Ingår i temat
Efter lyftet
Läs senare

Nytt arbetssätt möter ofta motstånd

Att förändra matematikundervisning är ofta svårt. Rickard Westers forskning sätter ljuset på elevernas perspektiv.
– Det är viktigt att diskutera de osynliga normer och regler som styr i klassrummet.

05 Sep 2016
Nytt arbetssätt möter ofta motstånd
Illustration: Maja K Zetterberg

– Lärare säger ibland att de har provat något nytt, men att det inte fungerar. Det behöver inte vara något fel på det nya, men det stöds inte av normerna i klassrummet. När man inser det får man en förklaring till varför det är svårt.

Det säger Rickard Wester, som är matematik-, NO- och tekniklärare på en skola i Lunds kommun. Han är även lektor i matematikdidaktik och handleder kollegor i Matematiklyftet. I sin licentiatavhandling undersökte han vad som händer när en lärare vill göra en långsiktig förändring av sin matematikundervisning.

Det satsas mycket på att utveckla matematikämnet, men ändå är det så svårt att lyckas, konstaterar Rickard Wester.

– Om man kan få fram elevernas perspektiv så kanske möjligheten att lyckas med implementeringen ökar.

Han har själv varit med om flera matematikprojekt och upplevt ett motstånd, som varken han eller eleverna kunnat sätta ord på. Motståndet var egentligen inte riktat mot läraren, utan handlade snarare om att när elever inte riktigt förstår vad förändringarna innebär, kan de inte ta emot möjligheterna de erbjuder. De låtsades helt enkelt följa spelet.

– Det läskiga var att eleverna kunde se ut som om de var delaktiga, speciellt på hög­stadiet. Men egentligen kanske de bara försökte skaffa sig bra betyg och gjorde det som läraren sa.

Det finns väldigt lite forskning som handlar om elevperspektivet, påpekar Rickard Wester. I sin studie följde han högstadieelever i tre terminer och pratade med dem om deras matematikundervisning. Samtalen återkopplades till läraren.

– Eftersom hon var väldigt ambitiös försökte hon förändra undervisningen efter det. Men trots det kunde jag inte se några förändringar i elevernas förståelse av de nya klassrumsnormerna. I stället uttryckte eleverna sin frustration.

Som en elev i studien sa om sin lärare på skånskt idiom: ”Nu klyddar hon till det igen”.

– Det är en indikation på att de inte förstått.

Ett annat exempel är att när elever ville ha hjälp, så ställde läraren bara nya frågor. Vilket inte alls var vad eleverna ville ha. Samspelet fungerade inte eftersom läraren och eleverna hade olika förväntningar på varandra, konstaterar Rickard Wester.

– Eleverna förstår varken den roll läraren tar eller sin egen.

Det räcker inte med att läraren går in och är extremt tydlig med vilka klassrumsnormer som ska gälla. Lärare och elever måste bli överens.

– Det intressanta är att eleverna uppfattar att läraren vill göra på ett annat sätt, men förstår inte vilka möjligheter det innebär för deras lärande.

Att som lärare upptäcka motståndet i sitt eget klassrum kan kännas hårt, men när man förstår att det existerar normer som inte stöder förändringarna kan det bli en hjälp, anser Rickard Wester.

– Jag tror absolut att det går att förändra undervisningen, men det är svårt och utmanande.

Det handlar om att förändra uppfattningen om vad som är matematikundervisning i Sverige och att bryta den långa traditionen av en matematikundervisning som dominerats av tyst läroboksmatematik. Lärande och undervisning ska ske på ett varierat sätt. Genom Matematiklyftet är vi på god väg, betonar han.

– Matematiklyftet handlar om att utveckla klassrumskulturen, men vi lärare kommer att möta motstånd.

Han har mött olika reaktioner på sin forskning. En del lärare blir nedtyngda och säger: ”Ska jag både förändra undervisningen och detta med kulturen?” Andra tycker att den ger nytt ljus på problematiken.

– Många säger att ”Det där är mitt klassrum. Så skönt! Nu förstår jag på ett nytt sätt!”

Rickard Wester tar ett exempel som han tror många känner igen. Läraren planerar en lektion och hoppas att den ska bli jättebra, men efteråt verkar det som om det bara var läraren som gillade den.

– Du går in, det blir fel och eleverna samspelar inte. Sedan förstår du att de normer vi har i klassrummet inte samspelar med den nya aktiviteten. Då får du lyfta upp normerna och prata om dem och göra om aktiviteten igen!

Vad krävs för att det för att lyckas?

– Jag har brottats mycket med den frågan. Det behövs mer klassrumsnära forskning som stöttar lärarna i att strategiskt förändra normer.

Rickard Wester är lärare i matematik, NO och teknik samt lektor i matematikdidaktik i grundskolan. Hans licentiatavhandling heter Matematikundervisning utifrån ett elevperspektiv och har lagts fram vid Malmö högskola. Den finns att läsa här.

ur Lärarförbundets Magasin