Läs senare

Pisa och Timss ger inga enkla svar

av Ola Helenius
13 Mar 2017
13 Mar 2017

När stora undersökningar som Pisa och Timss används av politiker är det oftast för att genomföra idéer, som de redan hade propagerat för innan resultaten blev kända. Mekanismen fungerar så att om du med hjälp av en om­talad undersökning kan visa på problem, så kan du samtidigt föreslå en förändring som bygger på just de lösningar som du själv förespråkar. Krismedvetande med­ för förändringsacceptans.

Det är också därför som undersökningarna, när resultaten går upp, inte alls är lika intressanta. Man kan visserligen, som politiker, försöka ta åt sig äran. Men det är ett kortvarigt nöje att sola sig i glansen av ett bättre resultat, jämfört med att få sina åsikter realiserade som samhällsförändringar.

Tyvärr blir de mer komplexa sambanden sällan utgångspunkt för politiska åtgärdsprogram. Många politiker föredrar att lyfta fram sin egen skolideologi som lösningen och ger antagonisterna skulden för problemen.

Ola Helenius

Namn Ola Helenius.

Titel Biträdande föreståndare Nationellt centrum för matematikutbildning.

Åsikt Timss och Pisa ger inga enkla svar om undervisning.

Den allra viktigaste komponenten i ett skolsystem är undervisningen. Men även undervisning påverkas av ideologi. När konservativa idéströmningar blir starkare i samhället, blir också kraven på en mer auktoritetsdriven lärarpedagogik vanligare.

Och om du vill propagera för det så går det fint. Pisa visar nämligen att så kallade ”studentorienterade metoder” kan kopplas till sämre prestationer. Men låter inte studentorienterade metoder precis som något som det propagerats för i Sverige? Sådant där som pedagogikprofessorer nu för tiden ber om ursäkt för. Sådan där konstruktivism och progressivism och allt vad det heter.

Dåligt, anser Pisa. Eller? Nja, så enkelt är det nu inte. Det finns nämligen en annan variabel som kallas ”kognitiv aktivering” och som är tydligt associerad med bättre elevprestationer.

Som kognitiv aktivering räknas det till exempel när eleverna, i Pisa-enkäter, svarar att de själva får komma på procedurer för att lösa matematiska problem. Eller om de säger sig få arbeta med problem som de inte på förhand har någon lösningsmetod för. Även dessa frågor är ju i högsta grad typiska för en konstruktivistisk undervisnings­tradition. Det är alltså svårt att tolka Pisa-resultaten till förmån för en viss generell undervisningsinriktning.

Jag och mina forskarkollegor håller just nu på att analysera data från Timss-studier. Även där finner vi att vissa aspekter av undervisningen samvarierar med bra elevresultat. Det gäller i Sverige och i ett genomsnitt av alla deltagande länder. Men resultaten är ändå inte stabila. Det som är bra i Sverige är dåligt i ungefär en tredjedel av de deltagande länderna. Man kan misstänka att samma komplexa mönster gäller inom Sverige. Kanske är det inte den övergripande organisationen av undervisningen som spelar roll, utan hur du genomför den undervisningen du väljer.

Det finns massor av etablerade undervisningsmodeller, men ingen modell blir bra om den inte genomförs genomtänkt och målmedvetet. Det finns därför inga enkla svar om hur just du ska undervisa. Men se till att göra det bra.

ur Lärarförbundets Magasin