Läs senare

Perspektivet som försvann

Teknikdelegationen skulle komma fram till hur traditionella könsmönster inom NO-ämnen, matematik och teknik kan brytas. Men i den över 200 sidor långa utredningen finns inga konkreta förslag kopplade till genus.

17 Nov 2010

Illustration: Lisa Billvik
Flickor måste bli mer intresserade av matematik, naturvetenskap och teknik. Fler tjejer måste utbilda sig till ingenjörer och tekniker. Det var regeringens budskap till Teknikdelegationen, som fick i uppdrag att komma med förslag på hur stereotypa könsmönster inom ämnena kan brytas. En annan uppgift var att komma fram till hur fördelningen av platserna på högskoleutbildningar inom nämnda ämnen ska bli mer jämställd. Men tyvärr gick det inte så bra. Genusperspektivet saknas helt i delegationens förslag, skriver Verket för innovationssystem, Vinnova, i sitt remissyttrande.

– Att Teknikdelegationen inte ens förhåller sig till begreppet genus är anmärkningsvärt. Det är att förminska frågan, säger Jennie Granat Thorslund, handläggare på Vinnova.

Hon efterlyser ett eget kapitel om genus i delegationens betänkande, eftersom genusperspektivet behandlas på en alldeles för allmän nivå. Bland förslagen finns bara någon enstaka rekommendation som kan kopplas till genus.

Men det som Vinnova kallar ett alldeles för allmänt angreppssätt, kallar Teknikdelegationen för ett brett sådant.

– Ett kapitel om genus känns som ett kapitel som mottagaren hade kunnat strunta i. Om man i stället lägger in genus på olika ställen tar man ett mycket större grepp, säger Teresa Jonek, som var huvudsekreterare
i Teknikdelegationen.

Det handlar helt enkelt om att se möjlig­heter i stället för hinder. Tjejer ska ses som en tillgång, snarare än en problemgrupp, förklarar Teresa Jonek.

Att flickor inte är ett problem håller Jennie Granat Thorslund med om. Men delegationen hade kunnat ta några steg till i genusriktning. Att NO-ämnen, teknik och matematik ses som manliga ämnen är ett strukturellt problem som speglas i ungas val av utbildning, och i utbildningarna i sig, menar hon.

– Från tidiga år socialiseras flickor och pojkar in i vad de ska göra och vad de inte ska göra. Därför blir genusfrågan mer komplex, säger Jennie Granat Thorslund.

Det behövs en djupare analys för att komma åt de traditionella mönstren och strukturerna så att ämnena slutar vara manligt kodade. Annars kan varken ett mer balanserat ämnesinnehåll eller en jämn könsfördelning uppnås, förklarar hon.

Hon får medhåll av Boel Berner, professor vid Linköpings universitet som bland annat forskat på naturvetenskap, teknik och genus.

– Ur en jämställdhetsvinkel har flickor bättre betyg på de flesta nivåer i skolan numera. Det är ju tråkigt att de, om de är intresserade, känner att det här inte är en värld för dem, säger Boel Berner.

För att få bort den manliga kodningen av naturvetenskap och teknik måste synen på vad ämnena handlar om, och vilken nytta de har för människor, förändras, menar Boel Berner. För att få en mer balanserad undervisning och en jämnare könsfördelning, måste lärarna ta sitt ansvar. Grabbigheten och den manliga jargongen inom ämnena måste försvinna, utan att läraren för den skull går in och pillar i detalj på varenda kursmoment. Det verkar lite krystat att genus ska komma in precis överallt, förklarar hon.

– Det handlar om hur lärarna behandlar eleverna. Frågorna som behöver ställas är om och på vilket sätt eleverna uppmuntras. Om de blir sedda, om de bara får rutinuppgifter eller om projekten som läraren ger dem är tillräckligt intressanta, säger Boel Berner.

Även på Teknikdelegationens möten blev slutsatsen att manlig ämneskodning måste bort. Och mycket av ansvaret för att kodningen försvinner ligger på lärarna.

– Det är lärarna som lär ut. Lärarnas egen inställning till ämnena är avgörande för den bild barnen får, säger Teresa Jonek på Teknikdelegationen. Men lärarna får svårt att ändra på atti- tyder i samhället. Om mamma alltid säger att matteläxan är för svår och ber barnet att gå till pappa i stället, är det något som föräldrarna själva ansvarar för att fixa till, förklarar hon. Och konkreta förslag på hur lärare ska göra för att få bort den
manliga kodningen, det finns inte att få av Teknikdelegationen.

– Exakt vilken pedagogik lärarna ska använda kan vi inte gå in på. Det handlar om att tala om för lärarutbildare, lärare och huvudmän att de är ansvariga för att ha en adekvat och uppdaterad pedagogik, säger Teresa Jonek.

Professor Boel Berner kan inte låta bli att beskriva den känsla av déjà vu hon får när det kommer till satsningar på att få tjejer intresserade av naturvetenskap och teknik. Den typen av kraftansträngningar återkommer med jämna mellanrum, vilket i och för sig håller frågan levande. Men det vore bra om det också konkretiserades hur det ska gå till, menar hon.

– Man borde titta på hur man lägger upp till exempel undervisning och studievägledning. Det är inte säkert att felet ligger där, men man kan ju ställa frågan i varje fall.

På den tredje ministern ska det ske?

  • Teknikdelegationen bildades 2008 av dåvarande högskoleministern Lars Leijonborg, och togs sedan över av hans numera avsatta efterträdare Tobias Krantz. Delegationen finns numera på utbildningsminister Jan Björklunds bord.
  • Efter att Teknikdelegationens betänkande Vändpunkt Sverige – Ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT nu varit ute på remiss, ska regeringen bestämma sig för vilka av delegationens förslag som eventuellt ska bli verklighet.
  • Fyra gånger nämns ordet genus i Teknik­delegationens 233 sidor långa rapport, bortsett från de fem gånger där ordet förekommer i fotnötter. Enligt betänkandet deltog ledamöterna i över 150 aktiviteter på de två och ett halvt år som delegationen fanns. En av dem handlade om jämställdhet.

Vinnova, Verket för innovationsystem, är en statlig myndighet som jobbar med forskning och utveckling inom teknik, arbetsliv och transportväsen.

Alla artiklar i temat I väntan på jämställdhet (7)

ur Lärarförbundets Magasin