Ingår i temat
Läsa och skriva i NO
Läs senare

Ord för ord till ämnesspråket

Naturvetenskap måste byggas från grunden. Genrepedagogik gör undervisningen effektiv och gynnar alla elevers språkutveckling, anser Meta Hylén.

25 Nov 2009

Svenska och engelska blandas när eleverna strömmar in i klassrummet. I dag ska klass 4 i Sollentuna International School avsluta temat Vilda djur i Sverige. NO-lärare Meta Hylén växlar mellan språken och försäkrar sig om att alla förstår. Hon sätter upp bilder på vita tavlan och uppmanar eleverna att berätta om hur de skulle vilja gruppera djuren.  

– Mammals, reptiles and birds, säger en pojke.  

– Alla som bor i södra, mellersta och norra Sverige, föreslår en annan.  

– Animals who live above and below ground, säger en flicka.  

Efter en kort diskussion delas klassen in i mindre grupper. Meta delar ut påsar med bilder. En elev ska ansvara för att skriva, en annan för att samla ihop djuren efter arbetet. Alla ska hjälpas åt att tänka. Samarbetet och att det är tydligt vem som har ansvar för vad är viktigt.  

Sollentuna International School är en mångkulturell skola. Under de första sex skolåren satsar skolan på att utveckla det svenska språket. Från och med årskurs 6 är större delen av undervisningen på engelska. I skolan finns många förberedelseelever som har engelska som skolspråk. En gång i veckan har Meta Hylén halvklass och arbetar tillsammans med Åsa Sebelius, som är lärare i matematik och svenska som andraspråk. Då arbetar de med laborationer och text.  

– Man kan använda resurserna i svenska som andraspråk på många olika sätt. Vi arbetar med ämnet i språket, säger Meta Hylén. 

Däggdjur, gnagare, rovdjur, växtätare, pälsdjur. Klassrummet fylls av diskussioner. En grupp sorterar raskt ut djur som äter kött. Men var ska de lägga abborren? "Äter järven kött?" undrar en pojke. "Jo, den äter älg", vet kompisen. En annan grupp funderar på var djuren lever och delar in dem efter om de bor på land eller i vatten eller både och.  

– Det är så lätt att stanna vid att skriva faktatexter om till exempel älg och björn. Att sortera och klassificera blir ytterligare en kunskapsnivå, säger Meta Hylén.  

Uppgiften ger eleverna möjlighet att prata med varandra, använda de nya begreppen och producera språk. Även de som inte är så snabba hinner berätta hur de tänkt. När eleverna skriver ner det de pratat om kan de läsa hur de tänkt och vågar prata inför klassen, förklarar hon. 

Dags att redovisa. Haris grupp har delat in djuren i rovdjur, djur med horn, gnagare, insekter, reptiler och djur som flyger i luften. Vladimir berättar att de har gnagardjur, vattendjur, flygande djur, djur under jorden och kungsdjur som älgen – skogens konung – och kungsörn.  

– Att tänka själv skapar lust. Det var roligt med kungsdjuren. Särskilt andraspråkselever måste uppmuntras att uttrycka sina tankar för att använda språket och utveckla kunskapsspråket. Arbetssättet gynnar även dem som har svenska som modersmål.  

Meta Hylén avrundar diskussionen och berättar om det naturvetenskapliga sättet att dela in djuren på som de ska lära sig. Hon sätter upp nya lappar med kategorier och namn på tavlan och kollar att de minns vad ryggradsdjur och ryggradslösa djur är. Eleverna kommer med förslag och listorna på svenska och engelska växer fram. Lektionen avslutas med att alla skriver ner indelningarna på ett eget papper. De som hinner fyller på med egna djur.  

– Det räcker inte med att göra och prata, de måste skriva också. När man formulerar sig blir begreppen ens egna. 

Temat började med besök på Skansen och Naturhistoriska museet. Klassen tittade på filmer och gjorde tankekartor runt fakta i dem.  

– Det är första steget i cirkelmodellen som ingår i genrepedagogiken.  

I nästa steg arbetade de med förebildstexter. Tillsammans analyserade klassen en text om ekorrar för att se hur den är uppbyggd. Efter det gjorde de en tankekarta för faktatexter om djur. Där ska djurens miljö, utseende, föda, ungar, skydd och fiender finnas med. Tankekartan sitter på väggen i klassrummet.  

– De har en tydlig förebild att följa, behöver inte gissa och utvecklar texterna efter hand.  

Sedan använde eleverna fakta från museibesöken och faktaböcker till sina texter. På föräldramötet redovisades temaarbetet för föräldrarna. Nu ska texterna samlas ihop och bli en klassbok. 

Textarbetet i NO har flera delar. I årskurs 4 producerar eleverna laborationsrapporter, faktatexter och instruktioner. I klass 5 och 6 arbetar de mer självständigt och utvecklar skrivandet inom genren och börjar med förklarande texter som handlar om naturvetenskapliga fenomen, berättar Meta Hylén.  

En viktig del handlar om att läsa faktatexter. Tillsammans analyserar lärare och elever, bit för bit, hur texten är uppbyggd och vad den vill förmedla. Det är viktigt att få hjälp att tolka naturvetenskapliga texter.  

– Texterna är svåra eftersom de är så informationstäta. Många elever har till exempel svårt med nominaliseringar, när verb görs till substantiv. I stället för "Nederbörden är stor" kan man också säga "Det regnar mycket".  

Meta Hylén, som kom in på genrepedagogik genom en kollega, har vidareutbildat sig i arbetssättet och arbetar deltid med att fortbilda lärare i kommunen.  

– Undervisningen blir effektivare när jag medvetet kan utveckla arbetssättet efter teorier. Jag känner att jag är på rätt spår och att det fungerar.  

Svårigheten är att det tar tid. Både att gå igenom elevtexter, att inte bryta förrän alla är med och göra saker många gånger.  

– Arbetar vi exempelvis med laborationer är det viktigt att inte bara använda utrustningen utan att eleverna också vet vad den heter. Det finns massor av begrepp, ord och sätt att uttrycka sig som de måste kunna. Vet man inte vad en glaskolv är sitter man risigt till senare i skolan.

Genrepedagogik

Pedagogiken bygger på den australiska Sydney­skolans genremodell. I genrepedagogiken arbetar läraren parallellt med språkutveckling och ämnes­undervisning. Eleverna får hjälp att upptäcka mönster och nivåer i språket.
 

Alla artiklar i temat Läsa och skriva i NO (12)

ur Lärarförbundets Magasin