Läs senare

”När vi känner oss trygga kan vi ta ut svängarna”

av Andreas Ekblad
20 Dec 2016
20 Dec 2016

Vissa dagar blir inte som jag tänkt mig. Det börjar oftast bra. Eleverna är i tid och har med sig sina böcker, datorer, pennor och material. Planeringen är genomtänkt och uppgifterna engagerande, tydliga och har kopplingar till kunskapskraven.

Men så händer det plötsligt något. Det kan vara allt från att jag glömt något, att tekniken inte fungerar, att någon eller något stör vår koncentration till att eleverna inte alls är med på det jag tänkt att vi ska arbeta med.

Det är då det uppstår kaos i klassrummet. Och det är svårt att bryta, hur mycket jag än kämpar. Först tänker jag att det blir bättre efter rasten. Kanske har jag en annan grupp eller en annan lektion.

Så jag avslutar lektionen, får ut de flesta eleverna på rast och samlar mig mentalt för nästa lektion. Det kan ju inte bli värre, bara bättre. Men tyvärr fortsätter motgångarna hela dagen. Inget blir bättre.

När jag äntligen lyckats genomföra dagens sista lektion tar jag ett djupt andetag och låser klassrummet efter mig. I personalrummet finns en skvätt ljummet kaffe. Jag slår mig, med en djup suck, ner i soffan. Fler lärare dyker upp. Det är verkligen en sådan där dag för många kollegor. En dag då allt inte gått som det ska.

Vi börjar prata om jobbet som lärare. Ska det vara så här? Varför blir det inte som man tänkt sig? En undrar krasst vad som har hänt med dagens barn och ungdomar. Någon funderar på att sluta som lärare. En annan tänker söka jobb på andra skolor.

Efter diskussionen funderar jag på vad konsekvenserna blir för eleverna när vi lärare börjar byta arbetsplatser. Det finns skolor där delar av personalstyrkan, av olika anledningar, byts ut. Vissa arbetslag har i stort sett fått helt ny personal.

Det är framför allt tre saker som slår mig. För det första så vill elever känna trygghet i skolan. Kompisarna och de vuxna står för tryggheten. Genom åren har jag märkt att vi som team, elever och vuxna, kan göra många ”galna” projekt ihop. När vi känner oss trygga med varandra kan vi verkligen ta ut svängarna.

För det andra så ska alla elever ha möjlighet att lyckas i skolan. Vi vuxna behöver lära känna dem och veta vilka deras starka sidor är och vad de behöver stöttning i. Att få kunskap om elever tar tid. Hur bra dokumentation och överlämning vi än gör, så tar det tid att lära känna varje enskild elev.

För det tredje så har läroplanen en tydlig progression i de olika ämnena. Det är vi vuxna som har ansvar för att eleverna uppfyller kunskapskraven och progressionen är en viktig del. Lärarbyten gör att vi måste backa flera steg för att plocka upp den röda tråden i de olika ämnena.

Så hur gör vi? Jag har ingen patentlösning, men är övertygad om att vi måste ha ett öppet diskussionsklimat kollegor emellan och med skolledningen. Vi måste våga prata om det som är jobbigt, men framför allt prata om det som är framgångsrikt.

Alla har vi dåliga dagar, men majoriteten av dem är lyckade. Det är de dagarna vi ska prata om. Skit i Jante! Våga vara stolt över det som är bra och, framför allt, stå rak i ryggen och berätta om det.

ur Lärarförbundets Magasin