deras närmiljö.

Hennes plan är att presentera elevernas förslag för de politiker i Lerums kommun som arbetar med frågor om transport och byggnation.

– Jag tror att det är nyttigt för politikerna att få tänka i nya banor. Vi kanske borde bygga linbanor ner till Floda centrum, som är ett av elevernas föreslag?

Benjamin Landell skär ut ett papptak till sin modell av ett stort jordskepp – ett hus som är byggt helt i naturmaterial och som ska vara självförsörjande när det gäller värme och elektricitet.

– Jordskeppshus finns redan, men jag har aldrig hört talas som ett så stort jordskepp som samtidigt är en livsmedelsaffär, säger han.

”Superaffären” ska ligga i det lilla samhället Tollered utanför Lerum. Benjamin berättar att i dag åker de flesta i Tollered och storhandlar på andra platser. Han monterar taket på jordskeppsmodellen så att det lutar för att regnvattnet ska kunna tas tillvara. Taket ska också fungera som odlingsmark för grönsaker, för att minska grönsakstransporterna till affären.

– Det är kul med ovanliga lösningar, säger Benjamin

Uppdraget: framtida byggande och transporter

Niornas uppgift under teknikveckan är att presentera ett förslag till förbättring av en plats eller transportsätt som leder till hållbar utveckling och som är till nytta för samhället. Förbättringen måste ha med teknik att göra.

1. Hitta en plats eller samhällsfunktion i din närhet som kan förbättras.
Beskriv varför den lösning som finns i dag behöver förbättras. Förklara varför ditt förslag är bättre.

2. Beskriv din framtidsversion och skriv en rapport.
Beskriv de tekniska lösningarna i din idé. Hämta information från olika källor och förklara med hjälp av exempelvis ritningar, skisser och texter.

3. Bygg en modell.
Den ska vara max i storlek som ett A3-papper. Modellen ska visa ditt förbättringsförslag på ett tydligt sätt.

4. Resonera kring din idé.
Beskriv vad arbetet gett dig för tankar och slutsatser. Hade du kunnat göra något annorlunda? Hur kan din lösning bidra till en hållbar utveckling? Sätt in ditt förslag i ett större sammanhang och förklara vilka drivkrafter och behov som påverkar den tekniska utvecklingen.

ur Lärarförbundets Magasin