Ingår i temat
Ny energi
Läs senare

Naturskolan ger lärandet dragkraft

Sol, vind och vatten. Allt finns runt Nynäshamns naturskola. Här finns många naturliga tillfällen att lära om och uppleva energi.

av Karin Björkman
04 Dec 2017
04 Dec 2017

Det sprakar trivsamt från brasan. Klass 6 från Svandammsskolan i Nynäshamn slår sig hemtamt ner på stockarna som ramar in den. Mats Wejdmark, naturskolepedagog på Nynäshamns naturskola, börjar med att presentera reflektorugnen, en smart, transportabel uppfinning som styr värmestrålningen mot det de vill värma – i dag två ogräddade sockerkakor.

Han tar fram ett vedträ och påminner om när de eldade i årskurs 5 och bland annat pratade om förbränning och fotosyntesen.

– Det rök och kom ut vatten, minns någon.

– Det är solenergi. Vad mer kommer ut?

Mats Wejdmark tar fram en stor glasdamejeanne som inte öppnats sedan 1998 och frågar hur växter kan växa i det slutna kärlet.

– Vattnet avdunstar och droppar ner. Samma vatten går runt, svarar en pojke.

Nu trollar Mats Wejdmark fram en liten, grön kastrull som får representera ett blad med klyvöppningar och illustrerar energiskt processen med hela kroppen.

– Fotosyntesen är abstrakt. När jag gick i skolan så rabblade man den. Vi försöker skapa en liten berättelse.

Klassen hänger med i resonemangen. Det är viktigt att eleverna är väl förberedda. I dag behöver de till exempel känna till begrepp som energiomvandling, solenergi, kemisk energi, rörelseenergi, lägesenergi, värme, fossilt bränsle och förnyelsebar energi.

– Vi har arbetat med fotosyntesen på många olika sätt och planterat växter och satt i ett mörkt skåp. Att Mats pratar om allt som vi har gjort i klassrummet förstärker lärandet, säger Eva Ahl som är NO- och tekniklärare och förstelärare.

I Nynäshamn kommun besöker alla klasser Naturskolan en gång om året och arbetar med olika teman. I dag ska klassen, förutom att prata om energi och kretslopp, lära sig om energiomvandling och växthuseffekten och arbeta praktiskt med enkla maskiner. Inne i stugan ska det byggas solcellsbilar.

Dags för ett nytt moment. Nu gäller det att placera bilder på uppfinningar på en tidslinje, det vill säga en tvättlina som är uppspänd mellan två träd. Diskussionerna blir livliga när grupperna ska försöka lista ut i vilken ordning bland andra drejskivan, brödrosten, blixtlåset, klockan, tåget och mobilen uppfanns.

– Bh:n kom före bilen, konstaterar någon.

Vid genomgången av tidslinjen visar det sig att de flesta elever uppfattar de senaste årens uppfinningar som betydligt äldre än de är, de är ju självklara för dagens tolvåringar.

– Tandborsten får flytta omkring 5 000 år bakåt i tiden, konstaterar Mats Wejdmark och rör sig bakåt i historien med raska steg.

En grupp, som placerat drejskivan på rätt plats, jublar när han berättar att de var de första som lyckas pricka rätt.

– Jag tycker att ni kan bli uppfinnare! Sätt i gång och fundera! Ge inte upp! Tänk på miljön, uppmanar han.

Sockerkakorna börjar få en gyllengul skorpa. Dags för rast och förmiddagsfika.

Rast är det även för de två lärarna som slår sig ner med var sin kaffemugg. Temat om energi, teknik och hållbar utveckling är ett önskemål från lärare. Det är områden som många mellanstadielärare känner sig osäkra inför, berättar Eva Ahl som i sin roll som förstelärare i NO och teknik arbetat mycket med fortbildning.

Det svåraste med området är att få in de praktiska momenten. Det tar tid att fixa materialet, tycker hon.

– Naturskolan är ett fantastiskt komplement till ordinarie undervisning. Här får vi inspiration, fortbildning och tillgång till dyrt material. Att vara ute gör att eleverna lär med alla sinnen, då befästs kunskaperna.

Att arbeta ämnesövergripande med fysik, teknik och hållbar utveckling, men även biologi, samhällskunskap, svenska och historia passar bra. Det finns en naturlig koppling, anser hon.

– Samhällsutvecklingen hänger mycket ihop med energi- och teknikutvecklingen.

Rasten är över och klassen samlas åter runt brasan. På tre olika platser finns stationer med enkla maskiner: kil, block och talja och en med hävstång, kil, hjul och lutande plan.

– De enkla maskinerna gör att man inte behöver använda lika mycket kraft och följaktligen inte lika mycket energi, förklarar Mats Wejdmark.

Tre grupper försvinner till de olika stationerna runt huset. Ett gäng börjar med att hissa upp en flicka med hjälp av block och taljor. Ett annat försvinner nerför backen för att, med hjälp av olika stora kilar, få kompisen som står på en trave med träskivor att komma så högt upp som möjligt.

– Det här är en bra storlek , säger en pojke och tar upp en rejäl slägga och börjar hamra in träkilen mellan bräderna.

På andra sidan huset håller några elever på att transportera sin kompis i en låda över en stock utan att lyfta eller dra den på marken. De kommer att behöva använda hjulet, kilen, hävstång och lutande planet för att lösa uppgiften.

Resten av klassen stannar vid brasan. Mats Wejdmark knaprar på en knäckebrödsbit och berättar med stor inlevelse om energiomvandlingen.

– Solen lyser på vetekornet. Vetekornet blir till mjöl. Bagaren bakar bröd. Jag äter brödet som omvandlas till kemisk energi, det vill säga kolhydrater, till musklerna. Jag orkar lyfta stenen som har lägesenergi. När jag släpper den blir det rörelseenergi.

”Pang!” Det smäller till när han släpper stenen på en bräda så att en burk far iväg.

Han tar fram en gammal skolplansch med ett kvarnhjul och en turbin och förklarar hur energin bildas och transporteras till hushållen. En annan form av energiomvandling.

– Energi kan inte skapas eller förstöras, bara omvandlas.

De första solcellsbilarna börjar bli klara. Homer och Leo tar ut sin för att testa den. Den laddar snabbt. När nästa par ska testa sin har solen gått i moln. Problemet löses med hjälp av en stor bygglampa.

Lära i naturen

På Nynäshamns naturskolas hemsida finns en lärarhandledning till temadagarna.

www.nynashamnsnaturskola.se

Temadagens arbete fortsätter under fem, sex veckor i klassrummet, berättar Eva Ahl.

– I morgon ska vi till exempel arbeta med skolan för 100 år sedan och jämföra förr och nu. Då kommer energin in som den största skillnaden. Det gäller att ta in olika källor för att förstärka det man vill säga.

I Lgr11 står det att man ska titta på olika sätt att få energi och på miljöaspekter. Eleverna ska kunna utföra en egen undersökning, påpekar hon.

– Jag har tänkt att de ska få hålla vatten varmt. Det är en öppen uppgift som eleverna får planera hur de ska lägga upp. Det blir en tävling där den som har varmast vatten på slutet av dagen vinner. De får klura, fundera och testa.

Eftersom det är en årskurs 6 är det viktigt att hitta olika sätt och tillfällen att bedöma eleverna. Därför kommer de att få skriva egna frågor om energi som det sedan blir prov på, förklarar hon.

Det är också viktigt att få in forskning.

– Jag lät dem se ett program som handlade om nya rön om energi, till exempel hur man utvecklar solceller och försöker göra vätgas av vatten till bilar.

ur Lärarförbundets Magasin